Länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I detta regleringsbrev behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera omkring hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

När återrapporteringskrav och uppdrag ges till samtliga länsstyrelser anges "länsstyrelserna". I annat fall anges det särskilt vilken eller vilka länsstyrelser som avses.

Pågående uppdrag redovisas i bilaga 2.

1. Länsstyrelserna ska utifrån de resultat som har uppnåtts, bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de av riksdagen beslutade målen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Bedömningen ska bl.a. omfatta det arbete som har genomförts för att ge företagen en god service och ett gott bemötande, underlätta för företagen att göra rätt samt minimera den administrativa bördan för företagen i enlighet med livsmedelsstrategin.

2. Länsstyrelserna ska redovisa vilka resultat som har uppnåtts i arbetet med den nationella planen för omprövning av vattenkraften och hur de medel som anvisats för detta ändamål har använts.

3. Länsstyrelserna ska redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769). Bevarandeplanerna ska vid behov utvecklas och förtydligas avseende vilka förutsättningar och åtgärder som behövs för att uppnå bevarandemålen. Länsstyrelserna ska, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Samtliga översyner ska vara genomförda i god tid innan de prövningar som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken påbörjas för respektive huvudavrinningsområde.

4. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har arbetat med genomförandet av de åtgärder som är riktade till myndigheterna och beslutade inom ramen för Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2022–2027 i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna nås.

5. Länsstyrelserna ska redovisa hur tillsynen av att kommunerna fullgör skyldigheten att tillgodose behovet av vattentjänster enligt 6 § lagen (2022:1249) om allmänna vattentjänster har utförts. Av redovisningen ska framgå hur tillsynen av hur det fortlöpande skyddet för människors hälsa eller miljön tillgodoses av kommunen har genomförts.

6. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att genomföra Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten, och resultatet av dessa åtgärder.

7. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska redovisa vilka prioriteringar och åtgärder som har genomförts för att förklara fler ytvattenförekomster som konstgjorda eller kraftigt modifierade, besluta att kvalitetskraven ska uppfyllas vid en senare tidpunkt samt för att besluta mindre stränga kvalitetskrav för fler vattenförekomster enligt 4 kap. 3, 9 och 10 §§ vattenförvaltningsförordningen (2004:660) för tillämpliga vattenförekomster. Redovisningen ska även omfatta vilken förändring gällande normsättning som skett i förhållande till de tre senaste åren.

8. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som de har vidtagit för att återställa förorenade områden i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön. Länsstyrelserna ska bl.a. redovisa hur de har arbetat med inventering av förorenade sediment. Länsstyrelserna ska även redovisa hur de har arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av högflourerade ämnen, s.k. PFAS, samt hur de i övrigt har arbetat med att minska spridningen av PFAS och deras påverkan på människors hälsa och miljön.

9. Länsstyrelserna ska redovisa sitt fortsatta arbete med genomförande och samordning av arbetet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 samt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 i deras roller som delegerade respektive förmedlande organ.

1. Länsstyrelserna ska redogöra för hur de har utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av resultatet. Länsstyrelsen i Stockholms län ska samordna uppdraget.

2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska redovisa sitt arbete med att samordna och förvalta webbplatsen informationsverige.se.

1. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har bidragit till tillväxt, med utgångspunkt i deras uppgifter att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom sitt ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser samt att främja länets utveckling. Redovisningen ska inkludera en beskrivning av hur länsstyrelserna vid målkonflikter som uppstår i myndigheternas verksamheter har arbetat för att frågor om tillväxt beaktas.

2. Länsstyrelserna ska, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samverkan med kommunerna för att främja ett ökat bostadsbyggande och ett bostadstillskott där det finns underskott av bostäder.

3. Länsstyrelserna ska, i samband med deras redovisning enligt 5 § förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor, redovisa hur de medel som har anvisats för detta ändamål använts.

1. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbereda och införa verksamhetstillsyn inom djurens hälso- och sjukvård, och resultatet av dessa åtgärder.

2. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska redovisa sin hantering av markärenden ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Redovisningen ska avse handläggningen av upplåtelse- och friköpsärenden, inklusive uppgifter om antalet ärenden.

3. Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län, utveckla förvaltningsverktyget för rovdjur inom renskötselområdet, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur arbetet med förvaltningsverktyget bedrivs och redovisa skadenivån för respektive sameby.

4.Berörda länsstyrelser ska redovisa sitt arbete med en långsiktigt hållbar rennäring enligt rennäringslagen (1971:437), baserat på tillgängliga betesresurser och renantal, samt en uppföljning av den gränsöverskridande renskötseln.

5. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska redovisa arbetet med att samordna befintliga renbetesavtal mellan privata markägare och samebyar, verka för att upprätthålla befintliga avtal samt upprätta avtal om vinterbete för ren i Härjedalen, i den utsträckning som det finns behov av och förutsättningar för sådana avtal. Även arbetet med barmarksavtalen och samordningen av det fortsatta underhållet av renstängslet vid Särvfjället ska redovisas. Arbetet ska utföras i dialog med Sametinget och i samarbete med Skogsstyrelsen.

