Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. polislagen (1984:387) och förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten.

Regeringens styrning av Polismyndigheten fokuserar på ökad effektivitet och förbättrade resultat. Myndigheten ska växa mot målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU. Den operativa förmågan ska utvecklas och kärnverksamheten ska stärkas. Verksamheten ska bedrivas med en ökad lokal närvaro.

Mål 1. Arbetet för att förebygga, förhindra och upptäcka brottslig verksamhet ska bedrivas strukturerat och med grund i beprövad erfarenhet.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Vilka fortsatta åtgärder som har vidtagits för att stärka det brottsförebyggande arbetet och hur uppföljning och utvärdering har utvecklats.
2. Hur myndigheten har arbetat för att säkerställa ett välavvägt resursutnyttjande mellan den planlagda brottsförebyggande verksamheten och ingripandeverksamheten.
3. Hur myndigheten har arbetat kontakt- och förtroendeskapande inom ramen för det brottsförebyggande arbetet.

Mål 2. Arbetet med övervakningen av den allmänna ordningen och säkerheten samt ingripandet vid störningar ska bedrivas effektivt och på ett sådant sätt att det motsvarar behoven i hela landet.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Hur myndigheten har frigjort resurser till förmån för den polisiära kärnverksamheten.
2. Hur myndigheten har effektiviserat bekämpningen av irreguljär migration och gränsöverskridande organiserad brottslighet, utifrån inriktningen att arbetet integreras i samtliga relevanta delar av den löpande polisiära verksamheten.
3. Hur myndigheten har nyttjat de utökade befogenheterna för kontroller i gränsnära områden.
4. Vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla arbetet med att identifiera fler personer som vistas olovligen i Sverige. Vidare ska myndigheten redogöra för vilka ytterligare åtgärder som har vidtagits för att öka antalet verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut, med särskild prioritering av verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott.

Mål 3. Arbetet med att utreda och beivra brott som hör under allmänt åtal ska bedrivas effektivt och lagföringen av brott ska öka i förhållande till brottsutvecklingen. Genomströmningstiderna i den forensiska processen ska kortas.

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Hur lagföring av dödligt våld, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn, bedrägeri-, bidrags- och penningtvättsbrott samt insatser mot unga lagöverträdare har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen i relevanta delar avseende:
   - redovisade ärenden, 
   - lagförda personer,
   - unika misstänkta i redovisade ärenden,
   - lagförda personer som är misstänkta för många brott,
   - beslag, yrkanden och förverkanden,
   - tid från brott till utredning och lagföring (unga lagöverträdare).
2. Hur ärendenas komplexitet återspeglas i resursåtgång och utredningsresultat.
3. Hur myndigheten arbetar för att stärka den forensiska förmågan och vilka åtgärder som vidtas för att förkorta genomströmningstiderna.
4. Hur myndigheten har säkerställt en ökad operativ förmåga att bekämpa grova brott med koppling till kriminella nätverk. Samverkan med Åklagarmyndigheten och övriga berörda myndigheter ska särskilt belysas.
5. Hur myndigheten har säkerställt att den tekniska förmågan kontinuerligt utvecklas och anpassas efter brottsutvecklingen.
6. Hur myndigheten säkerställer en kontinuerlig ökning av antalet bevakningskameror till minst 2 500 vid utgången av 2024.
7. Hur arbetet med snabbförfarandet i brottmål (snabbare lagföring) fortskrider och utvecklas.
8. Hur den internationella verksamheten bidrar till metodutveckling, effektiv samverkan och operativa resultat.

Mål 4. Polismyndighetens lokala närvaro ska öka i hela landet

Polismyndigheten ska särskilt redovisa:

1. Vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet.
2. Lokal polisnärvaro per polisregion. Av redovisningen ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Uppgifterna ska även redovisas som andel av den totala polisiära resursen och möjliggöra jämförelser med tidigare år.
3. Vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att öka antalet poliser i yttre tjänst samt antalet poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Av redovisningen ska framgå per polisregion hur antalet i denna personalkategori har utvecklats sedan 2016.
4. Hur myndigheten har förbättrat service och tillgänglighet till medborgarna. Myndigheten ska särskilt redovisa insatserna för att förbättra tillgängligheten till polisens kontaktcenter, bl.a. genom förkortade svarstider.

Övrig återrapportering 

Polismyndigheten ska redovisa det utvecklingsarbete som bedrivs i organisationen i syfte att förbättra förmågan att utreda och förebygga mäns våld mot kvinnor, brott mot barn samt hedersrelaterat våld och förtryck. I redovisningen ska dessutom framgå hur Polismyndigheten utvecklar sin förmåga att utreda och förebygga sexualbrott mot vuxna, särskilt hur det säkerställs att myndighetens riktlinjer för spårsäkringssatser vid sexualbrottsutredningar tillämpas i hela landet (jfr bet. 2020/21:JuU23 punkt 20, rskr. 2020/21:395). Polismyndigheten ska också redovisa vilket arbete som bedrivs för att säkerställa att personal som förhör barn i så stor utsträckning som möjligt har särskild utbildning för uppgiften och att tidsfristen för handläggning av brott mot barn inte överskrids utan att det är motiverat (jfr bet. 2021/22:JuU16 punkt 3, rskr. 2021/22:244 samt bet. 2021/22:JuU26 punkt 43, rskr. 2021/22:293).

Polismyndigheten ska, med utgångspunkt i de rekommendationer som lämnas i Riksrevisionens rapport om polisens hantering av mängdbrott (RiR 2023:2), redovisa vilka åtgärder som myndigheten vidtar för att förstärka utredningsförmågan kopplat till mängdbrott.

Polismyndigheten ska redovisa hur informationen till brottsutsatta har förbättrats. Redovisningen ska särskilt belysa myndighetens arbete för att löpande följa upp informationsgivningen till brottsutsatta samt arbetet med utvecklat och anpassat stöd till berörda medarbetare. Myndigheten ska dessutom redogöra för tillämpningen av rutiner som säkerställer att brottsutsatta får den information som de behöver under ett ärendes hela gång (jfr bet. 2021/22:JuU12 punkt 1, rskr. 2021/22:144).

Polismyndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet samt vilka metodstöd och verktyg som har används i detta arbete. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits, eller planeras vidtas, för att minska eventuella identifierade risker med anledning av myndighetens arbete på området. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen.

Polismyndigheten har tillförts särskilda medel som ska användas för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet, för att förstärka verksamheten vid avdelningen nationellt forensiskt centrum, för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden samt för att stödja och samordna avhopparverksamhet. Myndigheten ska, för respektive område, redovisa hur tilldelade medel har använts och vilka resultat som har uppnåtts. Av redovisningen ska vidare framgå hur resursförstärkningarna fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information kan denna redovisas i särskild ordning i samband med årsredovisningen. 

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att säkerställa att myndighetens verksamhet enligt djurskyddslagen (2018:1192) och lagen (2007:1150) om tillsyn över hundar och katter är anpassad till gällande rätt.

Polismyndigheten ska redovisa sitt arbete med att säkerställa en effektiv organisering, styrning och uppföljning av verksamheten. Redovisningen ska innefatta en redogörelse av fortsatt utvecklingsarbete för kvantitativ uppföljning av resultat och hur myndigheten verkar för spridning av effektiva och beprövade arbetssätt mellan olika delar av organisationen.

Polismyndigheten ska säkerställa att minst nuvarande tillväxttakt i antal poliser fortsätter efter utgången av 2024. Arbetet ska genomföras inom ramen för givna ekonomiska planeringsramar. Polismyndigheten ska vidta åtgärder för att öka antalet lämpade polisstuderande. Vidare ska Polismyndigheten undersöka behovet av en utökning av antalet platser, inklusive distansplatser, på befintliga polisutbildningar samt analysera eventuellt behov av polisutbildning vid ytterligare ett universitet eller en högskola. I uppdraget ska Polismyndigheten samverka med Universitets- och högskolerådet (UHR), de fem lärosäten som i dag bedriver grundutbildning till polisman samt Totalförsvarets plikt- och prövningsverk. Polismyndigheten ska senast den 19 april 2024 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska under 2024 ansluta relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning (Digg) ges i uppdrag att tillhandahålla senast den 1 april 2024. Polismyndigheten ska löpande hålla Digg informerad om genomförandet av uppdraget. Polismyndigheten ska senast den 28 februari 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området (UD2023/04798). Myndighetens arbete ska redovisas utifrån de fyra övergripande målen i handlingsplanen och fokusera på resultat. Redovisningen ska lämnas i särskild ordning i samband med årsredovisningarna för 2024–2028.

