Regeringen har den 19 december 2024 fattat beslut om Gemensamma förutsättningar för utvecklingen av totalförsvaret 2025–2030 (Fö nr I:15) och Inriktning för militärt försvar 2025–2030 (Fö nr I:16).

Försvarsmakten ska i sin planering i budgetunderlaget för 2026 utgå från de indikativa anslagsnivåer som anges i bilaga 2 och beakta att anslagsnivåerna är indikativa och baseras på nuvarande prognoser av prisomräkning.

Försvarsmaktens budgetunderlag för 2026 ska lämnas i både fasta och löpande priser. Om förslag lämnas som beräknas leda till ökade kostnader ska budgetunderlaget inkludera förslag till åtgärder som leder till motsvarande minskning av kostnaderna. För förslag som leder till ökade eller minskade utgifter på något anslag ska det redovisas konsekvenser av förslaget, möjlig skalbarhet samt om förslaget kan genomföras isolerat eller om det är avhängigt andra förslag.

Materielförsörjning, investeringsplaner och objektsredovisningar

I tillägg till vad som framgår av 9 kap. 3 och 4 §§ förordningen (2000:606) om årsredovisning och budgetunderlag ska Försvarsmakten i budgetunderlaget redovisa investeringsplaner för samhällsinvesteringar för åren 2026–2037.

Försvarsmakten ska senast den 1 april 2025 lämna in objektsredovisningar i enlighet med redovisad investeringsplan.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget samlat framställa om regeringens medgivande för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar (objektsredovisning) om respektive investering medför ekonomiska åtaganden över 700 miljoner kronor, eller i övrigt medför förändringar av större betydelse för krigsorganisationen utveckling, påverkar Sveriges relationer till andra länder, eller är av särskild betydelse. Därtill ska myndigheten i budgetunderlaget redovisa materiel- investeringar som medför ekonomiska åtaganden över 200 miljoner kronor.

Personalförsörjning

Försvarsmakten ska till årsredovisningen lämna en personalberättelse.

Försvarsmakten ska redovisa vidtagna och planerade insatser för att rekrytera och behålla personal inom marinen.

Infrastruktur

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2027 redovisa en infrastrukturplan för åren 2026–2036 som möjliggör genomförandet av Försvarsbeslut 2024 enligt regeringens beslut den 19 december 2024 om Inriktningen för militärt försvar 2025–2030. Redovisningen ska inkludera de viktigaste infrastrukturåtgärderna för 2026 för genomförandet av den beslutade inriktningen.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat i förhållande till den planering som redovisats i budgetunderlag för 2027. Redovisningen ska bl.a. inkludera:

• uppföljning av de viktigaste åtgärderna för 2026,
• de största infrastrukturriskerna,
• resultatet av myndighetens åtgärder vad avser Bergslagens Artilleriregemente (A 9) samt uppföljande redovisning av Dalregementet (I 13), Västernorrlands regemente med utbildningsdetachement (I 21), Norrlands dragonregemente (K 4), Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Upplands flygflottilj (F 16) som ska nå full kapacitet under perioden 2026–2030.

En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 20 juni 2025. Redovisningarna ska tas fram i samråd med Fortifikationsverket och Försvarets Materielverk.

Försvarsmakten ska utveckla förmågan till tidig dialog och samverkan med relevanta aktörer i planerings- och prövningsprocessen inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken och nätkoncession enligt ellagen.

Försvarsmakten ska ställa nedan väpnade styrkor till förfogande för att bidra till Natos avskräckning och försvar:

• Ett markförband till Natos multinationella brigad i Lettland (FLF Lettland) om högst 600 anställda personer,
• Ett marint bidrag till Natos stående marina styrkor inom det nordatlantiska området om högst 1 örlogsfartyg med tillhörande anställd personal,
• Ett flygförband till Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap inom det nordatlantiska området om högst 8 stridsflygplan med tillhörande anställd personal.