6. Länsstyrelserna ska redovisa resultatet av arbetet med att utveckla effektivitet och enhetlighet i sin tillsyns- respektive prövningsverksamhet. Redovisningen ska innehålla en bedömning av dels hur arbetet med att tillämpa gemensamma arbetsmetoder har utvecklats, dels hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats. Av redovisningen ska även framgå om vidtagna åtgärder inom områden där gemensamma metoder tillämpas har bidragit till kortare handläggningstider, och hur myndigheterna i arbetet verkat för att begränsa de kostnader som uppstår för kommuner och regioner när de begär in uppgifter eller utövar tillsyn. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna arbetet och på en övergripande nivå redovisa hur arbetet utvecklas.

1. Länsstyrelserna ska redovisa kostnaderna för sin informations- och kommunikationsverksamhet och hur verksamheten har bidragit till myndighetens förmåga att uppfylla sina kärnuppgifter. Av redovisningen ska bl.a. framgå vilken uppgift eller vilka uppdrag som ligger till grund för respektive verksamhet/insats och vad som motiverar de val av kommunikationsmedel (kanalval) som gjorts, t.ex. framtagandet av profilprodukter (väskor, märkesnålar m.m. med myndighetens namn eller budskap från myndigheten), annonskampanjer eller utgivning av tidningar.

2. Länsstyrelserna i Blekinge, Gävleborgs, Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Värmlands och Östergötlands län ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits för att dels hantera utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt enligt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte, dels öka användningen av e-handel.

1. Länsstyrelsernas årsredovisningar ska följa en enhetlig struktur. I årsredovisningen ska följande redovisas:

– overheadkostnader per sakområde

– verksamhetskostnader och årsarbetskrafter fördelade enligt länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestruktur (VÄS) på nivå 2 för 2023, 2024 och 2025

– statistik avseende ärendehantering fördelade enligt länsstyrelsernas VÄS-koder.

2. Länsstyrelserna ska till Länsstyrelsen i Örebro län lämna underlag till de tabeller som redovisas i resultatredovisningen i årsredovisningen. Underlagen ska lämnas i samband med att årsredovisningarna färdigställs, enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.

3. Länsstyrelserna ska säkerställa att de har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt såväl i hanteringen av fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheterna i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att den stärker en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Länsstyrelserna ska senast den 1 mars 2026 till Regeringskansliet (Finansdepartementet) redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa.

1. Länsstyrelserna ska leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken genom att bl.a. utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder, i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna:

– utifrån de nya energipolitiska målen senast den 30 juni 2025 revidera de regionala energi- och klimatstrategierna

– fortsätta framtagande av regionala handlingsplaner för elektrifiering som ska vara klara senast den 31 mars 2026

– erbjuda stöd till och främja samverkan mellan kommuner och andra lokala och regionala aktörer i arbetet med energiplanering, inklusive värme- och kylplaner, energiberedskap och klimatåtgärder, så arbetet i större utsträckning kan integreras i övrig samhällsplanering.

– verka för ett ökat genomslag av de nationella energimålen, i synnerhet planeringsmålet och leveranssäkerhetsmålet för energi, inom sina relevanta verksamhetsområden, t.ex. i plan- och tillståndsprocesser

– administrera Klimatklivet och främja tillkomsten av viktiga klimatinvesteringar som kan finansieras genom denna satsning

– vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 21 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

2. Berörda länsstyrelser ska tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet arbeta för kortare ledtider vid prövning av nätkoncessioner, för att bidra till en ändamålsenlig utbyggnad av elsystemet utifrån de energipolitiska målen och därmed bidra till näringslivets gröna omställning. Länsstyrelserna ska bistå Energimarknadsinspektionen i redovisningen av uppdraget.

3. Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län ska se över behovet av att utveckla sina planerings- och tillståndsprocesser för ny kärnkraft. Uppdraget ska senast den 28 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Redovisningen av uppdraget ska inkludera en uppskattad tidsplan för att utveckla berörda planerings- och tillståndsprocesser, baserad på aktuella planer på ny kärnkraft i länet och en tillhörande bedömning av respektive myndighets resursbehov. 

4. Länsstyrelserna ska bistå Statens energimyndighet med kontroll och uppföljning av den utbyggnad av laddinfrastruktur som fått statligt stöd i enlighet med förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter.

