Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet ska bidra till att uppfylla målen för civilt försvar och det övergripande målet för totalförsvaret samt målen för skydd mot olyckor och krisberedskap.

Myndigheten ska stödja och samordna berörda aktörer i det civila försvaret. Genom att fullgöra sina uppgifter ska myndigheten, tillsammans med berörda aktörer, utveckla individens och samhällets förmåga att förebygga och hantera olyckor, kriser och ytterst krig. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, inom ramen för myndighetens ansvarsområde, på en övergripande nivå redovisa samhällets samlade förmåga att dels förebygga bränder och andra olyckor, dels genomföra effektiva räddningsinsatser. I redovisningen ska klimatförändringarnas effekter på förekomsten av bränder, översvämningar och andra naturolyckor beaktas.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa omfattning och kostnad av myndighetens verksamhet inom internationella insatser samt inom internationell civil krishantering och internationellt civilt stöd till förmån för Ukraina och grannländer (verksamhet enligt regleringsbrev för 2025 avseende anslaget 1:1 UO7 ap. 41 och ap. 15) och hur de övergripande målen för svensk bistånds-, utrikes- och säkerhetspolitik samt det övergripande målet för Sveriges humanitära bistånd har implementerats i relevanta delar av insatsverksamheten. Redovisningen ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån insats och kön. Redovisningen ska ske i en separat rapport i anslutning till årsredovisningen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa hur arbetet fortskrider i planeringsgrupperna inom området för civil beredskap i Nato samt hur arbetet bidrar till att utveckla den svenska krisberedskapen och det civila försvaret.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska övergripande redovisa hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och hur den planerar för att möta framtida behov. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska även redogöra för om hot, sårbarheter och risker förväntas i och med det försämrade säkerhetsläget samt vilka åtgärder som vidtagits för att hantera riskerna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska även redogöra för de åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet av den utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet som skett genom verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ansvara för samordningen av rymdfrågor som rör den civila beredskapen och ska redovisa hur myndigheten arbetar på området samt hur samverkan med beredskapsmyndigheterna och Rymdstyrelsen bedrivs och utvecklas.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska i samarbete med Naturvårdsverket och Sveriges geologiska undersökning ge stöd samt vägledning till kommunal räddningstjänst när det gäller hantering av brandövningsplatser och brandstationer som är förorenade av PFAS. För arbetet får myndigheten använda 2 000 000 kronor från anslaget 1:4 Sanering och återställande av förorenade områden inom utgiftsområde 20 Allmän miljö och naturvård. Av redovisningen ska de genomförda åtgärderna framgå samt vilka effekter dessa åtgärder bedöms få. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa sitt arbete för genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området (UD2023/04798). Myndighetens arbete ska redovisas utifrån de fyra övergripande målen i handlingsplanen.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 1 mars 2026 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ta fram redovisningsstöd för beredskapsmyndigheternas särskilda redovisning för civilt försvar enligt regeringens beslut den 19 december 2024 om Inriktning för civilt försvar 2025–2030 (Fö nr II:4) i syfte att möjliggöra sammanställning och analys. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska senast 28 maj 2025 redovisa till Regeringskansliet om genomfört arbete/resultat och i samband med det tillgängliggöra redovisningsstödet till beredskapsmyndigheterna. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska därefter utifrån beredskapsmyndigheternas särskilda redovisning 2026 göra en sammanställning samt en analys av genomförd verksamhet. Resultatet ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast 2 maj 2026.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska vidta särskilda åtgärder för att stärka kommunal räddningstjänst under höjd beredskap. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. Redovisningen ska inkludera utbildning av civilpliktiga inom kommunal räddningstjänst. Av redovisningen ska antalet civilpliktiga och hur många som utbildats framgå. Statistik ska redovisas könsuppdelat, om det inte finns särskilda skäl mot detta. Den könsuppdelade statistiken ska även genomgående analyseras och kommenteras ur ett jämställdhetsperspektiv. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en separat redovisning för civilt försvar.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa utvecklingen av förmågan att skydda civilbefolkningen, särskilt avseende skyddsrum samt varnings- och informationssystemet Viktigt meddelande till allmänheten (VMA). Redovisningen ska inkludera antal skyddsrum som bedöms ha en tillfredsställande skyddsnivå. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) två gånger per år (senast den 31 mars samt senast den 30 september).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska, utifrån de metod- och övningsstöd som finns, löpande stötta beredskapsmyndigheterna utifrån deras behov i samband med att de i enlighet med regeringens organisationsstyrning i regleringsbreven för 2025 genomför åtgärder för att säkerställa förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa en samlad bedömning av resultatet av de åtgärder som berörda myndigheter, kommuner, regioner, frivilliga försvarsorganisationer och forskningsutförare har vidtagit under 2024 med hjälp av finansiering från anslaget 2:4 Krisberedskap. Redovisningen ska även innehålla exempel på verksamhet som har finansierats från anslaget. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna redovisningen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 30 april 2025.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna en redovisning avseende kommunikationssystemet Rakel senast den 15 september. Redovisningen ska bl.a. innehålla en redogörelse för hur anslutningen till Rakel har utvecklats och bedöms fortsätta att utvecklas samt en bedömning av kommande års avgiftsintäkter respektive kostnader. Även aktuellt antal grundabonnemang per myndighet inom staten ska redovisas. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska beskriva förutsättningarna för ökad statlig samordning av personsäkerhetsutbildningar för myndigheter som verkar utomlands. Redovisningen ska innehålla en bedömning av vad som bör ingå i ett samordnande uppdrag för att säkerställa att personssäkerhetsutbildningar för svenska statstjänstepersoner är behovsstyrda, kvalitetssäkrade, tillgängliga samt att resurserna används effektivt. Redovisningen bör även ta i beaktande privata aktörer som genomför personsäkerhetsutbildningar. Samordningsformer samt finansieringsmodeller från andra europeiska länder bör undersökas och beskrivas, samt behov av vidare resurser för genomförandet av ett samordnande uppdrag. I uppdraget ingår även att vid behov ha en dialog med berörda aktörer. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska lämna redovisningen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 september 2025.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska löpande hålla Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) informerat om både planering inför och genomförandet av internationella möten på policynivå eller som i övrigt av myndigheten bedöms vara av större betydelse inom myndighetens ansvar för cybersäkerhet och säkra kommunikationer.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa de insatser som myndigheten har genomfört, eller avser att genomföra fram till och med 2027, i syfte att utveckla sin användning av artificiell intelligens (AI). I redovisningen ska ingå en beskrivning av de kompetenshöjande insatser som myndigheten har genomfört och avser att genomföra, samt hur den har förändrat och avser att förändra sina arbetssätt, till följd av användningen av AI. När det bedöms relevant ska myndigheten vidare redovisa en analys av riskerna förknippade med AI, utifrån bl.a. ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv, samt insatsernas kostnadseffektivitet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Försvarsdepartementet) senast den 2 juni 2025.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 3 februari
• 25 april
• 25 juli
• 20 oktober

Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten på grund av dessa åtgärder.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystem i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Pågående regeringsuppdrag redovisas i bilaga1.

1. Anslagsposten får användas för utbetalning av statsbidrag enligt förordningen (2022:1395) om statsbidrag till kommuner för förebyggande åtgärder mot naturolyckor. 

2. Av anslagsposten får högst 15 000 000 kronor användas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för att bedöma och hantera översvämningsrisker samt för bekostande av uppgifter som enligt förordningen (2009:956) om översvämningsrisker ankommer på länsstyrelser. Medel från anslaget får utbetalas enligt myndighetens anvisningar till länsstyrelserna.

1. Anslagsposten ska användas för ersättning i enlighet med 7 kap. 2 och 3 §§ lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.  

2. Anslagsposten ska användas för ersättning för miljöräddningstjänst till sjöss. Medlen ska betalas ut till Kustbevakningen efter rekvisition. Medlen ska betalas ut till icke räntebärande konto hos Kustbevakningen.

3. Anslagsposten får användas för kostnader för stöd från andra länder som lämnas till Sverige. Om en annan aktör än Myndigheten för samhällsskydd och beredskap begär hjälpen ska den stå för kostnaderna vid räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor.

4. Anslagsposten får användas för att ersätta skada enligt lagen (1977:266) om statlig ersättning vid ideell skada m.m. som avser en försäkrad enligt 7 kap. 2 § andra punkten socialförsäkringsbalken (2010:110). 

5. Anslagsposten får användas för att ersätta länsstyrelserna för de bidrag som lämnas för bevakning med skogsbrandsflyg.