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser avseende FLF Lettland, Natos stående marina styrkor samt Natos luftrumsövervakning och incidentberedskap.

Försvarsmakten ska förbereda och planera för att kunna bidra till Natos framskjutna närvaro i Finland. Försvarsmakten ska tillsammans med Nato och stater som är medlemmar i Nato utveckla konceptet för en framskjuten närvaro i Finland, som möjliggör ett svenskt deltagande, inklusive ett åtagande som ramverksnation för Forward Land Forces (FLF) Finland. Försvarsmakten får även förhandla internationella överenskommelser med anledning av det svenska åtagandet och ska redovisa dessa till Regeringskansliet innan de ingås. 

Om en övning övergår till att bli en skarp operation får Försvarsmakten, för att upprätthålla Natos samlade avskräckning, ställa den i övningen deltagande väpnade styrkan till Natos förfogande för att genomföra operationen. Försvarsmakten ska skyndsamt återrapportera till Regeringskansliet i de fall en övning övergår till en skarp operation.

Försvarsmakten ska planera och vidta förberedelser för att, efter beslut av regeringen, kunna delta i ytterligare fredstida operationer och aktiviteter som syftar till att upprätthålla Natos samlade avskräckning. I planeringen ska Försvarsmakten beakta den nationella förmågeuppbyggnaden och så långt som möjligt säkerställa att deltagande stödjer denna.  

Ett deltagande med en väpnad styrka i dessa operationer och aktiviteter, inklusive när en övning övergår till att bli en skarp operation, får högst uppgå till 200 anställda personer avseende markförband, specialförband och amfibieförband, upp till högst tre örlogsfartyg med tillhörande anställd personal samt upp till högst åtta stridsflygplan med tillhörande anställd personal. 

Försvarsmakten ska löpande återrapportera till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) om planerad och genomförd verksamhet inom ramen för Natos avskräckning och försvar.

Försvarsmakten ska till och med den 31 december 2025 delta i följande internationella operationer och internationell utbildningsverksamhet:

• NATO Mission in Kosovo (KFOR) med högst fyra personer,
• NATO Mission in Iraq (NMI) i Irak med högst fem personer,
• Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak med högst fem personer,
• EU Training Mission in Somalia (EUTM Somalia) med högst femton personer,
• European Union Naval Force (EUNAVFOR, ”Operation Atalanta”) med högst tre personer,
• European Union Naval Force Mediterranean (EUNAVFOR MED, “Operation Irini”) med högst två personer,
• European Union Naval Force (EUNAVFOR Aspides) med högst tio personer,
• Operation EUFOR Althea med högst en person,
• EUMAM Ukraina med högst 60 personer.

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser med anledning av de svenska bidragen till KFOR, NMI, OIR, EUTM Somalia, Operation Atalanta, Operation Irini, Operation Aspides, EUFOR Althea, EUMAM Ukraina, Operation Interflex, Operation Intercharge och NLETI.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att delta i, följa upp samt hålla sig informerad om de multilaterala samarbetena European Intervention Initiative (E2I), Framework Nation Concept (FNC), Joint Expeditionary Force (JEF), det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och de förmågekoalitioner som formerats inom ramen för Ukraine Defence Contact Group (UDCG).

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i återkommande rapportering inom ramen för internationella samarbeten, exempelvis European Union Capability Questionnaire (EUMCQ), Coordinated Annual Review on Defence (CARD) och Pesco.

Försvarsmakten ska ansvara för anmälningen av utbildningsmoduler till EUMAM samt redovisningen av Sveriges militära stöd till Ukraina till EU för att Sverige ska få ersättning från Europeiska fredsfaciliteten (EPF).

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet i arbetet inom ramen för Europeiska försvarsbyrån (EDA) och delta i projekt inom det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) enligt bilaga 8.