5. Länsstyrelserna ska stödja utvecklingen av kommunernas kontinuitetsplanering för avloppsrening vid bristsituationer, fredstida kriser, under höjd beredskap och ytterst vid krig. Länsstyrelserna ska utarbeta regionala analyser och kunskapsunderlag för att stödja prioriteringsförmågan nationellt, regionalt och lokalt vid störningar i försörjningen av viktiga varor för avloppsrening, och därmed förebygga negativa konsekvenser för dricksvattenproduktionen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 1 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

6. Länsstyrelserna ska utveckla sitt arbete i beredskapssektorn Livsmedelsförsörjning och dricksvatten i syfte att öka förmågan att agera samordnat, samt bistå Livsmedelsverket i arbetet med att utveckla investeringsprogram för förmågeutveckling som riktar sig till kommuner och regioner. Arbetet ska redovisas i beredskapssektorns gemensamma redovisning som Livsmedelsverket ska lämna senast den 22 februari 2026 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

7. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits och de överväganden som gjorts för att säkerställa att översyn av klassificering och normsättning genomförs för de vattenförekomster som berörs av ansökningar om moderna miljövillkor, vilka enligt bilagan till förordningen (1998:1338) om vattenverksamheter ska ges in under 2025 och 2026. Länsstyrelserna ska också analysera resultatet av de vidtagna åtgärderna. Redovisningen ska särskilt omfatta förutsättningarna för att förklara en vattenförekomst som kraftigt modifierad enligt 4 kap. 3 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och för att fastställa den specifika kravnivån god ekologisk potential för varje sådan kraftigt modifierad vattenförekomst, samt att i förekommande fall besluta om mindre stränga krav enligt 4 kap. 10 § samma förordning. Av redovisningen ska även framgå antalet vattenförekomster som bedömts ha väsentligt ändrad fysisk karaktär och hur många av dessa som har förklarats som kraftigt modifierade vatten. Uppdraget ska senast den 1 oktober 2025 delredovisas och senast den 1 oktober 2026 slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

8. Länsstyrelserna ska, utifrån olika aktörers ansvarsområden, leda och samordna det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, vilt- och rovdjursförvaltning, invasiva främmande arter samt havs- och vattenmiljö. Myndigheterna ska prioritera arbetet med skydd av skogar och marina områden. De ska redovisa vilka resultat som har uppnåtts och hur medel har använts från anslagen 1:3 Åtgärder för värdefull natur, 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 1:14 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, inklusive medel som disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län. Uppdraget ska senast den 15 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges möjlighet att yttra sig inför utformningen av redovisningen.

9. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska slutföra arbetet med att genomföra skyddet av tätortsnära natur i enlighet med de program som tidigare har utarbetats på regeringens uppdrag (M2002/02284), med inriktningen att programmen ska vara genomförda 2025. En redovisning, som bl.a. ska omfatta en utvärdering av arbetet och förslag på hur eventuellt fortsatt arbete kan utvecklas, ska senast den 30 september 2025 lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

10. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter, och andra berörda länsstyrelser, ska ta fram delåtgärdsprogram för kust- och avrinningsområden. Programmen ska bidra till en effektiv vattenförvaltning och vara ett stöd för en effektiv miljöprövning. Uppdraget ska senast den 31 januari 2028 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

11. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska undersöka behovet av och potentialen för kompensationsåtgärder mot övergödning i enlighet med de förslag som rapporterats i slutredovisningen av uppdraget om kompensationsåtgärder mot övergödning. Myndigheterna ska genomföra en rättslig analys av möjligheterna att genomföra pilotprojekt. Uppdraget ska senast den 5 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

12. Länsstyrelserna ska registrera uppgifter om kommunernas och länsstyrelsernas samtliga beslut om upphävande av eller dispens från strandskyddet och samtliga tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Uppgifterna ska sammanställas i statistik som bl.a. visar hur många beslut som har fattats under året, fördelat på kommuner, samt skälen för och ändamålen med varje beslut och om besluten avser nyetableringar. Länsstyrelserna ska även registrera uppgifter om sådana kommunala beslut som en länsstyrelse har beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken eller som har överklagats. Uppdraget ska senast den 15 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket.

13. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska, i samarbete med Havs- och vattenmyndigheten, Jordbruksverket och Naturvårdsverket, skapa förutsättningar för att nå de inom Helcom (Helsingsforskommissionen) överenskomna utsläppsnivåerna, särskilt nivåerna för Egentliga Östersjön. Huvudfokus för uppdraget ska vara att minska tillförseln av näringsämnen. I detta arbete är det viktigt att myndigheterna beaktar hur näringslivsutveckling kan bidra till att utsläppen av kväve och fosfor kan minska fortare. Havs- och vattenmyndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

14. Länsstyrelserna ska fortsätta stödja utvecklingen av kommunernas kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjningen, för att säkerställa dricksvattenförsörjningen i hela landet under höjd beredskap. Länsstyrelserna ska vidare fortsätta planeringen för prioritering av nödvatten vid höjd beredskap inom det egna länet. Uppdraget ska senast den 1 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna uppdraget.

15. Länsstyrelserna ska i samverkan med Skogsstyrelsen samordna och leda det statliga arbetet med friluftslivspolitiken på regional nivå. Länsstyrelserna ska i arbetet samverka med kommunerna och andra berörda aktörer. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka arbetet med tätortsnära natur, och för att målen för friluftslivspolitiken ska få ett ökat genomslag (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Uppdraget ska senast den 15 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska ges möjlighet att yttra sig inför utformningen av redovisningen. 

