Skatteverket ska bidra till att säkerställa finansieringen av den offentliga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle och utföra sina uppgifter på ett sätt som är rättssäkert, kostnadseffektivt och enkelt för både allmänhet och företag samt motverka brottslighet.

Allmänhet och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet och alla ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.  

Skatteverkets uppgifter framgår av ett flertal författningar, bland annat förordningen (2017:154) med instruktion för Skatteverket.

Skillnaden mellan de teoretiskt riktiga och de fastställda beloppen för skatter och avgifter (skattefelet) ska vara så liten som möjligt. Skatte- verket ska vart fjärde år bedöma skattefelets storlek och i vilken grad skattefelet har förändrats. En bedömning kommer att lämnas i årsredovisningen för 2025 och därefter i årsredovisningen för 2029. Skatteverket ska redovisa resultatet av genomförda analyser för att utöka underlaget för kommande bedömning av skattefelet.

Uppgifterna i folkbokföringen ska hålla en hög kvalitet och folkbok- föringsfelet ska vara så litet som möjligt. Skatteverket ska bedöma folk- bokföringsfelets storlek och redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka kvaliteten i folkbokföringen. Skatteverket ska särskilt beskriva hur fel förebyggs och vilka åtgärder som vidtagits för att stärka möjlig- heterna att utifrån riskbedömningar prioritera arbetet med att minska felen.

Skatteverket ska redovisa hur resurserna i huvudsak har prioriterats till olika områden där kontrollerna kan uppnå bästa möjliga effekt och områden där risk för fel och fusk är hög. Skatteverket ska också redovisa och analysera kontrollverksamhetens resultat avseende t.ex. förändrade skattebeslut och regelefterlevnad.

Skatteverket ska öka kontrollerna av bosättningsuppgifter och samordningsnummer. I det ingår att upptäcka, omhänderta och utreda fler indikationer om fel avseende folkbokföring och samordnings- nummer samt initiera egna kontroller på ett systematiskt sätt. Skatteverket ska göra dataanalyser och urval för att upptäcka felaktiga uppgifter i folkbokföringsverksamheten och inrikta sin kontroll mot områden med hög risk för fel och fusk och där bästa möjliga effekt kan uppstå. Skatteverket ska även stärka arbetet med identitetskontroller vid tilldelning av samordningsnummer, inklusive kontrollen av biometriska uppgifter, samt verka för att samordningsnummer efter styrkt identitet blir det som används brett i samhället. Skatteverket ska även öka medvetenhet, kunskap, förståelse och ansvarstagande när det gäller folkbokföringsuppgifter. Informationsinsatser ska riktas både brett i samhället och till målgrupper som är relevanta för att uppnå bättre kvalitet i folkbokföringen. Skatteverket ska redovisa genomförda åtgärder för att förbättra folkbokföringen och resultatet av dessa.

En målbild för hur Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndig- heten ska stärka insatserna för att motverka den kriminella ekonomin presenterades i augusti 2023. Skatteverket ska redovisa genomförda åtgärder och resultatet av dessa samt analysera utvecklingen jämfört med september 2023.

Skatteverket ska redovisa vilka förebyggande åtgärder myndigheten har vidtagit, enskilt och i samverkan med andra myndigheter, för att främja efterlevnaden av EU:s sanktionsförordningar och den svenska sanktionslagstiftningen.

Skatteverket ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklings- insatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras uti- från förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina upp- gifter och när effekten förväntas uppstå. Vidare ska myndigheten redo- visa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Skatteverket ska även redo- visa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksam- hetsutveckling som genomförts under året eller tidigare.

Skatteverkets analyser ska utgå från för myndighetens verksamhet relevanta faktorer. Myndigheten ska i relevanta delar använda och redovisa 10-åriga tidsserier. En sammanställning över de indikatorer som används ska redovisas i en bilaga.