Försvarsmakten ska stödja Regeringskansliet, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut i arbetet med genomförande av programmen inom ramen för förordning (EU) 2021/697 om inrättande av Europeiska försvarsfonden (EDF), förordning (EU) 2023/2418 om inrättande av ett instrument för förstärkning av den europeiska försvarsindustrin genom gemensam upphandling (EDIRPA), och förordning (EU) 2023/1525 om stöd för ammunitionstillverkning (ASAP) och andra relevanta europeisk förordningsstyrda initiativ. Försvarsmakten ska även bistå Regeringskansliet i förhandlingar av befintliga och tillkommande förslag från EU-kommissionen.

Försvarsmakten ska senast den 30 maj 2025 inkomma med underlag till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) för den årliga rapporteringen till Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) och till FN avseende dels export och import av konventionella vapen, dels militärt innehav av konventionella vapen.

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens ledningskoncept för genomförandet av militära operationer, såväl enskilt som tillsammans med allierade. Av redovisningen ska framgå chefers ledningsbehov, lednings- och lydnadsförhållanden, ledningsstöd i form av bland annat staber och ledningsförband samt ledningsstödsystem. Försvarsmakten ska vidare redovisa arbetet med pågående digitalisering nationellt och i alliansen till stöd för utvecklingen av ledningskoncept och ledningsförmåga. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025.

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens logistikkoncept för att möjliggöra militära operationer såväl enskilt som tillsammans med allierade. Redovisningen ska innefatta uppgifter, lednings- och lydnadsförhållanden samt organisation i krigs- respektive grundorganisationen. Av redovisningen ska också framgå vilka logistikbehov som myndighetens egen organisation ska tillgodose samt vilka behov av logistikstöd som krigsorganisationen har från det civila försvaret för att lösa uppgifter vid höjd beredskap och krig. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025.

Försvarsmakten ska se över möjligheterna till en sammanhållen krigsförbandsproduktion i markdomänen där armén ges ett samlat produktionsansvar inklusive det produktionsansvar som idag åligger militärregionerna. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025. 

Försvarsmakten ska genomföra ett fördjupat analys- och planeringsarbete avseende vidmakthållandet av sex stridsflygdivisioner efter 2030. Behov av eventuella omprioriteringar eller andra åtgärder ska också redovisas. Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) ska fortlöpande hållas informerad om analysarbetet. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025.

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens pågående arbete för att öka materielens tillgänglighet genom bl.a. vidmakthållande och underhåll. Redovisningar ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 30 maj och senast den 28 november 2025.

Försvarsmakten ska redovisa uppfyllnadsgrad och tilldelning av personlig utrustning och gruppmateriel i grund- och krigsorganisationen samt hur väl anpassad den är för kvinnor och män. Redovisningen ska ske i förhållande till myndighetens organisatoriskt fastställda krigsförband och reglementerade utrustning. Redovisningar ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 30 maj och senast den 28 november 2025.

Försvarsmakten ska redovisa myndighetens erfarenheter och lärdomar av det pågående kriget i Ukraina med fokus på nyttjandet av artificiell intelligens, obemannade, autonoma respektive fjärrstyrda system inom samtliga domäner. Av redovisningen ska framgå Försvarsmaktens bedömning av pågående och framtida förmågeutveckling av obemannade, autonoma respektive fjärrstyrda system och hur dessa kan komplettera ordinarie nationella militära förmågor. 

Redovisningen ska även redogöra för hur utvecklingen på nationell nivå ser ut inom dessa områden och hur planen framåt ser ut inom samtliga domäner. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025.

Försvarsmakten ska redovisa genomförda övningar med internationellt förbandsdeltagande. Av redovisning ska även planerade övningar med internationellt förbandsdeltagande framgå för kommande tolvmånadersperiod. Av redovisningen ska framgå deltagande länder samt en kort beskrivning av det svenska och de utländska bidragen i respektive övning. Redovisning ska lämnas kvartalsvis till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) under 2025.

Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk skriftligen redovisa en fördjupad uppföljning av följande investeringar:

• JAS 39 E,
• Ubåt Blekinge,
• Halvtidsmodifiering ubåt typ Gotland (Halland),
• S 106 Global Eye,
• Anskaffning Stridsvagn 123,
• Anskaffning divisionsartilleri,
• Stridsfordons- och stridsvagnssystem,
• Ledningsstödsystem Mark Steg 1 och Steg 2,
• Halvtidsmodifiering korvett Visby,
• Sjömålsrobot,
• Sensorkedja fas 1, 2 och 3.

Redovisningen ska omfatta aktuell status i projektets genomförande avseende tid, ekonomi och teknik i förhållande till ursprunglig plan. Därutöver ska risker och riskhantering samt en prognos för fullgörande redovisas. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i anslutning till de årliga budgetunderlagen.

Försvarsmakten ska redovisa en uppföljning av stödpaketen till Ukraina. Redovisningen ska innehålla en lista med stödpaketen och alla åtgärder i respektive stödpaket. För varje åtgärd ska framgå tilldelad ekonomi per år samt tid för genomförande, lagda beställningar och leverans av ersättningsanskaffningar. Vidare ska det per åtgärd framgå bedömda totalkostnader och eventuella avvägningar i hittills fattade beslut. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i budgetunderlaget för 2026.

Försvarsmakten ska stödja Försvarets materielverk med att bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i arbetet med ekonomisk säkerhet. Myndigheterna ska bland annat stödja omhändertagandet av kommissionens meddelande om en strategi för ekonomisk säkerhet, som publicerades den 20 juni 2023, den efterföljande rekommendationen från kommissionen om kritiska teknikområden som publicerades den 3 oktober 2023 samt lagstiftningspaket från 24 januari 2024. 

Försvarsmakten ska utforma förslag på fördjupade samverkansformer för att åstadkomma en samlad lägesbild över hoten i rymddomänen. Säkerhetspolisen ska ges möjlighet att bistå i utformningen av förslagen. Försvarets radioanstalt, Försvarets materielverk, Totalförsvarets forskningsinstitut och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska ges tillfälle att lämna synpunkter på förslaget. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 31 oktober 2025.

Försvarsmakten ska under 2025 bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag för genomförandet av Defense Cooperation Agreement (DCA-avtalet). Myndigheten ska bistå med det stöd som behövs för att arrangera och genomföra bilaterala möten inom ramen för denna process.

Försvarsmakten ska vidare inkomma med en bedömning av särskilt prioriterade områden för fortsatt implementering av avtalet under 2026, utgående från operativa behov.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2026 redovisa planerade åtgärder 2025 i arbetet med Nato Security Investment Program (NSIP). Vidare ska myndigheten tillsammans med Fortifikationsverket och Försvarets materielverk lämna förslag på hur arbetet med NSIP kan utvecklas ytterligare.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultatet av myndighetens arbete med NSIP 2025. Eventuella avvikelser eller risk för avvikelser och hur de bedöms ska framgå av redovisningen.

En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 20 juni 2025.

Försvarsmakten ska förbereda för införandet av ett nytt kommunikationssystem, Rakel generation 2, som ska ersätta befintliga Rakel. Arbetet ska ske i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och eventuellt andra berörda aktörer. Försvarsmakten ska senast den 5 september 2025 redovisa till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) hur arbetet med förberedelserna fortskrider.

Försvarsmakten ska återrapportera hur exportstödet på uppdrag från FMV genomförs.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 3.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 4.

Försvarsmakten ska redovisa förekomst av ovälkommet beteende i myndigheten. Myndigheten ska analysera vidtagna och planerade åtgärder för att motverka och förebygga ovälkommet beteende. Redovisningen ska lägga särskild vikt vid åtgärder riktade mot de personalkategorier där myndigheten bedömer att utmaningarna är som störst.

Försvarsmakten ska bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med regeringens beslut om Sveriges nationella handlingsplan på området (UD2023-04798). Försvarsmakten ska i samband med årsredovisningen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa resultatet av det arbete myndigheten bedrivit med utgångspunkt i de fyra övergripande målen i handlingsplanen och fokusera på resultat.

Försvarsmakten ska senast den 15 februari 2025 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för anslagspost 1 och 3 och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för anslagspost 2 fördelade för 2023 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 5.

Av bilaga 7 framgår ett antal regeringsbeslut som innehåller övergripande inriktningar avseende myndighetens verksamhet.

Försvarsmakten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommentera utvecklingen både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

3 februari

25 april

25 juli

20 oktober

Myndigheten ska vid prognostillfällena bifoga ett prognosunderlag i informationssystemet Hermes alternativt inkomma till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med ett prognosunderlag.

Underlaget ska innehålla en redovisning av:

• Prognos per anslag, anslagspost och delposter,
• verksamhetsmässiga orsaker till förändringarna i prognosen, ex. justeringar i innehåll eller tidigare- respektive senareläggningar av åtgärder,
• i vilken utsträckning förändringar i prognosen beror på fördyringar och prisförändringar,
• bakomliggande antaganden som utgör väsentliga förutsättningar för det prognostiserade utfallet,
• den ekonomisk bedömningen av osäkerhetsfaktorer och risker i prognosen och hur dessa hanteras,
• en konsekvensbeskrivning av förändringarna i prognosen inom beslutad ekonomi, investeringsplaner och verksamhet för innevarande år.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Försvarsmakten har möjlighet att bemanna befattningar i krigsorganisationen med specialister från de frivilliga försvarsorganisationerna. För närvarande används detta företrädesvis i hemvärnsbataljonerna. Försvarsmakten ska under 2025 i högre grad verka för att tillvarata denna möjlighet för övriga krigsförband. Vidtagna åtgärder och resultat ska redovisas i samband med årsredovisningen för 2026.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av försvarsmaktsorganisationen, planering och insatser. Anslagsposten får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer och för stöd till veteransoldat- och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från anslagsposten. Anslagsposten får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt för exportstödjande verksamhet och internationella materielsamarbeten.
2. Anslagsposten får användas för kostnader för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas till verksamhet enligt statsflygsförordningen (1999:1354).
4. Högst 200 000 000 kronor får användas för uppdragsersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.
5. Högst 95 000 000 kronor får användas till organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund och till vissa militära tidskrifter.
6. Högst 30 000 000 kronor får användas till statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet som stödjer Försvarsmaktens personal före, under och efter tjänstgöring i internationella militära insatser samt anhöriga till sådan personal.
7. Högst 3 500 000 kronor får användas för stöd till organisationer som informerar och ökar kunskapen om totalförsvaret och Sveriges anslutning till Nato.
8. Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska tilldelas högst 36 500 000 kronor. Av dessa ska lägst 2 500 000 kronor användas för dess kontroll- och tillsynsverksamhet, exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till försvarsinspektören för hälsa och miljös förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter. Resterande medel får användas för lönekostnader för försvarsinspektören för hälsa och miljö.
9. Flygsäkerhetsinspektören ska tilldelas högst 35 000 000 kronor. Erforderlig personal ska ställas till Flygsäkerhetsinspektörens förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter.
10. Försvarsmakten får använda högst 98 334 704 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
11. Högst 5 000 000 kronor får användas för förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet i enlighet med bilaga 3.
12. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) betala in belopp enligt fakturor avseende Sveriges del av de överenskomna gemensamma kostnaderna för verksamhet vid EDA.
13. Anslagsposten får användas för kostnader för verksamhet inom ramen för det multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC).
14. Anslagsposten får användas för att genomföra en försörjningslösning för krigsmaterielsystem som Sverige överlåtit som gåva till Ukraina.
15. Anslagsposten får användas för säkerhetsfrämjande samarbete genom att genomföra utbildningsinsatser till förmån för Ukraina.
16. Högst 40 000 000 kronor får användas till organisations- och verksamhetsstöd till organisationer som stödjer värnpliktigas fritid och rekreation.  