16. Länsstyrelserna ska bidra till Statens jordbruksverks tertialsvisa redovisning av genomförandet av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Länsstyrelserna ska även redovisa sina kostnader för föregående års hantering av EU-stöden för lantbruk och landsbygd samt för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Redovisningen ska även innehålla en analys av eventuella kostnadsförändringar. Den del av uppdraget som innebär att redovisa kostnader ska senast den 1 mars 2025 redovisas till Statens jordbruksverk, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet). Statens jordbruksverk ska ges möjlighet att yttra sig över utformningen av redovisningen.

17. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska, i enlighet med tidigare uppdrag (N2021/00170 och N2021/02040), driva ett nationellt centrum för mathantverk inom småskalig livsmedelsproduktion och förädling. Uppdraget ska senast den 28 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet), med kopia till Tillväxtverket. Redovisningen ska inkludera en beskrivning av genomförda åtgärder och kostnaderna för dessa.

18. Länsstyrelserna ska till Naturvårdsverket redovisa uppgifter om det stöd som varje år lämnas för att förebygga skada av vilt och som ersättning för skada av vilt på annat än renar, fisk och fiskeredskap. Vidare ska länsstyrelserna till Naturvårdsverket redovisa sin uppföljning av det årliga stöd som lämnas enligt förordningen (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador. Redovisningarna ska lämnas senast den 15 mars 2024, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

19. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn avseende havet och de stora sjöarna, respektive övriga sötvattensområden. Fisketillsynens samlade kostnader och effekter, särskilt avseende ålfiske, ska specificeras. Havs- och vattenmyndigheten ska ges möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av redovisningen. Uppdraget ska senast den 15 mars 2025 redovisas till Havs- och vattenmyndigheten, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

20. Länsstyrelserna ska analysera pågående åtgärder för att förebygga skada orsakad av säl och skarv. Myndigheterna ska vid behov föreslå ytterligare åtgärder som förebygger skada och som ger stöd åt en mer ekosystembaserad förvaltning med fokus på återhämtning av förekomsten av rovfisk i kust- och inlandsvattenekosystem. Redovisningen ska för varje föreslagen åtgärd innehålla en översiktlig kostnads- och genomförandeanalys. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län och senast den 30 oktober 2025 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

21. Länsstyrelserna ska förstärka tillsynen av försäljning av alkohol, tobak och andra nikotinprodukter, genom att bidra till en likvärdig tillsyn samt stödja och underlätta för kommunerna i deras arbete med tillsyn och tillståndsgivning (S2021/03344). Uppdraget ska senast den 31 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

22. Länsstyrelserna ska sprida kunskap till kommuner och regioner om tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheter som rör barn, såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, inklusive psykiatri samt familjerätt- och föräldraskapsstöd, samt möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan olika aktörer. Viktiga utgångspunkter för uppdraget är principen om barnets bästa och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i beslutsprocesser. Uppdraget ska utföras i samverkan med Barnombudsmannen och i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 2 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

23. Länsstyrelserna i Gävleborgs, Södermanlands, Skåne och Västra Götalands län ska utföra en översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga för att upprätthålla gynnsam bevarandestatus för säl. Syftet med översynen är att tillgängliggöra lämpliga klippor och skär för jakt på säl för att skydda sårbara fiskbestånd. Uppdraget ska senast den 30 oktober 2025 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). 

24. Länsstyrelserna ska redovisa resultaten av de insatser som har genomförts för att förbättra informationen och regelefterlevnaden i fråga om vattenuttagen i länen fr.o.m. 2019. Redovisningen ska bl.a. omfatta antalet förelägganden om tillstånd eller anmälan i fråga om kända verksamhetsutövare för uttag av dricksvatten, industrier, jordbruk, skidanläggningar och golfbanor samt antalet tillsynsbeslut eller tillsynsåtgärder rörande kontroll av vattenuttagen. Redovisningen ska också omfatta andra åtgärder som vidtagits för att förbättra regelefterlevnaden. Av redovisningen ska framgå hur många uttag som inte följer lagstiftningen och de planer som länsstyrelserna har för att se till att verksamhetsutövarna vidtar rättelse. Redovisningen ska också innehålla en beskrivning av hur de uppgifter om vattenuttag som observerats vid en tillsyn sammanställs. Länsstyrelsen i Kalmar län ska samordna länsstyrelsernas redovisning av uppdraget. Uppdraget ska senast den 16 december 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). 

1. För överklagade kommunala beslut om lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla:

– 80 procent av ärendena ska vara avgjorda inom 105 dagar och 90 procent inom 150 dagar.

– Handläggningen av överklagade bygglov för bostäder ska särskilt prioriteras, dock inte bygglov för fritidshus. Av de ärenden som avser bostäder ska 80 procent vara avgjorda inom 80 dagar och 90 procent inom 120 dagar.

