Polismyndighetens uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. polislagen (1984:387) och förordningen (2022:1718) med instruktion för Polismyndigheten.

Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Polismyndigheten bidra till en sådan utveckling i hela landet.

Polismyndigheten ska redovisa hur myndigheten har arbetat med och vilka resultat som har uppnåtts i fråga om att

• växa mot målet att polistätheten minst ska motsvara genomsnittet i EU
• förstärka arbetet med en lokalt synlig och trygghetsskapande polis och en god service till medborgarna
• förbättra resultaten i utredningsverksamheten så att fler brott kan klaras upp
• säkerställa en effektiv styrning och ledning samt användning och uppföljning av polisens växande resurser.

I återrapporteringen av resultatet av arbetet med lokal närvaro ska Polismyndigheten särskilt redovisa följande:

1. Vilka åtgärder avseende verksamhetsstyrning, organisering och resursfördelning som myndigheten har vidtagit för att säkerställa en ökad lokal närvaro i hela landet.
2. Effekterna av myndighetens stärkta brottsförebyggande-, förtroende- och trygghetsskapande arbete och hur genomförda åtgärder har bidragit till minskad brottslighet och ökad trygghet i lokalsamhället. Den lokala samverkan med skola och socialtjänst för att motverka rekrytering av barn och unga till kriminalitet ska särskilt belysas.
3. Lokal polisnärvaro per polisregion. Av redovisningen ska framgå antalet kommunpoliser, områdespoliser samt anställda totalt som arbetar huvudsakligen med brottsförebyggande arbete och ingripandeverksamhet. Uppgifterna ska även redovisas som andel av den totala polisiära resursen och möjliggöra jämförelser med tidigare år.
4. Vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att öka antalet uniformerade poliser i yttre tjänst samt antalet uniformerade poliser i yttre tjänst, dels i absoluta tal, dels som andel av det totala antalet poliser. Av redovisningen ska framgå per polisregion hur antalet i denna personalkategori har utvecklats sedan 2016.
5. Vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att förbättra service och tillgänglighet för medborgarna, exempelvis via Mina sidor och Polisens kontaktcenter.

I återrapporteringen av resultatet av arbetet med brottsbekämpningen ska Polismyndigheten särskilt redovisa följande:

1. Hur myndighetens strategi för det brottsförebyggande arbetet samt analys, uppföljning och utvärdering av brottsförebyggande åtgärder har tillämpats inom myndigheten för att förebygga brottslighet.
2. Vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att motverka rekrytering i onlinemiljö av barn och unga till kriminalitet, inklusive utvecklingen av organisation och verksamhet samt samarbete med tjänsteleverantörer kopplat till detta.
3. Hur utredning och lagföring av dödligt våld, mäns våld mot kvinnor, brott mot barn, bedrägeribrott, bidragsbrott och penningtvättsbrott samt insatser mot unga lagöverträdare har utvecklats i förhållande till brottsutvecklingen i relevanta delar avseende:
   - redovisade ärenden, 
   - lagförda personer, 
   - unika misstänkta i redovisade ärenden, 
   - lagförda personer som är misstänkta för många brott,
   - beslag, yrkanden och förverkanden,
   - tid från brott till utredning och lagföring avseende unga lagöverträdare.
4. Hur ärendenas komplexitet har återspeglats i resursåtgång och utredningsresultat.
5. Hur det fortsatta arbetet med att öka den operativa förmågan att bekämpa grova brott med koppling till kriminella nätverk har bedrivits. Arbetet med att införa nya arbetssätt i den ordinarie polisverksamheten, efter att den nationella särskilda händelsen Frigg avslutats, ska särskilt belysas.
6. Vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en effektiv förmåga att förebygga och utreda mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, människohandel samt brott mot barn. I redovisningen ska också framgå hur myndigheten har samverkat med Åklagarmyndigheten för att fler brott ska utredas och lagföras.
7. Hur myndigheten har säkerställt en kontinuerlig ökning av antalet bevakningskameror till minst 5 000 vid utgången av 2027.
8. Hur den internationella verksamheten har bidragit till metodutveckling, effektiv samverkan och operativa resultat, särskilt gällande bekämpandet av organiserad brottslighet och it-relaterad brottslighet.

