Migrationsverket ska göra prioriteringar för att antalet personer som återvänder självmant ska öka samt för att minska tiden mellan lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och utresa. Det ska bland annat ske genom ett ökat och mer effektivt användande av återvändandecenter, förvar och  uppsikt. Migrationsverket ska även intensifiera arbetet med att förmå personer som har vistats länge i Sverige att återvända. Migrationsverket ska fördjupa sin samverkan med Polismyndigheten och Kriminalvården på både operativ och strategisk nivå. Samverkan ska skapa bättre förutsättningar för att öka återvändandet och för att minska andelen personer som avviker. Polismyndigheten och Migrationsverket ska var för sig redovisa hur man arbetat med och utvecklat de mätbara målen för respektive myndighet för olika ärendekategorier av avvisnings- och utvisningsbeslut, vilka redovisades till regeringen den 9 september 2022 som en del av Uppdrag till Migrationsverket, Polismyndigheten och Kriminalvården att effektivisera återvändandeverksamheten (Ju2022/02227). 

Migrationsverket ska redovisa:

• Prioriteringar som myndigheten har gjort för att återvändandet ska öka och resultatet av dessa i förhållande till de myndighetsgemensamma målvärdena för de tre senaste åren.
• Tiden mellan lagakraftvunnet avlägsnandebeslut och avresa. 
• Åtgärder som har vidtagits för att öka och effektivisera användandet av förvarsplatser.
• Hur uppsiktsbeslut använts för att öka återvändande.
• Arbetet som bedrivits för en fördjupad samverkan med Polismyndigheten och Kriminalvården och dess effekt på återvändandearbetet. 
• Hur man arbetat med och utvecklat de mätbara målen för olika ärendekategorier av avvisnings- och utvisningsbeslut.

Migrationsverket ska erbjuda alla personer med verkställbara överförings-, utvisnings- eller avvisningsbeslut som har rätt till bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. och alla personer vars överklagande i ett ärende om asyl har avslagits av migrationsdomstol plats i ett återvändandecenter. Myndigheten ska arbeta aktivt för att så många som möjligt av dessa personer ska bo på ett återvändandecenter. Det kan göras undantag från att erbjuda en person en plats i ett återvändandecenter men undantaget ska tillämpas restriktivt.

Migrationsverket ska redovisa:

• Antalet platser i återvändandecenter, kostnader och beläggningsgrad, uppdelat per kvartal samt föregående år. 
• Resurssättningen av återvändandecentren.
• Åtgärder som myndigheten har genomfört på återvändandecentren, inklusive för att öka och effektivisera användandet av platser.
• Undantag som har gjorts från att erbjuda personer boende i återvändandecenter.

Migrationsverket ska uppnå högre effektivitet inom verksamheten. De sökandes och andra berördas behov ska vara utgångspunkten för arbetet. Kontroller av de sökandes identitet ska ske med hög kvalitet. I asylärenden ska särskilt fokus läggas på att tidigt i processen klarlägga de sökandes identitet och hemvist. Myndigheten ska även arbeta för att upptäcka potentiella säkerhetshot i ärendeprövningen, särskilt inom medborgarskapsprövningen.

Migrationsverket ska förkorta kötiderna för öppna ärenden och öka andelen beslut som fattas inom författningsstyrd tid. Det gäller särskilt prövningen av ansökningar om uppehållstillstånd för arbete, studier och forskning. 

Vistelsetiderna i mottagandet ska kortas och barn ska prioriteras så att de snabbt kan få ett beslut. Migrationsverket ska säkerställa en hög grad av informationssäkerhet. Migrationsverket ska förbättra sin tillgänglighet och service för de sökande och andra berörda. Migrationsverket ska dessutom söka medel från EU-fonder till insatser för att ge stöd åt personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet som vill återresa till Ukraina.