Uppdraget ska senast den 28 februari 2026 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

2. Länsstyrelsen i Stockholms län ska främja samverkan, följa upp och genomföra insatser inom ramen för den samordnande och långsiktiga strategin för romsk inkludering 2012–2032 (skr. 2011/12:56, bet. 2011/12:KU17, rskr. 2011/12:227). I uppdraget ingår att stödja kommuner som bedriver eller avser att bedriva arbete inom området, och att sprida kunskap om strategin. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i arbetet. Uppdraget ska senast den 31 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

3. Länsstyrelsen i Uppsala  län ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen.

4. Länsstyrelsen i Norrbottens län ska stödja statens pågående försoningsprocess med tornedalingar, kväner och lantalaiset i länet. Länsstyrelsen ska också verka för ökad kunskap om den historiska behandlingen av tornedalingar, kväner och lantalaiset i länet. Uppdraget ska genomföras i dialog med minoriteten och senast den 1 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

5. Länsstyrelsen i Stockholms län ska i dialog med Sametinget verka för att det fastställda målet för minoritetspolitiken uppnås samt för ökad kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter. I uppdraget ingår att främja samverkan mellan statliga myndigheter, stödja erfarenhetsutbyte mellan kommuner och regioner, bistå med rådgivning och stöd till dessa aktörer samt att redovisa utvecklingen på området. Uppdraget ska senast den 31 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

6. Länsstyrelser i län med sådana utsatta områden, särskilt utsatta områden och riskområden som identifierats av Polismyndigheten ska 2023–2026 erbjuda stöd till kommuner, regioner och andra relevanta aktörer med att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd i föräldraskapet till föräldrar med barn upp till 18 år. Stödet ska bidra till att bekämpa och förebygga kriminalitet bland barn och unga. Länsstyrelserna ska senast den 1 mars 2025 och den 1 mars 2026 lämna samlade delredovisningar av uppdraget. De samlade delredovisningarna ska lämnas med bilagda rapporter från varje berörd länsstyrelse. Uppdraget ska senast den 1 mars 2027 slutredovisas. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

7. Länsstyrelserna ska stödja kommuner och regioner i arbetet med mänskliga rättigheter. Stödet ska bl.a. innefatta att sprida kunskap och metoder inom området samt främja erfarenhetsutbyte. Stödet ska också omfatta arbetet mot olika former av rasism, däribland antisemitism. Uppdraget ska genomföras i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner och Forum för levande historia. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och senast den 2 mars 2026 lämna en samlad redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) med kopia till Forum för levande historia.

8. Länsstyrelserna ska stödja och bidra till regional samordning av arbetet med stöd till avhoppare från organiserad brottslighet. Länsstyrelserna ska sprida framtagna metod- och kunskapsstöd till yrkesverksamma samt öka kunskapen i relevanta målgrupper om vilket stöd som finns att tillgå. Länsstyrelserna ska vidare bidra till att samarbete och erfarenhetsutbyte utvecklas mellan berörda aktörer på lokal och regional nivå. Arbetet ska bedrivas i samverkan med Polismyndigheten, Kriminalvården, Statens institutionsstyrelse och Socialstyrelsen. Uppdraget ska senast den 1 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

9. Länsstyrelserna ska fortsatt arbeta med de beslutade länsstrategierna för 2024–2027 i syfte att bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. Myndigheterna ska årligen redovisa resultatet av arbetet med strategierna. Redovisningen ska bl.a. fokusera på hur strategierna bidrar till att uppfylla de jämställdhetspolitiska målen inklusive fokusområdena ekonomisk jämställdhet, utrikes födda kvinnors etablering på arbetsmarknaden och civil beredskap på länsnivå. En delredovisning av genomförandet ska lämnas senast den 1 mars 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2028. Redovisningarna ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet), med kopia till Jämställdhetsmyndigheten. Länsstyrelserna ska också stödja statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering på regional och lokal nivå.

10. Länsstyrelserna ska delta vid genomförandet av Migrationsverkets uppdrag om anvisning av ensamkommande barn, nyanlända och personer med tillfälligt skydd till kommuner. Länsstyrelserna ska också föra en dialog med kommunerna och möjliggöra omfördelning av anvisningsandelar för ensamkommande barn och av fördelningstalen per kommun för personer med tillfälligt skydd, innan dessa fastställs av Migrationsverket.

11. Länsstyrelserna ska genom sina ordinarie samverkansstrukturer med kommunerna möjliggöra för Migrationsverket att sprida information om frivillig återvandring.

12. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna länsstyrelsernas redovisning av arbetet med mottagande av ensamkommande barn och vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen ska även redovisa hur medel för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar har använts. Länsstyrelserna ska vidare bistå vid genomförandet av Socialstyrelsens, Migrationsverkets och Polismyndighetens uppdrag om att stärka arbetet med att motverka att ensamkommande barn försvinner (S2022/03300). En bedömning ska göras av resultaten av länsstyrelsernas insatser. Redovisningen ska innehålla en bilagd rapport från varje länsstyrelse. Uppdraget ska senast den 2 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

13. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna länsstyrelsernas redovisning av arbetet med insatser för asylsökande m.fl. enligt förordningen om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare och förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. Redovisningen ska innehålla en bilagd rapport från varje länsstyrelse. Uppdraget ska senast den 2 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

14. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna länsstyrelsernas redovisning av insatser som beviljats enligt 37 a § förordningen om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar samt göra en bedömning av resultaten. Länsstyrelserna ska särskilt redovisa i vilken utsträckning insatserna har avsett verksamheter för personer som är hemma med små barn, t.ex. språkträning i svenska, läsfrämjande insatser eller studie- och yrkesvägledning. Redovisningen ska innehålla en bilagd rapport från varje länsstyrelse. Uppdraget ska senast den 2 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

15. Länsstyrelserna ska fördela medel till projekt som anordnar utbildningar för nyanlända, asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta, med erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård eller utländsk vårdutbildning. Det kan t.ex. handla om utbildning i svenska språket samt annan teoretisk och praktisk vårdutbildning. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelserna ska senast den 31 mars 2026 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

1. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i länen. I detta arbete ingår att utveckla nya arbetssätt och vidareutveckla befintliga samarbeten. Vid genomförandet av uppdraget ska länsstyrelserna utbyta erfarenheter med Tillväxtverket. Länsstyrelsernas kompetens avseende jämställdhet ska tas tillvara i arbetet. Uppdraget ska delredovisas senast den 10 april 2025 och 10 april 2026 samt slutredovisas senast den 10 februari 2027. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

2. Länsstyrelserna ska utveckla sitt arbete med att förenkla för företag. Länsstyrelserna ska vid genomförandet av uppdraget inhämta kunskap och erfarenheter från Tillväxtverket. I uppdraget ingår att följa upp arbetet med att uppnå de förenklingspolitiska målen, i linje med vad som framgår av tidigare givna uppdrag om att följa upp mål om handläggningstider samt om bemötande och service hos vissa myndigheter (N2020/01493 och N2022/01751). Uppdraget ska senast den 16 februari 2026 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Tillväxtverket. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. 

3. Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2014–2020, redovisa beslutade och utbetalda EU-medel. Myndigheterna ska därutöver redovisa förväntade och uppnådda resultat för programmens aktivitetsindikatorer. Uppdraget ska senast den 26 mars 2025 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

4. Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Aurora, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2021–2027, redovisa beslutade och utbetalade EU-medel totalt och fördelade på politiska mål. Myndigheterna ska därutöver redovisa förväntade och uppnådda resultat enligt programmens output- och resultatindikatorer. Uppdraget ska senast den 26 mars 2025 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

5. Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Aurora och Sverige–Norge 2021–2027, redovisa den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen för beslutade och utbetalda EU-medel. Medfinansieringen ska redovisas fördelad på staten (inklusive medel från anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling), regioner, kommuner och den privata sektorn. Uppdraget ska senast den 26 mars 2025 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

6. Länsstyrelserna ska följa upp kommunernas arbete med handlingsplaner för bostadsförsörjningen och riktlinjer för kommunala markanvisningar. Myndigheterna ska redogöra för antalet kommuner som antagit en handlingsplan för bostadsförsörjningen och antalet kommuner som uppdaterat sina riktlinjer för markanvisningar i enlighet med den reglering som föreslagits i propositionen Åtgärder för en bättre bostadsförsörjning (prop. 2024/25:42). Länsstyrelserna ska också vidta lämpliga åtgärder för att underlätta kommunernas anpassning till de nya bestämmelserna. Uppdraget ska redovisas i 2026 års bostadsmarknadsanalys enligt 2 § förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar.

7. Länsstyrelserna i Jämtlands, Dalarnas, Västerbottens och Norrbottens län ska tillsammans med Naturvårdsverket arbeta med att utveckla vandringslederna i fjällen. Arbetet ska bl. a. innebära en ökad ambition kring skötsel, besöksförvaltning och säkerhethetsanordningar i syfte att skapa god tillgänglighet och ett aktivt friluftsliv, även för de mindre vana besökarna, och därigenom på ett kostnadseffektivt sätt bidra till regional tillväxt och uppnåendet av de folkhälsopolitiska målen. Länsstyrelserna ska vid utförandet av uppdraget inhämta synpunkter från friluftsorganisationerna. Naturvårdsverket ska redovisa arbetet. Länsstyrelserna ska bistå Naturvårdsverket i redovisningarna av upplägget för uppdraget, delredovisningarna och slutredovisningen av uppdraget.

8. Länsstyrelserna ska fortsatt genomföra kunskapshöjande insatser och främja erfarenhetsutbyten fram t.o.m. 2028 för yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende eller arbetar för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska samordna uppdraget och senast den 30 april 2026 lämna en muntlig delredovisning samt senast den 30 april 2028 en samlad redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

9. Länsstyrelserna ska erbjuda stöd för utvecklingsarbete och samarbete mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle avseende mäns våld mot kvinnor, inklusive kommunernas regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel. Uppdraget ska redovisas i samband med redovisningen enligt 5 § förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor.

10. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska erbjuda länsstyrelserna stöd i utvecklingen av regionala resurscentra för att bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med redovisningen enligt 4 § förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

1. Länsstyrelserna ska analysera konsekvenserna av att införa en bestämmelse i djurskyddsförordningen (2019:66) om omedelbar verkställighet av beslut även om de överklagas. Analysen ska inkludera myndigheternas bild av hur hanteringen av djurskyddsärenden har sett ut sedan 2019 och vilka praktiska följder och andra konsekvenser som tillämpningen av de generella bestämmelserna om omedelbar verkställighet av beslut i förvaltningslagen (2017:900) har fått för verksamheten. Länsstyrelserna ska även förtydliga i vilka situationer de anser att det bör vara möjligt att besluta om omedelbar verkställighet samt lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. Länsstyrelsen i Värmlands län ska samordna uppdraget. Uppdraget ska senast den 30 juni 2025 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

2. Länsstyrelserna ska vid sin uppföljning av byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) enligt 8 kap. 18 § plan- och byggförordningen (2011:338) särskilt redovisa i vilken omfattning kommunerna har utnyttjat möjligheten till undantag i 4 kap. 37 § plan- och bygglagen genom att närmare detaljreglera möjligheten att bedriva handel. Länsstyrelserna ska även undersöka hur ofta kommunerna hanterar bygglovsärenden avseende energilager med batterier eller solcellsanläggningar på mark (var för sig eller i kombination med varandra) och laddstationer för elbilar med tillhörande elanläggningar samt om och på vilket sätt dessa ärenden hanteras i lovhänseende. Uppdraget ska senast den 31 januari 2026 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds-och infrastrukturdepartementet).

3. Länsstyrelserna ska vid uppföljningen av byggnadsnämndernas tillsynsarbete enligt 8 kap. 14 § (2011:338) plan- och byggförordningen undersöka i vilken utsträckning byggnadsnämnderna bedriver tillsyn av OVK samt redovisa goda exempel på arbetssätt och rutiner för tillsyn av OVK. Uppdraget ska senast den 31 januari 2026 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

4. Länsstyrelserna ska effektivisera myndigheternas tillsyn och tillsynsvägledningen enligt miljöbalken och utveckla dialogen med verksamhetsutövare. Insatserna ska leda till en effektiv och ändamålsenlig tillsyn, inklusive en effektiv hantering av verksamhetsutövarnas anmälningar om ändring av miljöfarlig verksamhet. De ska också leda till en ändamålsenlig tillsynsvägledning, bidra till genomförandet av den nationella miljötillsynsstrategin samt ett ökat samarbete mellan länsstyrelserna. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i tillsynsverksamheten. Uppgifter om länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska senast den 15 februari varje år redovisas till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna uppdraget och senast den 15 februari 2027 lämna en samlad redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

5. Länsstyrelserna ska vidta åtgärder som gör deras tillståndsprövning enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar, och som kortar handläggningstiderna. Länsstyrelserna ska också utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen, och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen. I arbetet ingår att bidra med information till Naturvårdsverkets arbete med att ta fram och utveckla statistik, att utveckla e-tjänster för tillståndsprövningar och att utveckla samarbetet mellan länsstyrelserna, bl.a. för att hitta gemensamma arbetssätt och bedömningar som skapar en effektivare arbetsprocess. Insatserna bör också bidra till att länsstyrelserna delar kompetens och bistår varandra vid arbetstoppar. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i prövningsverksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska samordna uppdraget och redovisningen. Redovisningen ska omfatta åtgärder som vidtagits både enskilt och gemensamt av länsstyrelserna. En samlad redovisning av uppdraget ska senast den 29 december 2025 lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

6. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka säkerheten i deras digitala infrastruktur. Redovisningen ska omfatta åtgärder som vidtagits både enskilt och gemensamt av länsstyrelserna. Redovisningen ska även innehålla en analys av hur åtgärderna har minskat eventuella sårbarheter och en beskrivning av eventuella ytterligare åtgärder som planeras för att öka säkerheten. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och senast den 31 december 2025 redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

1. Myndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 3 februari
– 25 april
– 25 juli
– 20 oktober.

2. Länsstyrelserna i Hallands, Kalmars och Uppsala län ska upphandla öppenvårdsapotek för distribution av jodtabletterså att jodtabletter kan delas ut i berörda län i enlighet med förordningen (2003:789) om skydd mot olyckor. Uppdraget ska senast den 10 december 2025 delredovisas och senast den 1 december 2027 slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Uppsala läns förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Södermanlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Östergötlands läns förvaltningsutgifter.

Högst 2 600 000 kronor får användas för utbetalningar till övriga länsstyrelser för den nationella samordningen avseende mäns våld mot kvinnor.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Jönköpings läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Kronobergs läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Kalmar läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Gotlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Blekinge läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Skåne läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Hallands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns förvaltningsutgifter.