I återrapporteringen av resultatet av arbetet med allmän ordning och säkerhet ska Polismyndigheten särskilt redovisa följande:

1. Omfattningen av resursåtgång för kommenderingar och andra insatser i samband med allmänna sammankomster och offentliga tillställningar, liksom andra resurskrävande åtgärder som beror på ett förändrat ordnings- eller säkerhetsläge. Av återrapporteringen ska framgå hur det lokala brottsförebyggande arbetet och ingripandeverksamheten påverkas av sådana resursförflyttningar och vilka åtgärder som vidtagits för att säkerställa kontinuitet i brottsförebyggande- och ingripandeverksamheten.
2. Hur myndigheten har utvecklat och säkerställt bedrivandet av en ordinarie gränskontroll vid yttre gräns, återinförd kontroll vid inre gräns och polisiära kontroller i gränsnära områden. Myndigheten ska också redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla och prioritera arbetet med inre utlänningskontroller i syfte att identifiera fler personer som vistas olovligen i Sverige. Vidare ska myndigheten redogöra för vilka ytterligare åtgärder som har vidtagits för att effektivisera återvändandearbetet för att öka antalet verkställda avvisnings- och utvisningsbeslut, med särskild prioritering av verkställighet av beslut om utvisning på grund av brott. Myndigheten ska även redovisa hur relevanta delar av den gränspolisiära verksamheten integrerats i övrig polisiär verksamhet.

Övrig återrapportering 

Polismyndigheten ska redovisa vilket arbete som bedrivits för en fördjupad samverkan med Migrationsverket och Kriminalvården, på både operativ och strategisk nivå, med syfte att skapa bättre förutsättningar för att öka återvändandet och minska andelen personer som avviker. 

Polismyndigheten och Migrationsverket ska vidare var för sig redovisa hur myndigheterna har arbetat med och utvecklat de mätbara målen för respektive myndighet för olika ärendekategorier av avvisnings- och utvisningsbeslut, vilka redovisades till regeringen den 9 september 2022 som en del av uppdrag i regeringsbeslut med diarienummer Ju2022/02227. 

Polismyndigheten ska redovisa hur resursförstärkningarna fr.o.m. budgetpropositionen för 2023 för fler anställda och fortsatt tillväxt har använts och vilka resultat som har uppnåtts. I den mån det är möjligt ska redovisningen också innehålla en fördelning av kostnaderna för olika områden i verksamheten, t.ex. personal, lokaler och verksamhetsinvesteringar. Av redovisningen ska vidare framgå hur resursförstärkningarna fortsatt avses användas och vilka resultat som framledes kan förväntas.

Polismyndigheten ska också redovisa hur tilldelade medel för att stödja och samordna avhopparverksamhet har använts. Av redovisningen ska framgå uppgifter om inkomna ansökningar om bidrag fr.o.m. 2022 och hur tilldelade medel har fördelats.

Polismyndigheten ska även redogöra för vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att öka digitaliseringen av vapentillståndsärenden i syfte att minska handläggningstiderna.

Polismyndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter.

Polismyndigheten ska redogöra för hur myndigheten i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering av skyddade personuppgifter.

Polismyndigheten ska rapportera vilka åtgärder myndigheten har vidtagit som förenklar anmälan av sexualbrott, redogöra för vilka resultat åtgärderna bedöms ha fått samt de fortsatta utvecklingsmöjligheterna.

Polismyndigheten ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en samlad redovisning för civilt försvar.  

Polismyndigheten ska uppdatera lägesbilden över utsatta områden och redovisa den till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 5 december 2025. Utöver lägesbilden ska myndigheten ge en samlad bild av vilka polisiära åtgärder som vidtas i utsatta områden samt beskriva hur det fortsatta arbetet ska bedrivas.

Polismyndigheten ska uppdatera lägesbilden över aktiva gängkriminella i Sverige. Lägesbilden ska utgå ifrån, och vara jämförbar med, den lägesbild som lämnades på regeringens uppdrag i februari 2024 (Ju2023/01941). Polismyndigheten ska redovisa lägesbilden till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 7 november 2025.

Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att stärka sin personsäkerhetsverksamhet och bedöma om befintliga skyddsåtgärder är tillräckliga. Myndigheten ska också redovisa hur samverkan med kommunerna och andra berörda aktörer kan förbättras för att stärka samhällets samlade skydd av vittnen och målsäganden. Redovisningen ska även omfatta kartläggning av eventuella behov av att utöka myndighetens vittnesskyddsarbete till målgrupper som inte omfattas av särskilt personsäkerhetsarbete och dess rättsliga och kostnadsmässiga förutsättningar. Polismyndigheten ska lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 19 maj 2025.

Polismyndigheten ska redovisa arbetet med att tillämpa ny lagstiftning om förverkande som trädde i kraft den 8 november 2024. Redovisningen ska göra det möjligt att följa upp reformen över tid och inkludera statistiska uppgifter. Myndigheten ska bedöma vilken nytta som det nya verktyget har haft för brottsbekämpningen. Om hela eller delar av redovisningen bedöms innehålla säkerhetsskyddsklassificerad information ska redovisningen ske i särskild ordning. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 maj 2026.

Polismyndigheten ska, tillsammans med Rättsmedicinalverket, redovisa i vilken omfattning försöksverksamheten med rutinmässiga ögonundersökningar i trafiken, i enlighet med den nya lag som träder i kraft den 1 mars 2025, har använts. Redovisningen ska avse resultatet av försöksverksamheten, vilka hjälpmedel som har använts och hur myndigheten bedömer effekten av den nya lagstiftningen för bl.a. trafiksäkerheten och det polisiära arbetet. Redovisningen ska lämnas i en separat rapport till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med årsredovisningarna för 2025–2028. Polismyndigheten ska samordna redovisningen och samverka med berörda myndigheter.

Polismyndigheten ska bistå Migrationsverket i arbetet med att informera om möjligheten till stöd för frivillig återvandring. I detta arbete ingår att tillsammans med Migrationsverket delta i utvecklingen och genomförandet av informationsinsatserna, inklusive att utarbeta rutiner för hur arbetet ska bedrivas inom myndigheten. Polismyndigheten ska rapportera till Migrationsverket vilka informationsinsatser som har genomförts samt kostnader och resultat av dessa.

Polismyndigheten ska, i samråd med skolhuvudmännen och Skolverket, utforma praktiskt stöd, exempelvis genom vägledningar och rutiner nationellt och lokalt, för skolans uppgiftslämnande enligt den nya lagen om skyldighet att lämna uppgifter till de brottsbekämpande myndigheterna. Polismyndigheten ska lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 19 juni 2025. 

Polismyndigheten ska förbereda för införandet av ett nytt kommunikationsstystem för samhällsviktiga aktörer, Rakel generation 2, som ska ersätta befintliga Rakel. Polismyndigheten ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att påbörja arbetet med nödvändiga systemanpassningar. Arbetet ska ske i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och eventuellt andra berörda aktörer. Polismyndigheten ska redovisa hur arbetet med förberedelserna fortskrider. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 september 2025. 

Polismyndigheten ska vidta åtgärder för att stärka den operativa förmågan och redundansen för att kunna verka under höjd beredskap och krig, bland annat genom stärkt insats- och fordonskapacitet och beredskapshållning. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Polismyndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en samlad redovisning för civilt försvar.

Polismyndigheten ska tillsammans med Åklagarmyndigheten, Domstolsverket, Kriminalvården och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Uppdraget ska utökas på så sätt att även Ekobrottsmyndigheten ska ingå i arbetet. Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 2 mars 2026.

Polismyndigheten ska månatligen redovisa

• en uppföljning av ekonomi, verksamhet och personal inklusive personaltillväxten,
• statistik avseende utredningsverksamheten, skjutningar och sprängningar,
• antalet personer som kontrollerats inom ramen för den tillfälligt återinförda gränskontrollen vid inre gräns (nationalitet, antalet nekade inresor och hur många som är minderåriga) och hur stor andel dessa utgör av det totala passagerarflödet samt utfallet av kontrollerna så länge beslut om dessa kontroller föreligger.

Därutöver ska Polismyndigheten per tertial redovisa en uppdatering avseende antalet fasta och mobila bevakningskameror och kroppsburna kameror. Tertialredovisningen ska även omfatta beslag av vapen, uppdelat efter kategori.

Samtliga redovisningar ska vara uppdelade per kön så långt det är möjligt och lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Polismyndigheten ska använda Totalförsvarets plikt- och prövningsverk (Plikt- och prövningsverket) i rekryteringsprocessen för polisutbildningen. Plikt- och prövningsverket har i uppdrag att genomföra upp till 8 800 prövningar i syfte att kunna fylla 1 100 utbildningsplatser till polisutbildningen per termin tills annat anges.

Polismyndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen under 2025. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt i förhållande till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den 

• 3 februari
• 25 april
• 25 juli
• 20 oktober.

I nära anslutning till prognoserna den 25 juli och den 20 oktober ska Polismyndigheten, i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Justitiedepartementet), lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Polismyndigheten ska även redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Pågående regeringsuppdrag redovisas i bilaga.

Anslaget får användas för utgifter avseende Polismyndighetens verksamhet. Medel får tas i anspråk för bidrag till forensisk forskning, Svenska polisidrottsförbundet och andra föreningar som bedriver tjänstenära verksamhet. Medel får också användas för forskningssamarbeten och praktiknära utvecklingsarbeten med vetenskaplig grund som motiveras av myndighetens uppdrag och behov.

Polismyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Polismyndigheten ska betala totalt 289 948 464 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för Rakel. Medlen ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Under 2025 ska Polismyndigheten betala 119 000 000 kronor till Totalförsvarets plikt- och prövningsverk som ersättning för den prövningskapacitet som Totalförsvarets plikt- och prövningsverk tillhandahåller i antagningsprocessen för polisutbildningen och för prövningar till Polismyndighetens funktionsinriktade respektive verksamhetsintegrerade polisutbildningar. Medlen ska betalas efter fakturering från Totalförsvarets plikt- och prövningsverk.

Högst 72 500 000 kronor får användas för bidrag till kommuner och andra organisationer som hjälper personer att lämna ett liv i kriminalitet (avhopparverksamhet) och för kostnader för att förstärka och utveckla arbetet med stöd till avhoppare. För det senare får Polismyndigheten använda högst 10 000 000 kronor.

Polismyndigheten ska använda anslaget för att reducera det ackumulerade underskottet per den 31 december 2019 i verksamheten stämningsmannadelgivning med 1/10. Vidare ska Polismyndigheten använda anslaget för att reducera det samlade ackumulerade underskottet per den 31 december 2023 i verksamheten utbildning av ordningsvakter med 1/10.

Medel får efter beslut av regeringen användas för att finansiera verksamhet som rör Polismyndigheten.

Medlen ska finansiera verksamheten vid avdelningen för särskilda utredningar i Polismyndigheten, undantaget de myndighetsgemensamma kostnader som finansieras via ap. 1 Polismyndigheten.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för integrerad gränsförvaltning, instrumentet för gränsförvaltning och visering, samt för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 006 Bidrag från fonden för integrerad gränsförvaltning 2021-2027.

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för fonden för inre säkerhet och för administration av fonden.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 013 Bidrag från fonden för inre säkerhet 2021-2027.

Villkor

Beloppen avseende infrianden i tabellen är indikativa.

Villkor

Villkor

Polismyndigheten får ta emot bidrag från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avseende verksamhet inom området Samhällets krisberedskap.

Polismyndigheten medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:17 Från EU-budgeten finansierade insatser avseende EU:s inre säkerhet, gränsförvaltning och visering. Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet anslag.

Polismyndigheten har rätt att göra utbetalningar till målsäganden ur det som staten fått in till följd av ett förverkandebeslut enligt förordningen (2004:1319) om förfarande med förverkad egendom och hittegods m.m.