Anslagsposten får användas till vissa internationella civila insatser av förtroendeskapande, humanitära och säkerhetsfrämjande skäl, för att civila resurser ska kunna stödja andra länder. Stödet avser främst länder som inte kategoriseras som biståndsmottagande land av OECD/DAC och länder i EU:s närområde som inte kan finansieras via Sida:s humanitära anslag vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris. Anslagsposten får också användas för att anskaffa och skänka materiel för civilt stöd till Ukraina. I det innefattas utgifter för eventuell återanskaffning av bortskänkt materiel. Anslagsposten får även användas för att finansiera fredstida stöd från andra länder vid en allvarlig kris eller inför en möjlig allvarlig kris i Sverige. Anslagsposten får användas först efter beslut av Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, för totalförsvarspliktiga som genomför repetitionsutbildning. Anslagsbeloppet avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 1 731 000 kronor.

1. Bidrag från anslagsposten får lämnas till sådana myndigheter som anges i bilaga 1 till förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap eller som har pekats ut efter särskilt beslut av regeringen eller av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Bidragen ska fördelas i enlighet med gällande principer och bör bl.a. användas för att utveckla följande områden:

• sektorsövergripande arbete för att säkerställa viktiga samhällsfunktioner, särskilt: ekonomisk säkerhet, elektroniska kommunikationer och post, energiförsörjning, finansiella tjänster, försörjning av grunddata, hälsa, vård och omsorg, livsmedelsförsörjning och dricksvatten, ordning och säkerhet, räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen samt transporter.
• planering och förberedelser för stöd till Försvarsmakten under höjd beredskap avseende försörjning av kritiska förnödenheter, egendom och tjänster.
• näringslivets medverkan i den samlade beredskapen, inklusive eventuella ersättningar enligt gällande regelverk avseende försörjningsberedskap.
• sektorsövergripande förmågor för ledning och samverkan, kriskommunikation och informationssamordning.
• åtgärder för att stärka samhällets samlade beredskap och förmåga inom det psykologiska försvaret. 
• planering och förberedelser för att ta emot, hantera och använda nationella och internationella förstärkningsresurser inklusive från frivilligsektorn, i hela hotskalan.
• åtgärder för att öka människors kunskap om förberedelser inför kriser och höjd beredskap.

I de fall mottagande myndighet tar in bidraget i icke räntebärande flöden kopplat till statens checkräkning, har de också rätt att använda detta flöde för sina löpande utgifter för den verksamhet som bidragen har utbetalats för.

2. Högst 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap för drift och förvaltning av de regionala ledningsplatserna. I detta belopp ingår inte åtgärder för att höja den tekniska ledningsförmågan.

3. Högst 389 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till kommunerna i enlighet med vad som anges i 10 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen avser uppgifter som åligger kommunerna enligt 2 och 3 kap. lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.

Av det angivna högstbeloppet får 27 000 000 kronor användas för att finansiera kommunernas kostnader för kommunikationssystemet Rakel.

4. Högst 50 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till regionerna i enlighet med vad som anges i 11 § förordningen (2006:637) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap. Ersättningen avser de uppgifter som åligger regionerna enligt 2 och 3 kap. lagen (2006:544) om kommuners och regioners åtgärder inför och vid extraordinära händelser i fredstid och höjd beredskap.   

5. Högst 405 000 000 kronor av anslagsposten får fördelas till kommuner och regioner för att stärka arbetet med civilt försvar, varav 75 000 000 kronor ska fördelas till regionerna.

6. Anslagsposten får användas för att delfinansiera åtgärder för att stärka den tekniska ledningsförmågan genom att lämna bidrag till kommuner, regioner och myndigheter för ledningscentraler och räddningscentraler. 

7. Anslagsposten får användas för att finansiera utvecklingen av tekniska stödsystem i syfte att förbättra förmågan att gemensamt hantera kriser och situationer under höjd beredskap.

8. Anslagsposten får användas för att arrangera större samverkansövningar, både nationellt och internationellt, i syfte att stärka krisberedskapen och det civila försvaret. 

9. Högst 109 400 000 kronor av anslagsposten får användas för uppdragsersättning till frivillig försvarsverksamhet för att höja krisberedskapen i samhället och främja totalförsvaret.

10. Högst 35 000 000 kronor av anslagsposten får användas för organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Organisationsstödet ska ges i form av organisationsbidrag och verksamhetsbidrag. Verksamhetsbidraget ska bidra till organisationernas förmåga att ta emot och genomföra uppdrag samt leverera efterfrågad resurs, vilket innebär administrativ basverksamhet, rekrytering syftande till nuvarande och kommande uppdrag samt verksamhetsutveckling.

11. Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader för stödresurser och förstärkningsmateriel för det civila försvaret och för nationella förstärkningsresurser samt för åtgärder för att vidmakthålla och utveckla krigsspecifika anläggningar. Anslagsposten får även användas för att finansiera investeringar, drift och förvaltning av aktörsgemensamma skyddsvärda utrymmen.

12. Anslagsposten får användas för att finansiera ersättning till civilpliktiga samt övriga kostnader relaterade till en aktivering av civilplikten.

13. Anslagsposten får användas för att finansiera forskning och studier för skydd mot olyckor, krisberedskap och civilt försvar. I detta ingår inte Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps administrativa uppgifter. 

14. Högst 25 000 000 kronor av anslagsposten får användas för ersättning till SOS Alarm Sverige AB för utveckling av tekniska system och tjänster för att stödja ansvariga aktörer vid hantering av kriser, i enlighet med alarmeringsavtalet mellan svenska staten och SOS Alarm Sverige AB samt för bolagets förmåga att möta totalförsvarets behov. 

15. Anslagsposten får användas för att delfinansiera länsstyrelsernas kostnader för att utveckla krisberedskapen och civilt försvar regionalt och lokalt. I detta ingår länsstyrelsernas arbete med att samordna, stödja och följa upp kommunernas arbete med krisberedskap. 

1. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Myndigheten ska betala totalt 9 346 500 kronor som abonnemangsavgift för systemet.

2. Högst 33 000 000 kronor av anslagsposten får användas för uppdragsersättning till ideella organisationer för att öka den enskildes förmåga att förebygga och hantera olyckor, allvarliga händelser och kriser samt hantera konsekvenser av höjd beredskap och ytterst krig. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska som villkor för bidrag ställa krav på redovisning från organisationerna.

3. Högst 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas för drift och vidmakthållande av vissa reservfunktioner inom etermedia.

4. Högst 35 000 000 kronor av anslagsposten får användas för ersättning till kommunerna för kostnader relaterade till grundutbildning för deltidsanställd räddningstjänstpersonal.

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får använda och fördela 62 000 000 kronor av anslaget för beredskapsåtgärder avseende kärnteknisk verksamhet. Medlen får användas i Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verksamhet samt fördelas till länsstyrelser som omfattas av beredskaps- och planeringszoner samt till länsstyrelser med särskilt ansvar att hålla personalberedskap efter överenskommelse med Strålsäkerhetsmyndigheten.

6. Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader för varning till allmänheten vid olyckor och kriser.

7. 45 000 000 kronor får användas för att finansiera kostnader i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.

8. Anslagsposten får användas för att betala ut bidrag till kommunal räddningstjänst för att stärka förmågan att agera under höjd beredskap.

9. 30 000 000 kronor av anslagsposten får användas för nationell kartläggning av teknisk förmåga hos små och medelstora aktörer.

10. Anslagsposten får användas för utbetalning av stöd enligt förordning (2024:664) om stöd till åtgärder för cybersäkerhet inom näringsliv, teknik och forskning.

11. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2024 i verksamheten Tekniska system.

Anslagsposten får användas för utgifter för att finansiera förberedelser samt drifts- och investeringskostnader avseende Rakel Generation 2.

Villkor

Beloppen i kolumnerna "Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden" anger endast hur fördelningen av utgifterna beräknas under respektive period.

Villkor

Villkor

Inkomsterna från internationella insatser ska täcka de direkta kostnaderna för insatsen. De indirekta kostnaderna och kostnaderna för beredskap att genomföra insatser ska finansieras med anslaget 2:6 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges undantag från kravet på full kostnadstäckning för det gemensamma radiokommunikationssystemet för skydd och säkerhet, Rakel. Undantaget medger att avskrivningar på anslagsfinansierade tillgångar inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges undantag från kravet på full kostnadstäckning även vad avser anskaffning och etablering av Rakel Generation 2 som finansieras med högst totalt 170 000 000 kronor från det balanserade överskottet i nuvarande Rakelverksamhet. Undantaget medger att avskrivningar på tillgångar och övriga kostnader finansierade med överskottet inte ska ingå i underlaget för beräknande av avgifter för Rakel.

För platsannonser i myndighetens tidning ska avgifterna beräknas upp till full kostnadstäckning.

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tillhandahåller avgiftsfinansierad utbildning med Försvarshögskolan som utförare får myndigheten besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning.

När Myndigheten för samhällsskydd och beredskap bedriver tjänsteexport på uppdrag åt EU, får myndigheten besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning.

Inkomsterna från det utökade stödet till FN och EU:s fredsfrämjande verksamhet som bedrivs inom ramen för internationell civil krishantering och fredsfrämjande beräknas upp till full kostnadstäckning.

Inkomsterna från internationella insatser disponeras av myndigheten. Avgifternas storlek bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Avgifter enligt 16 § 3 förordningen (2006:311) om transport av farligt gods bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta ut avgifter för platsannonser i myndighetens tidning. Avgifternas storlek bestäms av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Avgiftsinkomsterna disponeras av myndigheten.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får bedriva tjänsteexport enligt 4 § första stycket 10 avgiftsförordningen (1992:191) endast om verksamheten innebär att myndigheten mot avgift åtar sig uppdrag från utländsk myndighet eller mellanstatlig organisation. Om uppdraget föregås av upphandling i konkurrens får Myndigheten för samhällsskydd och beredskap delta i upphandlingen endast under förutsättning att upphandlingen görs av organ inom EU, FN eller Nato.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får balansera det ackumulerade överskottet i Rakelverksamheten i ny räkning.

Myndigheten får använda högst totalt 170 000 000 kronor av det balanserade överskottet i nuvarande Rakelverksamhet till att finansiera anskaffning och etablering av Rakel Generation 2.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får ta ut avgift för att ge utökat stöd till FN och EU:s fredsfrämjande verksamhet som bedrivs inom ramen för internationell civil krishantering och fredsfrämjande utöver det som finansieras från anslaget 1:1 Internationell civil krishantering ap. 41 inom utgiftsområde 7 Internationellt bistånd. Avgifternas storlek bestäms av myndigheten. Avgiftsinkomsterna disponeras av myndigheten.

1. Anläggningstillgångar som finansieras från anslaget 2:4 Krisberedskap är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras från anslaget 2:4 Krisberedskap.

2. Överskottsmateriel som Myndigheten för samhällsskydd och beredskap tar emot från Försvarsmakten får skänkas bort i samband med internationella insatser och ska därför inte ha något bokfört värde. Övertalig räddningstjänstmateriel för höjd beredskap får skänkas bort till kommuner, ideella organisationer och myndigheter. Överlåtelse får göras med undantag från krav på affärsmässighet i 7 § förordningen (1996:1191) om överlåtelse av statens lösa egendom.

3. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap medges att för utbyggnaden av infrastrukturen för Rakel, med undantag från 9 § förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning, teckna arrende och hyresavtal som omfattar en period om högst 20 år. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får vidare köpa reservkraft kopplat till Rakel, som en förskottsbetald tjänst. Förskottsbetalningen får omfatta en tid om högst 15 år per installationsplats. 

Vidare får uppförande och förvaltning av master med tillhörande teknisk utrustning inom Rakelverksamheten enligt 16 § förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, genomföras utan hinder av förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m.

4. Internationella insatser enligt 8 eller 9 §§ förordningen (2008:1002) med instruktion för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som inbegriper att på uppdrag av annan uppföra och överlåta fast egendom får genomföras utan hinder av förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. eller förordningen (1996:1190) om överlåtelse av statens fasta egendom, m.m.

5. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap får, i likhet med fastighetsförvaltande myndigheter enligt förordningen (1993:527) om förvaltning av statliga fastigheter, m.m., bedriva fastighetsförvaltning inom utbildningsverksamheten i Revinge avseende byggnaderna Osby (lektionssal och omklädningsrum), Kallgarage 1, Kallgarage 2, Carport, Lastbils- och bussgarage, Lektionssal 11 samt Högby (kontorslokal).

6. Bestämmelsen i 9 a § första stycket förordningen (1993:528) om statliga myndigheters lokalförsörjning om att en myndighet inte får ingå hyresavtal för bostadslägenhet i syfte att upplåta lägenheten i andra hand för att förse någon enskild med bostad, ska inte tillämpas på myndigheten.

7. Anläggningstillgångar avseende Rakel Generation 2 som finansieras från balanserat överskott i nuvarande Rakelverksamhet är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

8. Anläggningstillgångar som anskaffas för att planera och förbereda vidare utveckling och etablering av Rakel Generation 2 och där finansiering sker från anslaget 2:9 Rakel Generation 2 är undantagna från kravet på lånefinansiering i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210). Detta undantag gäller även för de anläggningstillgångar som övriga myndigheter anskaffar och som finansieras från anslaget 2:9 Rakel Generation 2.