I anslagsposten ingår 775 000 kronor för utveckling av det länsstyrelsegemensamma arbetet avseende it-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Värmlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Örebro läns förvaltningsutgifter.

Högst 547 500 kronor får utbetalas till den länsstyrelse som samordnar Seveso-verksamheten.

Anslagsposten får användas till att täcka befintligt ackumulerat underskott som uppstått inom tidigare avgiftsbelagd verksamhet. Underskottet ska regleras delvis 2025 och vara slutreglerat vid utgången av 2026.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västmanlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Dalarnas läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Gävleborgs läns förvaltningsutgifter.

Högst 15 478 000 kr får användas för åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor. Länsstyrelsen får utbetala medel till övriga länsstyrelser som har kostnader för sådana åtgärder.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västernorrlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Jämtlands läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Sverige–Norge.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västerbottens läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Botnia–Atlantica och Norra periferin.

Högst 10 000 000 kronor får användas för att bistå andra länsstyrelser i beredningen av A-ärenden med betydelse för den gröna omställningen.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Norrbottens läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Nord och Aurora.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 1 520 000 kronor delfinansiera den ideella föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Medlen får användas för arbete med att bereda ärenden om tillstånd för havsbaserad vindkraft och till länsstyrelsegemensam kunskapsutveckling avseende sådana frågor.

Högst 3 000 000 kronor får fördelas till Länsstyrelsen i Hallands län för länsstyrelsegemensam kunskapsutveckling och samordning avseende beredning av ärenden om tillstånd för vindkraft till havs.

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen.

Medlen får användas för länsstyrelsernas arbete med livsmedelsberedskap.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas kostnader i samband med omhändertagande av djur.

Anslagsposten får användas för att genomföra investeringar i länsstyrelsernas digitala infrastruktur och vidmakthålla förmågor inom krisberedskap och civilt försvar.

Anslagsposten får användas för löpande utgifter i samband med länsstyrelsegemensamma aktiviteter och gemensamma utvecklingsprojekt.

Medlen disponeras efter beslut av regeringen.

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas åtgärder för att förebygga störningar och minska sårbarheten när det gäller tillgång till kemikalier för dricksvattenproduktion och avloppsrening.

Verksamhet i vilken avgiftsintäkterna får disponeras

I tabell 6.1 finns samtliga länsstyrelsers budgeterade avgiftsintäkter som disponeras 2024.

Intäkterna ska redovisas i en not i årsredovisningen, om de överstiger 100 000 kronor ska de dock särredovisas.

Gällande resurssamordning får länsstyrelserna balansera det ackumulerade resultatet i ny räkning.

Verksamhet där avgiftsintäkterna ej disponeras

I tabell 6.2 finns samtliga länsstyrelsers beräknade avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel 2024.

Bestämmelsen i 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att resultatredovisningen ska omfatta antalet och styckkostnaden för handläggningen av ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden, ska inte tillämpas på länsstyrelserna.

Med undantag från vad som gäller enligt 3 kap. 1 § tredje stycket och 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur efter närmare anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.

Villkor för anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 3 finns beräkningar av fördelningen av anslaget 2025. Av bilagan framgår också de riktade medel som tilldelats vissa länsstyrelser. Medel från anslaget får inte användas till verksamhet som bedrivs av en stiftelse vars bildande länsstyrelsen har medverkat till, om inte regeringen har godkänt stiftelsebildningen.

Radiokommunikationssystemet Rakel

Varje länsstyrelse ska betala 601 579 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Finansiering av anläggningstillgångar

Länsstyrelserna disponerar en total låneram på 556 800 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Låneramens fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 4.

Räntekonto

Länsstyrelserna disponerar var sitt räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Länsstyrelsernas totala kreditutrymme på räntekontona är 196 800 000 kronor. Kreditutrymmets fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 4. Till räntekontona överförs varje månad en tolftedel av de tilldelade anslagsmedlen. Medel som deponeras hos en länsstyrelse ska sättas in på ett särskilt räntekonto i Riksgäldskontoret. 

Lönegarantiförordningen

Länsstyrelserna ska bokföra sådana inbetalningar som avses i 4 och 11 §§ lönegarantiförordningen (1992:501) mot ett konto som inte är räntebärande och varje månad betala in beloppen till Kammarkollegiet. Länsstyrelserna ska på begäran av Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för att den senare myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag och sin återrapportering till regeringen avseende lönegarantiersättningen.

Ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

Länsstyrelserna ska tillämpa kategori D i 4 § förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. för rennäringsdelegationerna och viltförvaltningsdelegationerna.

Ersättning kan lämnas för förlorade avlöningsförmåner enligt 7 § samma förordning samt för reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. Kostnaderna ska belasta länsstyrelsen i det län där berörd ledamot eller ersättare är bosatt.

Ersättning för uppdrag i miljöprövningsdelegationer

Länsstyrelserna ska tillämpa 26 § kommittéförordningen (1998:1474) när det gäller ersättning till ersättare i länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer.