Skatteverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för både allmänhet och företag samt motverka brottslighet.

Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och alla ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.  

Skatteverkets uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket.

Skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatte- verket ska vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. Nästa bedömning ska lämnas i årsredovis- ningen för 2025. Skatteverket ska redovisa resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömning av skattefelet.

Uppgifterna i folkbokföringen ska hålla en hög kvalitet och folkbok- föringsfelet ska vara så litet som möjligt. Skatteverket ska bedöma folk- bokföringsfelets storlek och redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska särskilt beskriva hur fel förebyggs och vilka åtgärder som vidtagits för att stärka möjlig- heterna att utifrån riskbedömningar prioritera arbetet med att minska felen.

Skatteverket ska redovisa hur resurserna i huvudsak har prioriterats till olika områden där kontrollerna kan uppnå bästa möjliga effekt och områden där risk för fel och fusk är hög. Skatteverket ska också redovisa och analysera kontrollverksamhetens resultat avseende t.ex. förändrade skattebeslut och regelefterlevnad.

Skatteverket har tillförts medel under 2023–2026 för att förbättra folkbokföringen. Skatteverket ska öka kontrollerna av bosättnings- uppgifter och samordningsnummer. I det ingår att upptäcka, omhänderta och utreda fler indikationer om fel avseende folkbokföring och samordningsnummer samt initiera egna kontroller på ett systematiskt sätt. Skatteverket ska göra dataanalyser och urval för att upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten och inrikta sin kontroll mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppstå. Skatteverket ska även stärka arbetet med identietets- kontroller vid tilldelning av samordningsnummer, inklusive kontrollen av biometriska uppgifter, samt verka för att den nya nivån styrkt samord- ningsnummer blir den som används brett i samhället. Skatteverket ska även öka medvetenhet, kunskap, förståelse och ansvarstagande när det gäller folkbokföringsuppgifter genom informationsinsatser både brett i samhället och till specifika målgrupper. Skatteverket ska redovisa genom- förda åtgärder för att förbättra folkbokföringen och resultatet av dessa.

Skatteverket ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklings- insatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras uti- från förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina upp- gifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redo- visa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Skatteverket ska även redo- visa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksam- hetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska inkluderas i Skatteverkets analyser. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Skatteverket ska ta fram en nationell lägesbild som beskriver person- kretsar som finns och verkar i Sverige med eller utan tillstånd samt företeelser och risker kopplade till dessa personkretsar. Lägesbilden ska utformas enligt vad som beskrivs i Åtgärder för att förbättra folkbok- föringen (Fi2023/02399). Det innebär att lägesbilden ska innehålla en samlad bild av:
− den befolkning som ska vara folkbokförd,
− samordningsnummer och användningen av dessa, samt
− relevanta personkretsar som finns och verkar i Sverige men som inte är eller ska vara folkbokförda. Lägesbilden ska kunna användas som underlag när regeringen och myndigheter prioriterar och inriktar framtida åtgärder. 

Skatteverket ska ta fram lägesbilden i samarbete med andra relevanta aktörer. Den samverkansmodell som Skatteverket föreslagit ska utvecklas och etableras. Metoderna för att samla in och analysera data behöver fastställas i samband med att den första nationella lägesbilden tas fram. Migrationsverket, Polismyndigheten och Statistiska centralbyrån ska delta i arbetet med att t.ex. ta fram metoder, samla in och analysera data. Skatteverket ska redovisa lägesbilden till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 28 juni 2024.

Skatteverket ska etablera en nationell struktur för samverkan med, och informationsspridning till, andra myndigheter i syfte att bidra till en enhetlig, säker och effektiv hantering av skyddade personuppgifter. Skatteverkets samverkan ska stödja myndigheter i deras hantering av personuppgifter samt information riktad till målgruppen som lever med skyddade personuppgifter. I genomförandet ska behovet av anpassad kommunikation beaktas. Det kan gälla t.ex. barn och unga, personer med utländsk bakgrund samt personer utsatta för våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet ska samordnas med Jämställdhetsmyndighetens uppdrag att samordna och följa upp myndigheters arbete med skyddade personuppgifter. Skatteverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 oktober 2024. 

Skatteverket får för uppdraget använda 2 000 000 kronor för 2024 från anslaget 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, ap. 12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut inom utgiftsområde 13 Integration och Jämställd- het. Medlen utbetalas engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2024. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2025 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Skatteverket.

Skatteverket ska identifiera åtgärder för att förenkla processen att avsluta företag. Det kan i dag upplevas komplicerat och tidskrävande att avveckla ett företag bl.a. eftersom det krävs kontakter med flera olika myndigheter. Arbetet ska genomföras inom ramen för verksamt.se och i samverkan med berörda myndigheter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 20 december 2024. Redovisningen ska även omfatta en kostnadsbedömning av förslagen.

Skatteverket ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognos- kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker till dessa samt vilka åtgärder som har vid- tagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgäng- liga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

5 februari
23 april
26 juli
21 oktober

Pågående uppdrag till Skatteverket framgår av bilaga 1.  

1. Anslagsposten får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter.
2. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskar- skattenämndens verksamheter samt för Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA).
3. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas. 
4. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden.
5. Skatteverket ska kunna använda och samverka med stöd av det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Från anslags- posten får högst 890 200 kronor användas för abonnemangsavgift för Rakel. Beloppet ska betalas till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap efter fakturering.

Anslaget får användas för bidrag till personer födda 1957 avseende kompensation för förhöjt grundavdrag 2023.

Skatteverket får använda statens centralkonto i Riksbanken för:
– stöd enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduktions- anställningar, bidrag enligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga, stöd enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställnings- stöd, stöd enligt förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen,
– stöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills
medel för stödet lämnats från Trafikverket, och
– stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för
stödet lämnats från Försäkringskassan.