1. Anslagsposten får användas för kostnader för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, för totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning eller som genomför repetitionsutbildning samt till hemvärnsoldater som erhållit dagpenning med värnplikt.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 213 799 223 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om 34 474 777 kronor.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera vidmakthållande av befintliga investeringar i materiel och anläggningar, inklusive förvaltningskostnader för vidmakthållande som utförs i egen regi, samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. 
2. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med vidmakthållande som uppkommer hos Försvarets materielverk för utfärdande av tullintyg i enlighet med förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.
4. Anslagsposten får användas för att genomföra en försörjningslösning för krigsmaterielsystem som Sverige överlåtit som gåva till Ukraina.

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i särskilt beslut.

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särkostnader, anges i tusen kronor): 

1. Anslagsposten får användas till särkostnader för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt, förutom militärobservatörer, som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder samt för sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser, enligt regeringens närmare bestämmande. 
2. Anslagsposten för användas för bi- och multilateralt stöd som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder. Anslagsposten får även användas till att anskaffa materiel och utrustning i syfte att skänka till Ukraina.

1. Anslagsposten får användas för utbetalningar efter rekvisition till avgifter och bidrag som följer av Sveriges Natomedlemskap.

1. Anslagsposten får användas för Sveriges del av de gemensamma kostnaderna för EU:s 
   utombudgetära fond Europeiska fredsfaciliteten (EPF)

Anslagsposten får användas till att anskaffa materiel och utrustning i syfte att skänka till Ukraina.

Vid anskaffning av materiel och utrustning ska utgifter redovisas mot anslag enligt 12 § andra stycket anslagsförordningen (2011:233), vilket innebär att utgifter för anskaffning av tillgångar ska redovisas mot anslag med ett belopp som motsvarar anskaffningsvärdet.

1. Anslagsposten får användas till finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.
2. Anslagsposten får användas till anskaffning och modifiering av krigsmateriel avseende objekt av mindre ekonomisk omfattning.
3. Anslagsposten får användas till att finansiera tjänster för utveckling och planering inom materiel- och logistikförsörjning. 
4. Anslagsposten får användas till materielutveckling och demonstratorer. 
5. Anslagsposten får användas till anslagsfinansierade anläggningar.
6. Anslagsposten får omfatta beställning från annan aktör än Försvarets materielverk.
7. Anslagsposten får användas till avveckling av vissa anläggningar genom beställning till Fortifikationsverket.
8. Anslagsposten får användas till ersättningsanskaffning för den materiel som genom gåva överlåtits till Ukraina. 
9. Anslagsposten får användas för att finansiera avveckling av materiel. 

1. Anslaget får användas för kostnader för forskning, utveckling och studier m.m. inklusive det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) och verksamhet vid Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC).
2. Högst 25 000 000 kronor får användas för flygteknisk forskning och utveckling inom NFFP i enlighet med de beslut som fattas inom programmet.
3. Försvarsmakten ska till EDA inbetala belopp enligt fakturor som avser Sveriges del i de överenskomna kostnaderna för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EDA.
4. Högst 120 000 000 kronor får användas till Innovationsprogrammet för civil-militära synergier med syfte att höja den militära förmågan. 

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden är indikativa.

1. Myndigheten får besluta om avgifternas storlek upp till full kostnadstäckning för avgifter enligt 62-65 §§ förordningen
   (2024:1333) med instruktion för Försvarsmakten och för avgifter under punkt 1 och 2 under avsnitt 6.4 Villkor för avgiftsbelagd verksamhet.
2. Bestämmelser om avgiftens storlek för statsflyget framgår av statsflygsförordningen (1999:1354).