Migrationsverket ska redovisa:

• Kostnad per avgjort ärende och antalet avgjorda ärenden per årsarbetskraft. För asylärenden ska redovisningen delas upp på initialprocess, normalärenden, Dublinärenden och förlängningsärenden. Redovisning ska även ske för personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet. För arbetstillståndsärenden ska redovisningen ske per kategori. För övriga tillståndsärenden ska redovisningen delas upp på ärendeslag samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Antalet inkommande asylärenden där det tidigare finns ett avslagsbeslut som preskriberats.
• Handläggningstider samt andel ärenden som hanteras inom författningsstyrd tid, uppdelat på ärendeslag (inklusive eventuella undergrupperingar och spårindelningar) samt förstagångs- och förlängningsärenden.
• Genomsnittlig vistelsetid för de som har lämnat mottagningssystemet uppdelat på utgång i ärendet.
• Åtgärder som vidtagits för att förbättra tillgänglighet och service i både det fysiska och digitala mötet.
• Åtgärder som vidtagits för att korta handläggningstiderna för tillståndsärenden kopplade till arbete, studier och forskning och vilka effekter dessa har haft.
• Åtgärder och effekter för att upptäcka potentiella säkerhetshot i handläggningen av medborgarskapsärenden.
• Åtgärder för att personer med tillfälligt skydd enligt massflyktsdirektivet som vill återresa till Ukraina ska kunna ges stöd med hjälp av externfinansierade fondmedel från EU.

Migrationsverket ska med hjälp av digital teknik öka effektiviteten i verksamheten. De nya digitala lösningar som tas fram ska vara långsiktigt hållbara, kostnadseffektiva och skapa förutsättningar för en effektiv verksamhet och medföra en god informations- och it-säkerhet. De ska också bidra till ett ökat och mer effektivt informationsutbyte inom myndigheten och med andra myndigheter. It-utvecklingen ska även medföra effektivare handläggningsprocesser. Vidare ska Migrationsverket löpande hålla Myndigheten för digital förvaltning (Digg) informerad om förberedelser för anslutning till infrastrukturen för säker digital kommunikation inom offentlig sektor.

Myndigheten ska redovisa:

• De viktigaste it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året, inklusive myndighetens ansvarsområden inom utrikesförvaltningen. Redovisningen ska innehålla förväntad nytta, kostnader och finansiering, påverkan på myndighetens arbete och när effekten förväntas uppstå.
• Redovisa de effekter, såväl positiva som negativa, som har uppkommit och som härrör från it-utvecklingen som genomförts under året eller tidigare.
• Redovisa hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet samt för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov.
• Redovisa hur myndigheten utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt redovisa åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet.

Myndigheten ska löpande informera Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om hur den digitala transformationen fortlöper.

Migrationsverket ska intensifiera arbetet för att nå målet att antalet personer som frivilligt återvandrar ska öka.

Myndigheten ska redovisa hur många som ansökt om och hur många som har beviljats, återvandrings- och resebidrag samt utvecklingen jämfört med de senaste tre åren. Även redovisning av kostnader ska ske.

Migrationsverket ska fortsatt prioritera arbetet med återkallelseärenden. Återkallelseverksamheten ska förstärkas och anpassningar av it-stöd ska genomföras för att bland annat kunna utbyta information med andra myndigheter på ett effektivt sätt, samt för att kunna hantera och bearbeta information från andra myndigheter på ett strukturerat och integrerat sätt. Möjligheterna att upptäcka fusk och missbruk ska öka och bli effektivare. Myndigheten ska utveckla efterkontroller inom ärendeprövningen, inklusive statusförklaringar.  

Myndigheten ska redovisa:

• Antalet ärenden om återkallelse som initierats, vilka ärendeslag och orsakerna till att återkallelseärenden initierats.
• Utfallet av avslutade ärenden gällande återkallelse. 
• Resurssättningen och kostnaderna för återkallelseverksamheten i förhållande till de tre senaste åren.
• Styckkostnad per ärende.
• Vilken samverkan som har skett med andra myndigheter. 
• Genomförda utvecklingsinsatser och resultatet av dessa.

Migrationsverket ska främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring samt annan utländsk arbetskraft som är viktig för Sveriges konkurrenskraft och vidta åtgärder för att förbättra Sveriges möjligheter att attrahera och behålla internationell kompetens. Åtgärderna ska bidra till snabba och smidiga tillståndsprocesser samt en god service till arbetsgivare.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja högkvalificerad arbetskraftsinvandring och för att förbättra Sveriges möjligheter att attrahera internationell kompetens, inklusive resultatet av åtgärderna.

Migrationsverket ska under 2025 vidarebosätta 900 personer till Sverige. Urvalet ska utgå från kriterier som ger en välgrundad prognos för god integration i det svenska samhället. Kvinnor, flickor och utsatta grupper som hbtqi-personer ska prioriteras. Migrationsverket ska samråda med Regeringskansliet (Justitiedepartementet) om fördelningen av 2025 års vidarebosättningsplatser och återrapportera hur myndigheten arbetar för att säkerställa att uttag kan ske.

Migrationsverket ska bidra till målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Omfattningen av felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Migrationsverket hanterar och den brottslighet som riktas mot dessa ersättningar ska därför minska.

Migrationsverket ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen, samt en bedömning av åtgärdernas effekter. 

Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar och totalt belopp).
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda.
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna.
• Upptäckta felaktiga utbetalningar i kontrollarbetet per krona i kostnader för kontrollarbetet.
• Antal polisanmälningar.

Med kostnader för kontrollarbetet avses en uppskattning av de kostnader som är direkt relaterade till åtgärder utanför den ordinarie handläggningen av ärenden, där syftet är att upptäcka felaktiga utbetalningar.

Redovisningen ska ske för dagersättningen och för det särskilda bidraget. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna förändrats över tid samt orsaker till förändringen.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja god hälsa och minska sjukfrånvaron för anställda, både kvinnor och män, i myndigheten. Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som har genomförts för att förbättra arbetsmiljön på förvaren.

Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka kompetensförsörjningen inom förvarsverksamheten. Myndigheten ska även redovisa vilka insatser som har genomförts för att myndigheten ska bli en attraktivare arbetsgivare för personer med it-kompetens och för personer inom förvarsverksamheten.

Migrationsverket ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 22 februari 2026 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Detta ska ingå i en samlad redovisning för civilt försvar.

Migrationsverket ska genom samråd med Polismyndigheten och Kriminalvården uppdatera Plan för utökad förvarskapacitet (Ju2024/00901)i enlighet med de tillskott som myndigheten fått i budgetpropositionen för 2025 och på ett kostnadseffektivt sätt omgående öka takten i utökningen av antalet förvarsplatser. Uppdateringen av planen ska bland annat innehålla uppdaterade bedömningar av hur många nya förvarsplatser som kan inrättas till följd av tillskotten och vilka investeringar i lokaler med mera som krävs. Planen ska även uppdateras med en analys, kostnadsberäkningar och en plan för hur en utbyggnad som motsvarar totalt 1 000 förvarsplatser ska nås så snart som möjligt eller senast 2029. Migrationsverket ska inhämta information från Polismyndigheten och Kriminalvården avseende analys och bedömning av vilken säkerhetsnivå nya förvar bör ha med beaktande av det brådskande behovet av nya förvarsplatser samt statens framtida behov av anläggningar för frihetsberövade. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 april 2025.

Migrationsverket ska vidta åtgärder för att se till att ärendehandläggningen är enhetlig och rättssäker. Utgångspunkten för arbetet ska vara de slutsatser som Statskontoret redovisat i sin rapport Många öar små - Migrationsverkets styrning och uppföljning av den rättsliga kvaliteten i asylprocessen (2024:14). I rapporten konstaterade bland annat att det är svårt att upprätthålla enhetligheten och rättssäkerheten i hbtqi- och konvertitärenden. Uppdraget innefattar bland annat att myndigheten förbättrar sin förmåga att göra nationella kvalitetsuppföljningar inom asylprövningen, men även inom andra ärendeslag. Inom ramen för uppdraget ska myndigheten förbättra sin resultatredovisning så att regeringen kan följa hur myndighetens resultat utvecklas när det gäller den rättsliga kvaliteten. Vidare ska Migrationsverket analysera skillnaderna i enhetlighet i bedömningarna av asylärenden samt vidta åtgärder för att förbättra enhetligheten och säkerställa en kontinuerlig uppföljning framåt. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 september 2025.

