Migrationsverket ska göra prioriteringar för att antalet personer som återvänder ska öka. Myndigheten ska också skapa bättre förutsättningar för de verkställande myndigheterna för att återvändandet som sker med tvång ska öka. Myndigheten ska också arbeta för att minska andelen personer som avviker. Det ska bland annat ske genom ett ökat och effektivare användande av förvaren samt genom att ställa fler personer under uppsikt, i de fall förutsättningarna för sådana beslut är uppfyllda. Migrationsverket ska även öka andelen kompletta ärenden som överlämnas till Polismyndigheten. Vidare ska tiden mellan lagakraftvunnet beslut och utresa minska.

Migrationsverket ska redovisa vilka prioriteringar myndigheten gjort för att återvändandet ska öka och hur myndigheten arbetat för att skapa förutsättningar för att återvändandet som sker med tvång ska öka. Myndigheten ska redovisa resultat i förhållande till de myndighetsgemensamma målvärden som tagits fram för återvändandeverksamheten. Myndigheten ska redovisa vilka åtgärder som genomförts och vilken förändring som skett i förhållande till de tre senaste åren. Migrationsverket ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka och effektivisera användandet av förvarsplatserna och för att minska antalet personer som avviker. Myndigheten ska även redovisa de åtgärder som genomförts för att andelen ärenden som överlämnas till Polismyndigheten ska vara kompletta.

Migrationsverket ska erbjuda alla personer med verkställbara överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut som har rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och alla personer vars överklagande i ett ärende om asyl har avslagits av migrationsdomstol plats i ett återvändandecenter. Myndigheten kan göra undantag från att erbjuda en person en plats i ett återvändandecenter men undantaget ska tillämpas restriktivt.

Myndigheten ska redovisa antalet platser i återvändandecenter, kostnader och beläggningsgrad, uppdelat per kvartal. Myndigheten ska också redovisa hur återvändandecentren har resurssatts. Myndigheten ska även redovisa vilka åtgärder som myndigheten genomfört på återvändandecentren, exempelvis avseende motiverande samtal. Migrationsverket ska också redovisa de undantag som gjorts från att erbjuda personer boende i återvändandecenter.

Migrationsverket ska uppnå högre effektivitet inom verksamheten. De sökandes och andra berördas behov ska vara utgångspunkten för arbetet. Kontroller av de sökandes identitet ska ske med hög kvalitet. I asylärenden ska särskilt fokus läggas på att tidigt i processen klarlägga de sökandes identitet och hemvist.

Migrationsverket ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid. Det gäller särskilt prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd för arbete och forskning.

Vistelsetiderna i mottagandet ska kortas. Ensamkommande barn ska prioriteras så att de snabbt kan få ett beslut. Migrationsverket ska säkerställa en hög grad av informationssäkerhet. Migrationsverket ska förbättra sin tillgänglighet och service för de sökande och andra berörda.

Myndigheten ska redovisa:

• Kostnad per avgjort ärende och antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft. För asylärenden ska redovisningen delas upp på initialprocess, normalärenden, Dublinärenden och förlängningsärenden. Redovisning ska även ske för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. För arbetstillståndsärenden ska redovisningen ske per kategori. För övriga tillståndsärenden ska redovisningen delas upp på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Antalet inkommande asylärenden där det tidigare finns ett avslagsbeslut som preskriberats.
• Handläggningstider samt andel ärenden som hanteras inom författningsstyrd tid, uppdelat på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Genomsnittlig vistelsetid för de som har lämnat mottagningssystemet uppdelat på utgång i ärendet.
• Åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgänglighet och service i både det fysiska och digitala mötet.
• Åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna för tillståndsärenden kopplade till arbete och forskning och vilka effekter dessa har haft.

Migrationsverket ska med hjälp av digital teknik öka effektiviteten i verksamheten. De nya digitala lösningar som tas fram ska vara långsiktigt hållbara, skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet och medföra en god informations- och it-säkerhet. De ska också bidra till ett ökat och mer effektivt informationsutbyte inom myndigheten och med andra myndigheter. It-utvecklingen ska även medföra effektivare handläggningsprocesser.

Myndigheten ska redovisa de viktigaste it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året, inklusive myndighetens ansvarsområden inom utrikesförvaltningen. Redovisningen ska innehålla förväntad nytta, kostnader och finansiering, påverkan på myndighetens arbete och när effekten förväntas uppstå. Migrationsverket ska även redovisa de effekter, såväl positiva som negativa, som har uppkommit och som härrör från it-utvecklingen som genomförts under året eller tidigare. Migrationsverket ska även redovisa hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet samt för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Migrationsverket ska även redovisa resultat från utvärdering av infosäkkollen, eller motsvarande verktyg, samt vilka åtgärder myndigheten vidtar med anledning av resultatet. Myndigheten ska löpande informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om hur den digitala transformationen fortlöper.

Migrationsverket ska intensifiera arbetet för att nå målet att antalet personer som frivilligt återvandrar ska öka. Migrationsverket ska redovisa vilka informationsinsatser som genomförts gällande möjligheterna till återvandring och hur myndigheten i detta arbete har samverkat med Statens servicecenter, Länsstyrelserna och andra relevanta myndigheter samt andra berörda parter. Migrationsverket ska även etablera dialog och samarbeta med diasporagrupper och organisationer inom det civila samhället i syfte att öka medvetenheten om möjligheten att återvandra.

Myndigheten ska redovisa hur många som ansökt om, och hur många som har beviljats, återvandrings- och resebidrag under året samt hur stor utvecklingen har varit jämfört med de tre tidigare åren. Myndigheten ska även redovisa kostnader och resultatet av de informationsinsatser som genomförts.

Systemet med den reglerade invandringen får inte missbrukas. Det är viktigt för systemets legitimitet att missbruk försvåras och att uppehålls- och arbetstillstånd samt statusförklaringar återkallas när det finns grund för det. Migrationsverket ska därför prioritera återkallelseärenden. Myndigheten ska redovisa genomförandet av handlingsplanen för processen Att återkalla tillstånd och efterkontroller som myndigheten har beslutat. Myndigheten ska redovisa vilken samverkan som gjorts med andra myndigheter. Myndigheten ska även redovisa en uppföljning som stödjer en effektiv och träffsäker återkallelseverksamhet.

Migrationsverket ska löpande återrapportera arbetet med genomförandet av handlingsplanen till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Myndigheten ska också återrapportera hur många ärenden om återkallelse som initierats, vilka ärendeslag som ärende om återkallelse väckts och orsakerna till att återkallelseärenden initierats. Myndigheten ska även redovisa utfallet av avslutade ärenden gällande återkallelse. Myndigheten ska också redovisa hur resurssättningen och kostnaderna har sett ut 2024 i förhållande till de tre senaste åren.

Migrationsverkets ID-arbete ska leda till en ökad kvalitet i prövningen och i återvändandearbetet samt bidra till en ökad kontroll av vilka personer som befinner sig i Sverige eller söker tillstånd innan inresa i landet. Arbetet ska också motverka att felaktiga uppgifter om identiteter registreras. Syftet är bland annat att bidra till att skydda Sverige mot säkerhetshot och till att motverka felaktiga utbetalningar, välfärdsbrott och grov organiserad brottslighet. Migrationsverket ska redovisa resultatet av genomförda åtgärder för att ytterligare stärka ID-arbetet hos myndigheten.

Snabba och smidiga processer för arbetskraftsinvandring bidrar till Sveriges möjligheter att attrahera den högkvalificerade arbetskraft som Sverige är i behov av. Migrationsverket ska fortsatt främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och löpande redovisa åtgärder med anledning av uppdraget, bland annat utfall av åtgärder för att korta handläggningstider inom ramen för den nya modellen för främjande av högkvalificerad arbetskraftsinvandring m.m. Redovisningen ska ske per kategori. Redovisningen ska även inkludera handläggningstider och andra åtgärder som rör så kallade ärenden om nyetableringar som myndigheten hanterat.