1. Myndigheten får ta ut avgifter för andra länders nyttjande av svensk campverksamhet vid internationella insatser.
2. Myndigheten ska ta ut avgifter för deltagande i Partnerskap för fred-aktiviteter för de deltagare som inte omfattas av de nordiska ländernas samarbete eller som inte finansieras från anslag under utgiftsområde 5 Internationell samverkan, utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap eller utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Avgiftsinkomster enligt punkt 1–2 ovan, förordningen (1986:687) om dykarcertifikat m.m., statsflygsförordningen (1999:1354), förordningen (2002:375) om Försvarsmaktens stöd till civil verksamhet, förordningen (2006:344) om Försvarsmaktens stöd till polisen vid terrorismbekämpning och 37–40 §§ förordningen (2007:1266) med instruktion för Försvarsmakten disponeras av myndigheten.

Avgiftsinkomster som redovisas mot anslag ska redovisas brutto mot anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap, 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt, 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar anslagspost 2 till Försvarsmaktens disposition samt 1:4 Forskning och teknikutveckling.

Ersättning för kostnader för tillstånd och tillsyn över militär luftfart

Inkomster från tillstånd för och tillsyn över militär luftfart enligt luftfartsförordningen (2010:770) ska redovisas mot inkomsttitel 2552 Övriga offentligrättsliga avgifter.

Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor

Samtliga inkomster från Försvarsmakten avseende svenska FN-styrkor ska redovisas mot inkomsttitel 4525 Återbetalning av lån för svenska FN-styrkor. Försvarsmakten kan efter framställning till och särskilt beslut av regeringen få disponera dessa inkomster.

Försvarsmakten undantas från 12 § anslagsförordningen (2011:223) enligt nedan. a) Försvarsmakten får, vad avser förstagångsanskaffning (dvs. första lageruppbyggnad) för ny materiel, anskaffa beredskapsvaror under anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar. Försvarsmakten får under anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar återanskaffa beredskapsvaror. Efter hand som förbrukning av beredskapsvaror sker i förbandsverksamheten ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslaget 1:3 ap.2 Anskaffning av materiel och anläggningar eller anslaget 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar. Denna princip får även tillämpas vad gäller förnödenheter, inklusive drivmedel, anskaffade före den 1 januari 2008. b) När Försvarsmakten förbrukar ammunition m.m. vid insatser internationellt ska kostnaden för detta föras mot anslaget 1:2 Försvarsmaktens insatser internationellt och motsvarande belopp föras som intäkt mot anslagen 1:1 ap.1 Förbandsverksamhet och beredskap eller 1:1 ap.3 Vidmakthållande av materiel och anläggningar.

Försvarsmakten behöver inte finansiera investeringar i anläggningstillgångar som används eller kommer att användas i samband med internationella insatser med lån i Riksgäldskontoret enligt 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Försvarsmakten undantas från kravet att redovisa enbart samhällsinvesteringar i myndighetens verksamhet enligt 9 kap. 4 § förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag. Undantaget gäller för Försvarets materielverks samhällsinvesteringar avseende försvarets ägande vid industrin (FÄVI).

Försvarsmakten ska till Försvarets materielverk fakturera ersättning för kostnader avseende materiel och verksamhet förknippade med försäljning och uthyrning av JAS 39 C/D samt försäljning av JAS 39 E samt därtill kopplade tjänster. Ersättning för verksamhet i och utom Sverige för JAS 39 C/D och E i samband med exportaffärer ska beräknas exklusive avskrivningskostnader. Kostnadsdelning avseende JAS 39 C/D och E hanteras i enlighet med bestämmelser i regleringsbrev för Försvarets materielverk. Bestämmelsen omfattar inte hanteringen av statens återtag och royalty till staten, se regleringsbrev för Försvarets materielverk (Övriga inkomster, punkt 2).

Försvarsmakten ska ge stöd till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) genom att, vid behov, ställa körcentral till förfogande vid tjänsteresor.