Migrationsverket ska genomföra utvecklingssamarbete med prioriterade tredjeländer i syfte att säkerställa en säker, ordnad och reguljär migration. Myndigheten ska genom användande av sin expertkunskap bidra till stärkt kapacitet för migrations- och asylhantering i partnerländer, inklusive gränskontroller, med fokus på att motverka irreguljär migration. Myndigheten ska också bidra till stärkta förutsättningar för ökat återvändande, frivillig återvandring och hållbar återintegrering. Insatserna ska i första hand vara kapacitetsstärkande och genomföras direkt med partnerländers myndigheter, där Migrationsverkets mervärde som expertmyndighet utnyttjas. Migrationsverkets verksamhet på området ska, när relevant, bidra till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbetes (Sidas) genomförande av Sveriges globala utvecklingssamarbete inom migration, återvändande och frivillig återvandring 2024-2028 (UD2024/14340). Synergier och samordning med genomförandet av biståndsstrategier ska särskilt eftersträvas. Migrationsverket ska redovisa vilka insatser som genomförts, resultatet av insatserna och en plan för det fortsatta arbetet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet och Utrikesdepartementet) senast den 28 februari 2025. 

Migrationsverket ska intensifiera sitt arbete med informationsinsatser i syfte att öka kunskapen om möjligheten att frivilligt återvandra bland människor som kan tänkas vara intresserade av hjälp och stöd att återvandra och inte integrerats. Migrationsverket ska även samverka med relevanta myndigheter och berörda parter i syfte att nå de personer som omfattas av förordning (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land och öka medvetenheten om möjligheten att återvandra. Arbetsförmedlingen, Polismyndigheten, Kriminalvården och Försäkringskassan ska bistå Migrationsverket. Migrationsverket ska redovisa vilka informationsinsatser som har genomförts, kostnader och resultatet av insatserna samt hur myndigheten har samverkat med relevanta myndigheter och andra aktuella aktörer. Migrationsverket ska även redovisa en analys av vad de som omfattas av förordningen kan behöva för information och stöd när de står inför ett beslut om att återvandra eller inte. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 september 2025.

Migrationsverket ska undersöka hur en förbättrad statistik kring anknytningsärenden kan utformas, där ärendena delas upp i fler underkategorier. Migrationsverket ska i uppdraget även ange när en sådan utveckling av statistiken kan genomföras och analysera hur ett sådant utvecklingsarbete kan komma att påverka andra utvecklingsbehov. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 28 april 2025.

Mot bakgrund av händelseutvecklingen i Syrien ska Migrationsverket kartlägga behovet av åtgärder inför ett eventuellt ökat återvändande till landet. Det kan till exempel omfatta att inventera stödmekanismer och organisationer som finns tillgängliga för att bidra till ett återvändande till Syrien. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 september 2025.

Migrationsverket ska utarbeta anvisningsandelar som ska användas för fördelning av ensamkommande barn som omfattas av anvisningar till kommunerna under 2026. Anvisningsandelarna ska ge en jämn fördelning och ta hänsyn till kommunernas befolkningsstorlek, tidigare, mottagande av asylsökande, nyanlända samt mottagande av ensamkommande barn och unga. Vid anvisning av ensamkommande barn ska anknytningsanvisningar göras restriktivt med barnets bästa i beaktande. Kommuner inom ett län får göra omfördelning utan krav på att alla kommuner får anvisningsandelar innan anvisningsandelarna fastställs av Migrationsverket. Länsstyrelserna har i uppdrag att delta i genomförandet av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 december 2025.

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet nyanlända som under 2026 ska omfattas av anvisningar enligt lagen (2016:38) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning och förordningen (2016:39) om mottagande av vissa nyanlända invandrare för bosättning. Migrationsverket ska även föreslå en fördelning av antalet nyanlända per län (länstal).

I uppdraget ingår att analysera och vid behov justera beräkningen som ligger till grund för fördelningen. De antaganden och bedömningar som förslagen bygger på ska redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 15 augusti 2025. Om behovet för 2025 eller 2026 ändras ska det nya antalet och fördelningen per län redovisas så fort som möjligt.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska redovisa förslag på antalet som under 2026 behöver anvisas en kommun enligt förordningen (2022:1008) om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 15 augusti 2025. Om behovet för 2025 eller 2026 ändras ska det nya antalet redovisas så fort som möjligt.

Migrationsverket ska enligt förordningen om anvisning av en kommun som ska ordna boende för vissa utlänningar ta fram en beräkning av antalet anvisningar per kommun (fördelningstal). Det beräknade antalet per kommun får omfördelas mellan kommuner inom ett län innan fördelningstalen fastställs av Migrationsverket.

Länsstyrelserna och Arbetsförmedlingen har i uppdrag att delta i genomförande av uppdraget. Migrationsverket ska inhämta och beakta synpunkter från Sveriges Kommuner och Regioner.

Migrationsverket ska med utgångspunkt i tillgängliga medel redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Vid behov och efter dialog med Justitiedepartementet kan även alternativa scenarion redovisas.

Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och för berörda anslag på utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast kl. 9 den

3 februari 

25 april

25 juli

20 oktober.

Av kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som har orsakat eventuella utgiftsförändringar uppdelat per anslag och anslagsposter på utgiftsområde 8 Migration respektive utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet.

Vidare ska en digital bilaga med detaljerad information om prognosen för varje anslagspost under anslag 1:1 Migrationsverket, 1:2 Ersättningar och bostadskostnader på utgiftsområde 8 Migration samt för anslag 1:2 Kommunersättningar vid flyktingmottagande på utgiftsområde 13Integration och jämställdhetlämnas.

I varje prognos och för varje år i prognosperioden ska myndigheten redovisa prognoser för de kostnader på utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet som ska räknas som bistånd enligt beskrivningen i bilaga 5. Prognosförändringar ska kommenteras och förklaras i likhet med övriga utgiftsförändringar i prognosen.

Inför varje prognos ska myndigheten också lämna uppgifter till Arbetsförmedlingen om det prognostiserade antalet kommunmottagna fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Prognostiserad genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som lämnar mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Prognosförändringar ska kommenteras.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Migrationsverket ska redovisa uppgifter och beräkna utfallet av kostnader på utgiftsområde 8 Migration och utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet som ska räknas som bistånd under 2025 enligt bilaga 4. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) senast den 27 februari 2026.

Migrationsverket ska också redovisa uppgifter om antalet kommunmottagna under året fördelat på vidarebosatta (kvotflyktingar), anhöriga till skyddsbehövande samt personer som beviljats uppehållstillstånd efter att ha varit asylsökande. Genomsnittlig vistelsetid i mottagningssystemet ska redovisas för de som har lämnat mottagningssystemet (tidigare asylsökande). Uppgifterna ska redovisas till Arbetsförmedlingen senast den 10 februari 2026.

Migrationsverket ska redovisa en lista med förslag på yrken som kan undantas från ett lönekrav som villkor för arbetstillstånd i enlighet med förslag i SOU 2024:15, med motivering för varje enskilt förslag. Arbetsförmedlingen ska bistå Migrationsverket i arbetet genom att identifiera yrken där behovet av arbetskraft inte kan tillgodoses inom Sverige, eller inom en viss del av Sverige och som har en lägsta månadslön enligt svenska kollektivavtal eller praxis inom yrket eller branschen som understiger det lönekrav som föreslås i SOU 2024:15. Arbetsförmedlingen ska i sitt arbete ge sammanslutningar av arbetsgivare respektive arbetstagare samt andra berörda aktörer tillfälle att yttra sig över identifierade yrken. Arbetsförmedlingen ska därefter överlämna sitt underlag till Migrationsverket senast den 1 juni 2025. Migrationsverket ska i sitt arbete uppdatera listan utifrån migrationsrättsliga aspekter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast 1 augusti 2025.

Migrationsverket ska se över den nuvarande strukturen för avgifter i ärenden om uppehållstillstånd. Myndigheten ska kartlägga och redovisa vilka bestämmelser om uppehållstillstånd i utlänningslagen och utlänningsförordningen som helt eller delvis har en EU-rättslig grund och därmed också vilka uppehållstillstånd som har helt nationell grund, samt analysera vilka eventuella begränsningar för avgifternas nivåer som följer av EU-rätten. Vid kartläggningen behöver hänsyn tas till kommande författningsändringar om uppehållstillstånd. Utifrån kartläggningen ska myndigheten ge förslag på en ny struktur för avgiftsmålen, i syfte att i så stor utsträckning som möjligt uppnå full kostnadstäckning. Strukturen ska utgå från ändamålsenliga grupper med utgångspunkt i bestämmelserna om uppehållstillstånd så att avgifterna för de uppehållstillstånd som inte omfattas av EU-rättsliga begränsningar kan särskiljas.

Migrationsverket ska även ge förslag på vilka avgiftsnivåer som är lämpliga för de olika grupperna i syfte att nå de föreslagna målen utifrån inriktningen om full kostnadstäckning. I samma syfte ska Migrationsverket också lämna förslag på lämpliga avgiftsnivåer för främlingspass, provisoriskt främlingspass, resedokument och medborgarskap. Migrationsverket ska även beräkna förslagens effekt på statens intäkter per helår under perioden 2026–2028. I uppdraget ingår att lämna nödvändiga författningsförslag. Migrationsverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerade om arbetet och uppdraget ska slutredovisas senast den 12 juni 2025.

Migrationsverket ska förbereda för hanteringen av den nya förordningen om återvandringsbidrag för vissa utlänningar som föreslås i promemorian Ett höjt bidrag vid återvandring. Myndigheten ska utveckla säkra och ändamålsenliga system för prövning och utbetalning av det föreslagna höjda återvandringsbidraget med hänsyn till att förutsättningarna för att ta emot betalningar i många potentiella länder för återvandring varierar samt säkerställa effektiva kontrollinsatser som minskar risken för missbruk och felaktiga utbetalningar. Migrationsverket ska uppmärksamma och vid behov ge förslag på ytterligare åtgärder om myndigheten bedömer att det skulle stärka förutsättningarna att utveckla sådana system och kontrollinsatser. Under uppdragets utförande ska Migrationsverket ta stöd av Ekonomistyrningsverket. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 30 november 2025.

Arbetsgivare är skyldiga att kontrollera att anställda utlänningar har rätt att vistas och arbeta i Sverige. Den som har en utlänning anställd som inte har rätt att vistas eller arbeta i Sverige riskerar sanktionsavgifter och att dömas för brott. Det ska mot den bakgrunden vara lätt för arbetsgivare som rekryterar utländsk arbetskraft att göra rätt. Migrationsverket ska därför vidta åtgärder för att förbättra sin service till arbetsgivare och underlätta effektiva kontroller av utländska personers rätt att vistas och arbeta i Sverige, i första hand genom digitala lösningar. Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att förbättra sin service till arbetsgivare och underlätta effektiva kontroller, inklusive resultatet av åtgärderna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 31 mars 2026.

För att arbetsgivare på ett effektivt sätt ska kunna rekrytera internationell kompetens krävs att det är enkelt att få stöd och information både inför och under Migrationsverkets handläggning av en ansökan om arbetstillstånd. Migrationsverket ska därför förbättra stödet och informationen till arbetsgivare i arbetstillståndsprocessen. Migrationsverket ska i det arbetet överväga åtgärder för att förbättra stödet till arbetsgivare genom det digitala e-tjänstverktyget för ansökningar om arbetstillstånd. Myndigheten ska även förbättra möjligheterna för arbetsgivare att få insyn i arbetstillståndsprocessen i samband med en pågående ansökan om arbetstillstånd. Migrationsverket ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att utöka stödet till arbetsgivarna, inklusive resultatet av åtgärderna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 31 mars 2026.

Anslagsposten får användas för Migrationsverkets förvaltningsutgifter. Anslagsposten får även användas för utgifter för förvarslokaler.

Av anslagsposten bör 255 000 000 kronor användas för att utöka antalet förvarsplatser för att uppnå 1 000 platser senast 2029.

Antalet förvarsplatser ska under 2025 uppgå till minst 663 platser.

Migrationsverket ska kunna använda och samverka genom det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Migrationsverket ska betala 3 980 500  kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Anslagsposten får användas för:

• Ersättningar enligt förordningen (1994:361) om mottagande av asylsökande m.fl.
• Ersättningar till regioner, kommuner och apotek enligt förordningen (1996:1357) om statlig ersättning för hälso- och sjukvård till asylsökande.
• Ersättningar enligt förordningen (2008:778) om återetableringsstöd för vissa utlänningar.
• Ersättningar till kommuner och regioner enligt förordningen (2017:193) om statlig ersättning för asylsökande m.fl.

Ersättning upp till ett belopp om 10 000 000 kronor enligt 3 a § förordningen om statlig ersättning för asylsökande m.fl. får utbetalas av Migrationsverket.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Anslagsposten får även användas för resor som möjliggör för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen om mottagande av asylsökande m.fl. att delta i tidiga insatser.

Anslagsposten får användas för utgifter för boende för asylsökande och övriga kategorier som omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl.

Kostnaderna får inkludera lokaler (exklusive samtliga utgifter för förvarslokaler), hyror, investerings- och finansieringskostnader, drift och utrustning samt inköp av mat i vissa fall.

Ersättning för logi och kost enligt 15 § lagen om mottagande av asylsökande m.fl. disponeras av myndigheten med stöd av 6 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210).

Anslagsposten får användas för utgifter för informationsinsatser, inklusive personalkostnader, i syfte att öka den frivilliga återvandringen. 

Anslagsposten får användas för utgifter för:

• Migrationspolitiska projekt, tillfälliga uppdrag, studier och analyser inom det migrationspolitiska området.
• Sveriges deltagande i bilateralt och internationellt samarbete som syftar till att genomföra regeringens migrationspolitiska prioriteringar.
• Sveriges bidrag till internationella organisationer inom det migrationspolitiska området.
• Nationell samordning av insatser för att öka den frivilliga återvandringen.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utgifter för förberedelser inför återvandring eller tillfälligt återvändande samt för deltagande i återuppbyggnad och utveckling av ursprungslandet i samråd med företrädare för berörda grupper genom:

• Inhämtning och spridning av information, råd och vägledning till enskilda, organisationer och kommuner.
• Utbildningsinsatser.
• Insatser för återintegrering under en inledande period.

Även personer som ska återvända får omfattas av verksamheten.

Anslagsposten får användas för bidrag enligt förordningen (1984:890) om bidrag till utlänningars resor från Sverige för bosättning i annat land och för administrativa kostnader för bidraget.

Anslagsposten får även användas till bidrag för återresa för skyddsbehövande och deras anhöriga enligt vad som anges i Utökat uppdrag om medicinska evakueringar med anledning av situationen i Ukraina (Ju2024/01368). Bidraget uppgår till 3 000 kronor per person och får beviljas efter ansökan.

Anslagsposten får användas för kostnader för en nationell samordnare för arbetet med frivillig återvandring och för åtgärder för att stimulera frivillig återvandring som vidtas inom ramen för uppdrag i direktiv.

Anslagsposten får användas till bidrag enligt förordningen (1984:936) om bidrag till flyktingar för kostnader för anhörigas resor till Sverige.

Anslagsposten får användas till bidrag till Svenska Röda Korset för dess verksamhet med efterforskning av familjemedlemmar och släktingar under fredstid, enligt avtal med Svenska Röda Korset. Medlen utbetalas efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för utgifter för offentliga biträden enligt utlänningslagen (2005:716).

Anslagsposten får användas till ersättning för offentligt biträde och tolk enligt lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar efter rekvisition till Migrationsverket från Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Anslagsposten får användas för utgifter vid utresa ur Sverige för:

• Utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av regeringen, Migrationsverket, migrationsdomstolarna eller Migrationsöverdomstolen med stöd av utlänningslagen (2005:716) eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar.
• Utlänningar som återtagit sina ansökningar om asyl eller vars tillstånd har upphört.

Utgifterna ska avse resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utom Sverige, inklusive utgifter för resehandlingar och övriga kostnader som är nödvändiga för att utresor ska kunna genomföras. Utgifterna ska även avse resor, traktamenten och övriga omkostnader för personal från Migrationsverket som utan att bevaka utresan beledsagar utlänningar ut ur Sverige alternativt kontrollerar utresan (DEPA). Vid behov kan även sjukvårdspersonal, god man eller annan person fungera som beledsagare, och reskostnader och kostnader för resehandlingar för dessa, kan då belasta anslagsposten.

Utgifterna kan också avse resekostnader i samband med återvändandesamtal, inställelse för uppsikt, till utreseboende eller resekostnader och kringkostnader i samband med utfärdande av resehandlingar när det gäller utlänningar som inte längre omfattas av lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl., men har ett öppet återvändandeärende hos Migrationsverket.

Anslagsposten får också användas för kostnader för Migrationsverket som uppstår i samband med övervakning av tvångsvist återvändande. För detta ändamål får användas högst 7 000 000 kronor.

Anslagsposten får också användas för kostnader för återintegreringsstöd till personer som återvänder självmant eller med tvång.

Av anslagsposten får högst 21 000 000 kronor användas för statsbidrag till eller enligt avtal med svenska, utländska och internationella organisationer avseende utlänningars återvändande. Migrationsverket får göra ekonomiska åtaganden upp till högst 10 000 000 kronor för denna verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter vid utresa ur Sverige för utlänningar som avvisats eller utvisats enligt beslut av Migrationsverket, migrationsdomstolarna, Migrationsöverdomstolen, Polismyndigheten eller regeringen med stöd av utlänningslagen eller lagen (2022:700) om särskild kontroll av vissa utlänningar där kostnaden avser:

• Resor för de berörda utlänningarna såväl inom som utanför Sverige.
• Löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från Kriminalvården.
• Löner, resor, traktamenten och övriga omkostnader för bevakningspersonal från polisväsendet.

• Administration hänförlig till den verksamhet som finansieras via anslaget.

Anslagsposten får också användas för kostnader för Kriminalvården för långtidsstationeringar vid Europeiska gräns- och kustbevakningsbyrån, Frontex.

Kriminalvården får inte göra ekonomiska åtaganden med stöd av 17 § andra stycket i anslagsförordningen (2011:223).

Medlen får användas för utgifter avseende verksamhet som bedrivs inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations-, och integrationsfonden samt för administration av fonden.

Anslagsposten får även användas för utgifter för statlig medfinansiering av projekt som beviljats bidrag inom ramen för den Europeiska asyl-, migrations- och integrationsfonden. Högst 60 000 000 kronor får användas för detta ändamål.

Bidrag från EU ska redovisas mot inkomsttitel 6911 Övriga bidrag från EU, undertitel 010 Bidrag från asyl-, migrations- och integrationsfonden samt 012 Beviljat nödbistånd från asyl-, migrations- och integrationsfonden.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken ”Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden” i tabellen är indikativa.

Det ekonomiska målet för avgifterna för respektive ärendekategori är följande:

• Svenskt medborgarskap 70% kostnadstäckning.
• Pass (främlingspass och resedokument) 45% kostnadstäckning.
• Uppehålls- och arbetstillstånd för arbete 65% kostnadstäckning.
• Uppehålls- och arbetstillstånd för studier 80% kostnadstäckning.
• Uppehålls- och arbetstillstånd på grund av anknytning 15 % kostnadstäckning.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid Migrationsverket enligt utlänningsförordningen (2006:97) ska redovisas mot inkomsttitel 2511 Expeditions- och ansökningsavgifter.

Ansökningsavgifter och expeditionsavgifter erlagda vid utlandsmyndigheterna enligt förordning om avgifter vid utlandsmyndigheterna (1997:691) disponeras eller redovisas inte av Migrationsverket.

Migrationsverket medges undantag från bestämmelserna i 2 kap. 1 §
kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) för anläggningstillgångar
som helt eller till väsentlig del finansieras från anslaget 1:8 Från
EU-budgeten finansierade insatser för asylsökande och flyktingar.
Undantaget omfattar hela finansieringen av berörda
anläggningstillgångar, även eventuell del som belastar annat än angivet
anslag. Berörda anläggningstillgångar ska till sin helhet
anslagsfinansieras.