Flera myndigheter och arbetslöshetskassorna får tillgång till individ- uppgifter som lämnats till Skatteverket i arbetsgivardeklarationer så att uppgifterna kan användas i deras ärendehantering. Användare av uppgifterna behöver ha tillräcklig kunskap om uppgifterna och vilka fel som kan förekomma bland dem för att kunna använda uppgifterna på ett lämpligt sätt i sin ärendehandläggning. Skatteverket ska därför genom- föra kunskapshöjande insatser gentemot användare av uppgifterna i syfte att skapa en ökad riskmedvetenhet i användningen av individuppgifter.

De kunskapshöjande insatserna ska utgå från den analys Skatteverket gör av individuppgifterna i arbetsgivardeklarationer för att identifiera vilka avsiktliga fel som kan förekomma. Skatteverket ska använda befintliga analysmetoder för att identifiera avsiktliga fel men också utveckla metoder för att beskriva felens karaktär och omfattning. Den samlade bilden av förekomsten av avsiktliga fel ska kunna utgöra ett stöd för myndigheternas och arbetslöshetskassornas interna riskbedömningar för hur individuppgifterna kan användas i verksamheten. Den samlade bilden ska också kunna vara ett stöd i såväl Skatteverkets som övriga myndig- heters och abetslöshetskassors arbete med att upptäcka avsiktliga fel.

I genomförandet av uppdraget ska Skatteverket föra dialog med Arbets- förmedlingen, Centrala studiestödsnämnden, Ekobrottsmyndigheten, Försäkringskassan, Migrationsverket, Pensionsmyndigheten, Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och arbetslöshetskassorna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 11 december 2026.

I syfte att stärka Sveriges samlade motståndskraft mot hybridhot behöver respektive sektor stärka sin förmåga att upptäcka och hantera incidenter som skulle kunna utgöra aktörsdrivna hot. Mot den bakgrunden ska Skatteverket:

• säkerställa en kontinuerlig lägesuppfattning av incidenter inom den egna verksamheten och inom sitt sektorsansvar i syfte att upprätthålla en normalbild,
• sammanställa öppen information om den hotbild som finns mot sektorn och tillgängliggöra den för aktörer som tillhandahåller samhällsviktig verksamhet inom sektorn samt
• samverka med Säkerhetspolisen, Myndigheten för civilt försvar och andra berörda myndigheter i syfte att vid behov klargöra eller utveckla rapporteringsvägar för avvikelser eller säkerhetsincidenter.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 28 februari 2027.

Skatteverket ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av prognos- kommentarerna ska det framgå vilka antaganden som har använts, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamhet. Vid väsentliga prognosavvikelser ska myndigheten ange orsaker till dessa samt vilka åtgärder som har vid- tagits eller som planeras för att verksamheten ska bedrivas inom tillgäng- liga ekonomiska ramar. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

2 februari
22 april
24 juli
9 november

Pågående uppdrag till Skatteverket framgår av bilaga 1. För regerings- uppdrag som lämnats i ett särskilt regeringsbeslut utgör bilagan endast en upplysning om vilka uppdrag som vid årets början var riktade till myndigheten och vilka tider som då gällde för återrapportering eller liknande. 

1. Anslagsposten får användas för Skatteverkets förvaltningsutgifter.
2. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskar- skattenämndens verksamheter samt för Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA).
3. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas. 
4. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden.
5. Skatteverket ska kunna använda och samverka med stöd av det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Från anslags- posten får högst 1 130 500 kronor användas för abonnemangsavgift för Rakel. Beloppet ska efter fakturering betalas till Myndigheten för civilt försvar.

Anslaget får användas för bidrag till personer födda 1957 avseende kompensation för förhöjt grundavdrag 2023.

Skatteverket får använda statens centralkonto i Riksbanken för:
– bidrag enligt förordningen (2017:462) om särskilda insatser för personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbets- förmåga, stöd enligt förordningen (2018:42) om särskilt anställnings- stöd, stöd enligt förordningen (2018:43) om stöd för nystartsjobb under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen,
– stöd enligt förordningen (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills medel för stödet lämnats från Trafikverket, och
– stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för stödet lämnats från Försäkringskassan.