Polismyndigheten ska tillsammans med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 3 mars 2025.

Polismyndigheten ska månatligen redovisa

• en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal,
• statistik avseende utredningsverksamheten, skjutningar och sprängningar,
• särskilda nyckeltal som visar personaltillväxten mot 2024 (i detta ingår att tydliggöra prognoser över förväntat antal anställda, poliser respektive civila, för respektive år till och med 2024), och
• antalet personer som kontrollerats inom ramen för den tillfälligt återinförda gränskontrollen vid inre gräns (nationalitet, antalet nekade inresor och hur många som är minderåriga) och hur stor andel dessa utgör av det totala passagerarflödet samt utfallet av kontrollerna så länge beslut om dessa kontroller föreligger.

Därutöver ska Polismyndigheten per tertial redovisa en uppdatering avseende antalet fasta och mobila bevakningskameror och kroppsburna kameror. Tertialredovisningen ska även omfatta beslag av vapen, uppdelat efter kategori.

Samtliga redovisningar ska vara uppdelade per kön så långt det är möjligt och lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska använda Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) i rekryteringsprocessen för polisutbildningen. Plikt- och prövningsverket har i uppdrag att genomföra upp till 8 800 prövningar i syfte att kunna fylla 1 100 utbildningsplatser till polisutbildningen per termin tills annat anges.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen under 2024. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 5 februari, den 23 april, den 26 juli och den 21 oktober.

I nära anslutning till prognoserna den 26 juli och den 21 oktober ska Polismyndigheten, i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet), lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Polismyndigheten ska även redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Polismyndigheten ska redovisa i vilken omfattning preventiva vistelseförbud har använts och för vilka syften, och hur myndigheten bedömer effekten av beslutade förbud, både i de områden där förbuden gäller och i övrigt. Redovisningen ska lämnas i en separat rapport i samband med årsredovisningarna för 2024–2026. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information ska redovisningen ske i särskild ordning.

Polismyndigheten ska redovisa i vilken omfattning säkerhetszoner har använts, hur stora zonerna varit, under hur lång tid zonerna har gällt och hur många ingripanden som skett i zonerna. Därtill ska myndigheten bedöma effekten av införda zoner, både i de områden som zonerna omfattat och i övrigt. Redovisningen ska lämnas i en separat rapport i samband med årsredovisningarna för 2024–2026. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information ska redovisningen ske i särskild ordning.

Pågående regeringsuppdrag redovisas i bilaga.

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också användas för forskningssamarbeten och praktiknära utvecklingsarbeten med vetenskaplig grund som motiveras av myndighetens uppdrag och behov.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 256 858 200 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Medlen ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under 2024 ska Polismyndigheten betala 115 000 000 kronor till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk som ersättning för den prövningskapacitet som Totalförsvarets plikt- och prövningsverk tillhandahåller i antagningsprocessen för polisutbildningen och för prövningar till Polismyndighetens funktionsinriktade respektive verksamhetsintegrerade polisutbildningar. Medlen ska betalas efter fakturering från Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.

Utöver den årliga satsningen på minst 400 000 000 kronor för 2022 respektive 2023 ska myndigheten använda ytterligare minst 400 000 000 kronor för höjda löner och annan ersättning i syfte att stärka polisyrkets attraktivitet.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för att förstärka verksamheten vid avdelningen Nationellt forensiskt centrum.

Högst 50 000 000 kronor får användas för att förkorta handläggningstiderna i vapentillståndsärenden.

Högst 72 500 000 kronor får användas för bidrag till kommuner, myndigheter och andra organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet) och för kostnader för att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare. För det senare får Polismyndigheten använda högst 10 000 000 kronor.

Polismyndigheten ska använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2019 i verksamheten stämningsmannadelgivning med 1/10. Vidare ska Polismyndigheten använda anslaget för att reducera det samlade ackumulerade underskottet per den 31 december 2023 i verksamheten utbildning av ordningsvakter med 1/10.

Medel får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Medlen ska finansiera verksamheten vid avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten, undantaget de myndighetsgemensamma kostnader som finansieras via ap. 1 Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 011 Bidrag från fonden för inre säkerhet.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 006 Bidrag från fonden för integrerad gränsförvaltning 2021-2027.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 013 Bidrag från fonden för inre säkerhet 2021-2027.

Villkor

Beloppen avseende infrianden i tabellen är indikativa.

Villkor

Villkor

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag.