Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och ett effektivt stöd för återgång i arbete. För att motverka långvarig sjukfrånvaro ska Försäkringskassan tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen. Försäkringskassan ska särskilt redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser genomförs för återgång i arbete, med särskilt fokus på sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Redovisningen ska inbegripa insatser som vidtas i samverkan med arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och genom samordningsförbund samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• hur ovanstående arbete bidragit till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Försäkringskassan ska bidra till det övergripande målet att utbetalningarna från välfärdssystemen ska vara korrekta, andelen felaktiga utbetalningar ska minska och fel ska motverkas. Andelen felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Försäkringskassan hanterar ska därför minska.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och en bedömning av åtgärdernas effekter. Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar, orsaker och totalt belopp) samt andel felaktiga utbetalningar som har orsakats av Försäkringskassan,
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda beloppet,
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna,
• Konstaterade felaktiga utbetalningar i kontrollutredningsverksamheten per krona i kostnader för kontrollarbetet,
• Återbetalda medel samt andelen återbetalda medel av upptäckta felaktiga utbetalningar,
• Återkrav (antal, orsaker och belopp) och total fordran,
• Antal polisanmälningar

Med kostnaden för kontrollarbetet avses en uppskattning av kostnaderna som är direkt relaterade till kostnader för kontrollåtgärder som vidtas inom kontrollutredningsverksamheten.

Redovisningen ska, utom för total fordran och återbetalda medel, göras per ersättning för de ersättningar som ingår i årsredovisningens resultatredovisning och totalt. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna utvecklats över tid.

Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5). Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning får det, samtidigt som den som inte har rätt till ersättning inte får det. Besluten ska vara likvärdiga över hela landet, för såväl flickor som pojkar som kvinnor och män. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för ett effektivt och rättssäkert nyttjande av gemensamma resurser och därigenom förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Vidare ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Inspektionen för vård och omsorg har genomförts och på vilket sätt den har bidragit till att förbättra verksamheten.

Försäkringskassan ska stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet.

Försäkringskassan ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekter förväntas uppstå. Vidare ska Försäkringskassan redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Försäkringskassan ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhets- och it-utveckling som genomförts under 2023 eller tidigare.

Försäkringskassan ska redovisa upparbetade kostnader och konsekvenser för myndighetens verksamhet avseende utbetalning av elstöd.

Försäkringskassan ska översiktligt återrapportera hur det lagstiftningsarbete som regeringen har genomfört och planerar att genomföra ökar myndighetens möjligheter att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott. Återrapporteringen ska även innehålla en bedömning av om det krävs ytterligare åtgärder för att skapa en robust och motståndskraftig socialförsäkring och i så fall översiktligt redogöra för sådana åtgärder.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2024 avseende Försäkringskassan.

De regeringsuppdrag som tas upp i regleringsbrevet kan enligt särskild överenskommelse mellan Regeringskansliet (Socialdepartementet) och Försäkringskassan rapporteras vid annan tidpunkt än vad som anges nedan, dock senast två veckor efter den angivna tidpunkten.

Försäkringskassan ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 5 februari
• 23 april
• 26 juli
• 21 oktober

 Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

• belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
• prognostiserat utfall för 2024 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad
• förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar
• beskrivningar och motiveringar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beskrivningar av hur förändringarna påverkat prognoserna jämfört med tidigare prognosmodeller
• handläggningstidernas utveckling per förmån.

Utöver ovanstående ska Försäkringskassan avseende förvaltningsanslaget redovisa:

• vilka antaganden som har använts i prognosen
• vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt
• vad som har orsakat eventuella förändringar

I den mån myndigheten bedömer att åtgärder krävs för att inte överskrida de ekonomiska ramar som regeringen beslutat ska myndigheten redogöra för dessa, samt redovisa och analysera konsekvenserna för verksamheten av de åtgärder som planeras.

De utgiftsprognoser som myndigheten lämnar till regeringen avseende förvaltningsanslaget ska vara långsiktigt hållbara i förhållande till de medel som anvisats för innevarande år och beräknats för kommande år. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt analysera och redovisa vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket. 

Resultatindikatorer för verksamhetsutvecklingen

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer som möjliggör uppföljning och analys av verksamhets- och ekonomisk utveckling avseende förvaltningsanslaget. Indikatorerna ska tas fram i dialog med Socialdepartementet och redovisas månadsvis.

Analys av bestämmelsen om övervägande skäl i sjukpenningen

Försäkringskassan ska analysera konsekvenser av bestämmelsen om undantag vid övervägande skäl efter dag 180 i rehabiliteringskedjan som trädde i kraft 2021. Försäkringskassan ska granska ärenden där sjukpenning beviljas med stöd av undantaget och redovisa vilka åtgärder myndigheten och andra aktörer vidtar i syfte att den försäkrade ska återgå i arbete hos arbetsgivaren senast dag 365 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska även analysera bestämmelsens konsekvenser för möjligheten att fullfölja påbörjad rehabilitering.

Försäkringskassan ska också redovisa i vilken utsträckning försäkrade som beviljas sjukpenning med stöd av undantaget återgår i arbete hos arbetsgivaren i samma omfattning som innan sjukfallet senast dag 365 i rehabiliteringskedjan, samt i vilken utsträckning de kvarstår i sjukpenningen efter dag 365. I ärenden där den försäkrade kvarstår i sjukpenningen efter dag 365 ska Försäkringskassan redovisa vilken bestämmelse i rehabiliteringskedjan som då tillämpas för att bevilja sjukpenning, samt analysera orsakerna till diskrepansen mellan utfall och prognos. En redovisning av uppdraget ska senast den 31 maj 2024 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män ges nödvändigt stöd för återgång i arbete eller omställning till ett nytt arbete. Sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning ska så tidigt som möjligt få tillgång till insatser inom ramen för myndigheternas rehabiliteringssamverkan för att utveckla eller återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i, eller få, arbete. Män och kvinnor ska ges individuellt anpassade förutsättningar för övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och myndigheternas samverkan ska bidra till att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. Myndigheterna ska genom tillgängliga relevanta uppgifter följa upp resultaten för de kvinnor och män som deltagit i myndigheternas samverkan. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom det Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbundens

En redovisning av uppdragen ska senast den 11 april 2025 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. En redovisning av denna del av uppdraget ska senast den 11 april 2025 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Utvecklingen av assistansersättning

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bl. a. följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader, antalet bifall och antalet avslag. Redovisningen ska göras utifrån åldersgrupper, samt innehålla en analys om anledningar till bifall respektive avslag. I redovisningen ska även de mest relevanta indikatorerna analyseras. En redovisning av uppdraget ska senast den 17 maj 2024 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Analysera utfallet av ett schabloniserat föräldraavdrag inom assistansersättning

Försäkringskassan ska följa upp och analysera hur regeländringen om ett schabloniserat föräldraavdrag, och tillämpningen av den, har påverkat utfallet av rätten till assistansersättning. Underlaget ska innehålla såväl en kvantitativ som en kvalitativ uppföljning. En redovisning av uppdraget ska senast den 2 september 2024 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. När det är möjligt ska hänsyn tas till den påverkan växelvis boende barn har på barnhushållens disponibla inkomster. Slutredovisningen ska innehålla en analys av utvecklingen av de mest centrala indikatorerna. En första delredovisning av resultaten, i tabeller och diagram, ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 19 april 2024. Slutredovisning av resultat och analyser ska senast den 17 juni 2024 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Uppföljning av överlåtelse av föräldrapenning

Försäkringskassan ska följa upp nyttjandet av överlåtelse av föräldrapenning. En första redovisning av nyttjandet ska lämnas senast den 30 januari 2025 och även innehålla en redovisning av hur Försäkringskassan arbetar med att motverka felaktiga utbetalningar vid överlåtelse av föräldrapenning. En andra redovisning av nyttjandet ska även, så långt möjligt, innehålla en analys av effekter för jämställdheten och för arbetet mot felaktiga utbetalningar. Den andra redovisningen ska lämnas senast den 30 januari 2026 till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Det allmänna ombudets verksamhet

En samlad redogörelse för allmänna ombudets verksamhet under 2024 inklusive ombudets viktigaste iakttagelser ska lämnas. Av redovisningen ska det framgå hur många beslut från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten som ombudet har överklagat under 2024 samt fördelningen mellan överklaganden till fördel och till nackdel för den försäkrade. Av redovisningen ska även framgå hur många prejudicerande domar som ombudet har bidragit till att driva fram. En redovisning av uppdraget ska senast den 28 februari 2025 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Informationsinsatser om socialförsäkringsförmåner och skyddat boende

Med utgångspunkt i ett tidigare uppdrag som rör placeringar av barn utanför det egna hemmet (S2021/05025) och regeringens bedömning i propositionen Stärkta rättigheter för barn och vuxna i skyddat boende (prop. 2023/24:31) ska Försäkringskassan bistå Socialstyrelsen i framtagandet och spridningen av målgruppsanpassad information till kommuner och enskilda om hur socialförsäkringsförmåner påverkas vid en vistelse i skyddat boende. En redovisning av uppdraget ska senast den 31 januari 2025 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

För uppdraget får Försäkringskassan under 2024 använda 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för budgetåret 2022 uppförda anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagsposten 12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 2 december 2024. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2025 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Redovisning, rekvisition och återbetalning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Försäkringskassan.

Rätt från början

Försäkringskassan ska redovisa resultaten av åtgärder som har vidtagits i kontakten med enskilda för att motverka felaktiga utbetalningar. Av redovisningen ska också framgå vilka åtgärder som har vidtagits i kontakten med enskilda för att:

• säkerställa och underlätta för den enskilde att lämna korrekta uppgifter i samband med ansökan
• säkerställa och underlätta att den som ansöker lämnar korrekta uppgifter om ändrade förhållanden som kan ha betydelse för rätten till förmån
• underlätta för den som har beviljats en förmån att förstå och därmed ta ansvar för när det uppstår en skyldighet att informera myndigheten om ändrade förhållanden.

Vid redovisningen av uppdraget ska ett särskilt fokus läggas på de åtgärder som vidtagits i myndighetens ärendehandläggning, i kontakten med enskilda och i förmåner som bedöms ha en hög risk för felaktiga utbetalningar. En redovisning av uppdraget ska senast den 22 februari 2025 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Informationssäkerhet

Försäkringskassan ska redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Försäkringskassan ska även särskilt redogöra för huruvida myndigheten gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom något analysverktyg, t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet En redovisning av uppdraget ska senast den 12 april 2024 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Säker digital kommunikation

Försäkringskassan ska under 2024 ansluta relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation inom offentlig sektor som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla senast den 1 april 2024 i enlighet med Myndigheten för digital förvaltnings regleringsbrev för 2024. Försäkringskassan ska löpande hålla Myndigheten för digital förvaltning informerad om uppdraget. 

Regeländringar

Försäkringskassan ska identifiera mindre regeländringar som kan bidra till att motverka felaktiga utbetalningar och bidragsbrott och som kan göra det enklare för enskilda och företag att göra rätt till exempel när de ansöker eller har kontakt med Försäkringskassan om olika socialförsäkringsförmåner. Försäkringskassan ska även identifiera mindre regeländringar som kan effektivisera handläggningen av ärenden som berör enskilda eller företag. Av redovisningen ska framgå en beskrivning av den identifierade regeländringen och hur den bidrar till något av de angivna syftena.

Övriga konsekvenser av regeländringen ska beskrivas översiktligt. De identifierade regeländringarna ska rymmas inom ramen för grundprinciperna i dagens regelverk. Uppdraget ska senast den 29 januari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Utbetalning av elstöd till hushåll

Försäkringskassan får rekvirera medel från Affärsverket svenska kraftnät för att finansiera utbetalning av elstöd enligt förordningen (2022:1872) om elstöd till konsumenter för oktober 2021–september 2022 och förordningen (2023:108) om elstöd till konsumenter för november–december 2022. Försäkringskassan ska rekvirera medel senast vid tidpunkt för utbetalning till elkunderna.

Försäkringskassans betalningar avseende elstöd ska ske i det icke räntebärande flödet.

Försäkringskassan får rekvirera högst 200 miljoner kronor från Affärsverket svenska kraftnät utifrån upparbetade kostnader för administration av utbetalningar enligt de båda förordningarna om elstöd till konsumenter.

Försäkringskassan och Affärsverket svenska kraftnät ska komma överens om vilka underlag som krävs vid rekvisition av medel och exakta tidpunkter för när reglering mellan myndigheterna ska ske.

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner

Försäkringskassan ska fastställa redovisningskrav och redovisningsrutiner samt betala ut ersättning enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Digital överföring av läkarintyg 2023–2025 (S2023/02749).

Anslagsposten får användas för utgifter för tandvårdsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Socialstyrelsen disponerar anslagsposten för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till olika kompetenscentrum.

Av medlen ska Socialstyrelsen utbetala 500 000 kronor, engångsvis efter rekvisition, till Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer (NIOM) för finansiering av Dentala Material Norden (nordisk produktdatabas för dentala biomaterial).

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslagsposten får även användas för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

Anslagsposten får användas för utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig assistansersättning till vissa personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka ska redovisas brutto mot anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 21 912 784 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om -4 912 784 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 73 256 430 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 6 743 570 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 4 307 066 910 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 68 933 090 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassan får använda anslagsposten för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetshjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbetet enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt för de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, nämligen den s.k. sjuklönegarantin och det särskilda högriskskyddet enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, samt för utgifter för avskrivning av studielån avseende sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får användas för utgifter för aktivitetsersättning och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 5 318 101 429 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 82 898 571 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för handikappersättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för merkostnadsersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 183 065 624 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om -12 065 624 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt 40, 41, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter.

Försäkringskassan får fr.o.m. den 1 januari 2024 räkna om livräntor från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen med den procentsats som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet mellan 2023 och 2024.

Anslagsposten får användas för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt 7, 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter. Anslagsposten får också användas för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt 7, 44, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 1 711 849 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 118 151 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för att ta fram kunskap om och utveckla sjukskrivningsprocessen.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan och finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av dessa medel får Försäkringskassan använda högst 3 000 000 kronor för administrativa kostnader till följd av arbetet med att stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag enligt förordningen (2017:117) om bidrag till företagshälsovården för köp av medicinsk service. 

Genom omfördelning av anslagssparande täcks medelsbehovet 2024 som uppgår till 55 000 000 kronor, se tabell 4.3.2 Omfördelning anslagssparande.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.

Anslagsposten får användas för utgifter för försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar och förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar.

Högst 1 500 000 kr får användas för utveckling av metoden för aktivitetsförmågeutredning. 

Högst 2 200 000 kr får användas för kostnader för att tillhandahålla utbildningar som riktar sig till den personal som ska utföra försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med 4 § i nämnda förordning.

Anslagsposten får användas för utbetalning av bidrag till Sveriges Kommuner och Regioner i enlighet med överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner - Digital överföring av läkarintyg 2023-2025 (S2023/02749).

Anslagsposten får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Beslutad ersättning för höga sjuklönekostnader ska krediteras stödmottagarnas skattekonton. Skatteverket får rekvirera medel från Försäkringskassan. Rekvisitionen ska ske i nära anslutning till krediteringstillfället. Försäkringskassan får efter inkommen rekvisition avseende genomförd kreditering av stödmottagarnas skattekonto för ersättning för höga sjuklönekostnader lämna bidrag till Skatteverket.

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten får högst 8 900 000 kronor användas för att stödja forskning inom socialförsäkringens område under såväl Försäkringskassans som Pensionsmyndighetens ansvarsområden.

Av anslagsposten ska högst 8 029 000 kronor användas för det allmänna ombudet och ombudets kansli.  

Försäkringskassan ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Försäkringskassan ska betala totalt 1 119 750 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Anslagsposten får användas för utgifter för allmänt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för flerbarnstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för förlängt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslaget får användas för tilläggsbelopp vid familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 3 528 927 874 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om -334 000 874 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 967 183 939 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 132 905 061 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 64 567 081 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 96 595 919 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar ska återföras och särredovisas till anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner enligt socialförsäkringsbalken. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas enligt en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 471 932 785 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om -5 091 785 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

För 2024 uppgår statlig ålderspensionsavgift till 0 kronor eftersom regleringsbeloppet om -153 018 572 kronor för 2021 överstiger den preliminära ålderspensionsavgiften för 2024.

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken.

Villkor

Administration av statlig fordran

Avgifter som tas ut av gäldenärer i enlighet med bl.a. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Försäkringskassan får, med undantag från 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• utbetalningar av medel enligt förordningen (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från ansvarigt försäkringsland i EU/EES, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
• utbetalningar av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser samt etableringsjobb enligt förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Arbetsförmedlingen,
• utbetalningar av dagpenning och familjebidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga, officersförordningen (2007:1268) och förordningen (2015:613) om militär grundutbildning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap,
• utbetalningar av medel för studiehjälp genom familjeförmån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Centrala studiestödsnämnden,
• utbetalningar av ersättningar för arbetsskadeärenden vid affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt motsvarande äldre lagstiftning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk,
• utbetalningar av ersättningar för Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, Affärsverksfonden och Trafiklivräntefonden enligt lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet under tiden tills medel för utbetalningarna erhållits från respektive fond,
• utbetalningar av pensioner och pensionsrelaterade förmåner som Försäkringskassan ombesörjer åt Pensionsmyndigheten enligt förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Pensionsmyndigheten, och
• hantering av medel som betalas in efter sådana återkrav som avses i 108 kap. 14 a § socialförsäkringsbalken.