Migrationsverket ska redovisa hur myndighetens arbete vid vidarebosättning bidrar till att möjliggöra för kommunerna att ordna ett bra mottagande och skapa förutsättningar för en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället och i förhållande till svenska värderingar, exempelvis avseende grundläggande demokratiska värden och lika rättigheter mellan kvinnor och män. Myndigheten ska redovisa vilka utvecklingsinsatser som genomförts och den arbetsmetod som myndigheten tagit fram för att bedöma prognosen för god integration vid vidarebosättning till Sverige.

Migrationsverket ska redovisa på vilket sätt myndigheten arbetat för att stärka handläggningen i ärenden där risk för könsstympning varit föremål för bedömning. Myndigheten ska även redovisa en kvalitetsgranskning av ärenden där könsstympning varit föremål för bedömning.

Migrationsverket ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Migrationsverket hanterar ska därför minska.

Migrationsverket ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar och totalt belopp).
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda.
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna.
• Upptäckta felaktiga utbetalningar i kontrollarbetet per krona i kostnader för kontrollarbetet.
• Antal polisanmälningar.

Med kostnader för kontrollarbetet avses en uppskattning av de kostnader som är direkt relaterade till åtgärder utanför den ordinarie handläggningen av ärenden, där syftet är att upptäcka felaktiga utbetalningar.

Redovisningen ska ske för dagersättningen. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna utvecklats över tid.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa och minska sjukfrånvaron för anställda, både kvinnor och män, i myndigheten. Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som har genomförts för att förbättra arbetsmiljön på förvaren.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka kompetensförsörjningen inom förvarsverksamheten. Myndigheten ska även redovisa vilka insatser som har genomförts för att myndigheten ska bli en attraktivare arbetsgivare för personer med it-kompetens och för personer inom förvarsverksamheten. Av redovisningen ska även framgå hur kompetensbehovet inom it- och förvarsverksamheten ser ut på lång och kort sikt.

Som ett led i att skapa ett välfungerande och ökat återvändande ska Migrationsverket genomföra en analys av vad som fungerar bra och mindre bra med nuvarande arbetssätt och ta fram nya arbetssätt i syfte att öka och effektivisera återvändandearbetet. I arbetet ska även samråd ske med Polismyndigheten och Kriminalvården. Analysen ska innehålla en jämförelse av resultaten mellan renodlade återvändandeenheter och enheter med återvändandeteam. Arbetssätten ska inkludera åtgärder som motverkar att personer avviker, exempelvis genom ökat nyttjande av förvarsplatserna. De nya arbetssätten ska även omfatta återvändandecentren där de boende ska förberedas för ett återvändande och där Migrationsverket kontinuerligt genomför åtgärder för att motivera till ett frivilligt återvändande. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget redovisa hur återvändandeverksamheten är resurssatt och i jämförelse med föregående år samt hur myndigheten avser att resurssätta återvändandecentren. Migrationsverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerade om arbetet och slutredovisa senast den 9 september 2024.

Migrationsverket ska analysera och ta fram förslag på hur ett nytt och mer ändamålsenligt arbetssätt, som innebär en spårindelning i anknytningsärenden som utgår från ärendens beskaffenhet, kan införas. Myndigheten ska särskilt arbeta för att handläggningstiderna för utlandssvenskar med familj som vill flytta till Sverige ska kortas avsevärt. Myndigheten ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat och senast den 9 september 2024 slutredovisa uppdraget.

Migrationsverket ska genom samråd med Polismyndigheten och Kriminalvården uppdatera Plan för utökad förvarskapacitet (Ju2022/01261) i enlighet med de tillskott som myndigheten fått i budgetpropositionen för 2024 för att utöka antalet förvarsplatser från och med 2025 och framåt. Uppdateringen av planen ska bland annat innehålla uppdaterade bedömningar av hur många nya förvarsplatser som kan inrättas till följd av tillskotten och vilka investeringar i lokaler m.m. som krävs. Planen ska även uppdateras med en analys, kostnadsberäkningar och en plan för hur en utbyggnad som motsvarar totalt 1 000 förvarsplatser ska kunna genomföras så skyndsamt, ändamålsenligt och kostnadseffektivt som möjligt. Migrationsverket ska inhämta information från Polismyndigheten och Kriminalvården avseende analys och bedömning av vilken säkerhetsnivå nya förvar bör ha med beaktande av statens framtida behov av anläggningar för frihetsberövade. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) den 15 april 2024.

Migrationsverket ska stärka myndighetens utvecklingssamarbete med prioriterade tredjeländer. Fokus ska vara att genom myndighetens expertkunskap stärka partnerländernas kapacitet att säkerställa en säker, ordnad och reguljär migration. Migrationsverket ska senast den 28 februari 2024 redovisa en plan för arbetet. Migrationsverket ska senast den 28 februari 2025 slutredovisa en analys över vilka insatser som genomförts och resultatet av insatserna för Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet). Migrationsverket ska inom ramen för uppdraget samråda med från Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete (Sida). 

Migrationsverket ska förstärka arbetet med förteckningen av så kallade säkra ursprungsländer. Det ska bland annat ske genom att öka myndighetens analysarbete och omvärldsbevakning. Med utgångspunkten att kunna uppdatera förteckningen med fler relevanta länder ska myndigheten återkommande ta ställning till vilka länder som uppfyller kriterierna i 1 kap. 6 a § utlänningslagen (2005:716).  Redovisningen ska innehålla vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och planerar att vidta för att förstärka arbetet och vilka överväganden som myndigheten har gjort avseende uppdatering av förteckningen. Migrationsverket ska löpande informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om uppdragets genomförande. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 9 september 2024.

Migrationsverket ska utarbeta anvisningsandelar som ska användas för fördelning av ensamkommande barn som omfattas av anvisningar till kommunerna under 2025. Anvisningsandelarna ska ge en jämn fördelning och ta hänsyn till kommunernas befolkningsstorlek, tidigare, mottagande av asylsökande, nyanlända samt mottagande av ensamkommande barn och unga. Vid anvisning av ensamkommande barn ska anknytningsanvisningar göras restriktivt med barnets bästa i beaktande. Kommuner inom ett län får göra omfördelning utan krav på att alla kommuner får anvisningsandelar innan anvisningsandelarna fastställs av Migrationsverket. Länsstyrelserna har i uppdrag att delta i genomförandet av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 december 2024.

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet nyanlända som under 2025 ska omfattas av anvisningar enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända för bosättning. Migrationsverket ska även föreslå en fördelning av antalet nyanlända per län (länstal).

I uppdraget ingår att analysera och vid behov justera beräkningen som ligger till grund för fördelningen. De antaganden och bedömningar som förslagen bygger på ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 12 augusti 2024. Om behovet för 2024 eller 2025 ändras ska det nya antalet och fördelningen per län redovisas så fort som möjligt.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska med utgångspunkt i tillgängliga medel redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Vid behov och efter dialog med Justitiedepartementet kan även alternativa scenarion redovisas.

Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och för berörda anslag på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast kl.9 den

5 februari 

23 april

26 juli

21 oktober.

Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som har använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella utgiftsförändringar uppdelat per anslag och anslagsposter på utgiftsområde 8 Migration respektive utgiftsområde 13 Jämställdhet och nyanlända invandrares etablering.

Vidare ska en digital bilaga med detaljerad information om prognosen för varje anslagspost under anslag 1:1 Migrationsverket, 1:2 Ersättningar och bostadskostnader på utgiftsområde 8 Migration samt för anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet lämnas.

I varje prognos och för varje år i prognosperioden ska myndigheten redovisa prognoser för de kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd enligt beskrivningen i bilaga 2.

Prognosförändringar ska kommenteras.

Inför varje prognos ska myndigheten också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om det prognostiserade antalet kommunmottagna fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Prognostiserad genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som lämnar mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Prognosförändringar ska kommenteras.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Migrationsverket ska redovisa uppgifter och beräkna utfallet av kostnader på utgiftsområde 8 Migration som ska räknas som bistånd under 2023 enligt bilaga 3. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 28 februari 2024.

Migrationsverket ska också redovisa uppgifter om antalet kommunmottagna under året fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som har lämnat mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Uppgifterna ska redovisas till Arbetsförmedlingen senast den 10 februari 2025.

Migrationsverket ska vidta åtgärder för att stärka sina kontroller för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden. I uppdraget ingår bland annat att se över om det finns mer information i enskilda ärenden som kan överföras till Säkerhetspolisen. Vidare ska identitetskontrollerna i handläggningen stärkas. Inom medborgarskapsprövningen ska myndigheten också utveckla arbetsmetoder i syfte att förbättra arbetet med återkallelser av uppehållstillstånd. Myndigheten ska även öka kompetensen gällande säkerhetshot. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 september 2024. 

Migrationsverket ska vidta åtgärder i handläggningen för att öka kvaliteten och motverka missbruk i ärenden som rör uppehållstillstånd i Sverige för personer som har ställning som varaktigt bosatt i en annan EU-stat med stöd av 4 kap. 9 § utlänningsförordningen. För att motverka missbruk av regelverket ska Migrationsverket också prioritera kontroller i handläggningen av sådana ärenden. Migrationsverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerade om arbetet och redovisa resultatet senast den 9 september 2024.  

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet som under 2025 behöver anvisas en kommun enligt förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 9 september 2024. Om behovet för 2024 eller 2025 ändras ska det nya antalet redovisas så fort som möjligt.

Migrationsverket ska enligt förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal). Det beräknade antalet per kommun får omfördelas mellan kommuner inom ett län innan fördelningstalen fastställs av Migrationsverket.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska ta fram en analys och föreslå vilka åtgärder myndigheten behöver vidta för att provisoriska EU-resehandlingar ska kunna utfärdas i enlighet med kraven i rådets direktiv (EU) 2019/997 av den 18 juni 2019 om införande av en provisorisk EU-resehandling och om upphävande av beslut 96/409/Gusp. Analysen ska innehålla en beskrivning av de åtgärder som Migrationsverket föreslår inklusive en kostnadsuppskattning för investerings- och driftskostnaderna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 juni 2024. 

Migrationsverket har tillsammans med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Socialstyrelsen ett uppdrag att arbeta med medicinska evakueringar med anledning av situationen i Ukraina (Ju2022/02509). Migrationsverkets uppdrag utökas till att bistå de patienter och anhöriga som har evakuerats till Sverige med återresa. Uppdraget gäller endast reguljära resor som inte kräver medicinsk assistans och innebär att Migrationsverket ska betala ut ett ekonomiskt bidrag för återresan.

Anslagsposten får användas till Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslagsposten får även användas för utgifter för förvarslokaler.

Av anslagsposten får 150 miljoner kronor användas för att utöka antalet förvarsplatser enligt Migrationsverkets plan för utökad förvarskapacitet.

Antalet förvarsplatser ska uppgå till minst 593 platser.

Migrationsverket ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Migrationsverket ska betala 1 686 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Anslagsposten får användas till:

• Ersättningar enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.
• Ersättningar till regioner, kommuner och apotek enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande.
• Ersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar.
• Ersättningar till kommuner och regioner enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Ersättning upp till ett belopp om 10 000 000 kronor enligt 3 a § förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl. får utbetalas av Migrationsverket.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Anslagsposten får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Anslagsposten får användas till utgifter för boende för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Kostnaderna får inkludera lokaler (exklusive samtliga utgifter för förvarslokaler), hyror, investerings- och finansieringskostnader, drift och utrustning samt inköp av mat i vissa fall.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Anslagsposten får användas till utgifter för:

• Migrationspolitiska projekt, studier och analyser inom det migrationspolitiska området.
• Sveriges deltagande i internationellt samarbete som syftar till att utveckla och tillämpa nya flykting- och migrationspolitiska strategier.
• Sveriges bidrag till internationella organisationer inom det migrationspolitiska området.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas till utgifter för förberedelser inför återvandring eller tillfälligt återvändande samt för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädare för berörda grupper genom:

• Inhämtning och spridning av information, råd och vägledning till enskilda, organisationer och kommuner.
• Utbildningsinsatser.
• Insatser för återintegrering under en inledande period.

Även personer som ska återvända får omfattas av verksamheten.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land.

Anslagsposten får även användas till bidrag för återresa för skyddsbehövande och deras anhöriga enligt vad som anges i uppdrag 15. Utökat uppdrag om medicinska evakueringar med anledning av situationen i Ukraina. Bidraget uppgår till 3 000 kronor per person och får beviljas efter ansökan.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Anslagsposten får användas till bidrag till Svenska Röda Korset för dess verksamhet med efterforskning och familjeåterförening under fredstid, enligt avtal med Svenska Röda Korset. Medlen utbetalas efter rekvisition.

Anslagsposten får användas till utgifter för offentliga biträden enligt utlänningslagen (2005:716).

Anslagsposten får användas till ersättning för offentligt biträde och tolk enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar efter rekvisition till Migrationsverket från Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för:

• Utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.
• Utlänningar som återtagit sina ansökningar om asyl eller vars tillstånd har upphört.

Utgifterna ska avse resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utom Sverige, inklusive utgifter för resehandlingar och övriga kostnader som är nödvändiga för att utresor ska kunna genomföras. Utgifterna ska även avse resor, traktamenten och övriga omkostnader för personal från Migrationsverket som utan att bevaka utresan beledsagar utlänningar ut ur Sverige alternativt kontrollerar utresan (DEPA). Vid behov kan även sjukvårdspersonal, god man eller annan person fungera som beledsagare, och reskostnader och kostnader för resehandlingar för dessa, kan då belasta anslagsposten.

Utgifterna kan också avse resekostnader i samband med återvändandesamtal, inställelse för uppsikt, till utreseboende eller resekostnader och kringkostnader i samband med utfärdande av resehandlingar när det gäller utlänningar som inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., men har ett öppet återvändandeärende hos Migrationsverket.

Anslagsposten får också användas till kostnader för Migrationsverket som uppstår i samband med övervakning av tvångsvist återvändande. För detta ändamål får användas högst 7 000 000 kronor.

Anslagsposten får också användas till kostnader för återintegreringsstöd till personer som återvänder självmant eller med tvång.

Av anslagsposten får högst 21 000 000 kronor användas för statsbidrag till eller enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer avseende utlänningars återvändande. Migrationsverket får göra ekonomiska åtaganden upp till högst 10 000 000 kronor för denna verksamhet.

Anslagsposten får användas till utgifter vid utresa ur Sverige för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polismyndigheten eller regeringen med stöd av utlänningslagen eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar där kostnaden avser:

• Resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utanför Sverige.
• Löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från Kriminalvården.
• Löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från polisväsendet.

• Administration hänförlig till den verksamhet som finansieras via anslaget.

Anslagsposten får också användas till kostnader för Kriminalvården för långtidsstationeringar vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex.

Kriminalvården får inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 17 § andra stycket i anslagsförordningen (2011:223).

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations-, och integrationsfonden samt för administration av fonden.

Anslagsposten får även användas till utgifter för statlig medfinansiering av projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden. Högst 60 000 000 kronor får användas till detta ändamål.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 010 Bidrag från asyl-, migrations- och integrationsfonden samt 012 Beviljat nödbistånd från asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Villkor

Beloppen som avser infriade åtaganden är indikativa.

Det ekonomiska målet för avgifterna för respektive ärendekategori är följande:

• Svenskt medborgarskap 70% kostnadstäckning
• Pass (främlingspass och resedokument) 45% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för arbete 65% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd för studier 80% kostnadstäckning
• Uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning 15 % kostnadstäckning

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid Migrationsverket enligt utlänningsförordningen (2006:97) ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid utlandsmyndigheterna enligt förordning om avgifter vid utlandsmyndigheterna (1997:691) disponeras eller redovisas inte av Migrationsverket.

Migrationsverket medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 §
kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar
som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:8 Från
EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar.
Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda
anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet
anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet
anslagsfinansieras.