Försäkringskassans uppgifter framgår av ett flertal författningar, bl.a. socialförsäkringsbalken och förordningen (2009:1174) med instruktion för Försäkringskassan.

Sjukförsäkringen ska ge ekonomisk trygghet vid nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom och ett effektivt stöd för återgång i arbete. För att motverka långvarig sjukfrånvaro ska Försäkringskassan tidigt i sjukfallen klarlägga behov av rehabilitering och verka för att åtgärder vidtas för en effektiv rehabilitering.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen. Försäkringskassan ska särskilt redovisa:

• vilka åtgärder som har vidtagits för att regelverket för bedömning av arbetsförmåga och rätten till ersättning tillämpas enhetligt och rättssäkert samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• vilka åtgärder som har vidtagits för att säkerställa att såväl förebyggande insatser som tidiga rehabiliteringsinsatser för återgång i arbete genomförs, med särskilt fokus på sjukfrånvaro i psykiatriska diagnoser. Redovisningen ska inbegripa insatser som vidtas i samverkan med arbetsgivare, hälso- och sjukvård, Arbetsförmedlingen och genom samordningsförbund samt vilka resultat åtgärderna har lett till,
• hur ovanstående arbete bidragit till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.

Försäkringskassans arbete med assistansersättning ska bidra till det nationella målet för funktionshinderspolitiken (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr 2017/18:86). Handläggningen ska präglas av hög kvalitet och rättssäkerhet så att den som är berättigad till ersättning får det, samtidigt som den som inte har rätt till ersättning inte får det. Handläggningen ska ske på ett sätt som leder till likvärdiga beslut över hela landet, för såväl flickor och pojkar som kvinnor och män. Försäkringskassan ska även säkerställa en god kontroll för ett effektivt och rättssäkert nyttjande av gemensamma resurser och därigenom förebygga och förhindra felaktiga utbetalningar och bidragsbrott.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen och genomförda insatser för att uppnå målet. Vidare ska Försäkringskassan redovisa hur samverkan med Inspektionen för vård och omsorg har genomförts och på vilket sätt den har bidragit till att förbättra verksamheten.

Försäkringskassan ska stärka förutsättningarna för ett jämställt användande av föräldrapenning och tillfällig föräldrapenning. Försäkringskassans information ska bidra till att föräldrar får bättre kunskap om föräldraförsäkringens regelverk, om möjligheterna att använda föräldrapenningen flexibelt och om de långsiktiga effekterna av fördelningen av föräldraledighet.

Handläggningstider och ärendebalanser (antal pågående ärenden) ska minska. Tillgängligheten i telefonin ska vara god och stabil.

Försäkringskassan ska bidra till målet att de felaktiga utbetalningarna från välfärdssystemen och den brottslighet som riktas mot dessa system ska minska. Omfattningen av felaktiga utbetalningar från de ersättningar som Försäkringskassan hanterar och den brottslighet som riktas mot dessa ersättningar ska därför minska.

Försäkringskassan ska redovisa måluppfyllelsen, genomförda åtgärder för att minska de felaktiga utbetalningarna och den brottslighet som riktas mot välfärdssystemen samt en bedömning av åtgärdernas effekter.

Redovisningen ska därutöver omfatta följande:

• Upptäckta felaktiga utbetalningar (antal utbetalningar, orsaker och totalt belopp) samt andel felaktiga utbetalningar som har orsakats av Försäkringskassan.
• De upptäckta felaktiga utbetalningarnas andel av det totalt utbetalda beloppet.
• Andelen upptäckta felaktiga utbetalningar av de uppskattade totala felaktiga utbetalningarna.
• Konstaterade felaktiga utbetalningar i kontrollutredningsverksamheten per krona i kostnader för kontrollarbetet.
• Återbetalda medel samt andelen återbetalda medel av upptäckta felaktiga utbetalningar.
• Återkrav (antal, orsaker och belopp) och total fordran.
• Antal polisanmälningar.

Med kostnaden för kontrollarbetet avses en uppskattning av kostnaderna som är direkt relaterade till kostnader för kontrollåtgärder som vidtas inom kontrollutredningsverksamheten.

Redovisningen ska, utom för total fordran och återbetalda medel, göras per ersättning för de ersättningar som ingår i årsredovisningens resultatredovisning och totalt. Därtill ska en analys göras av hur utfallet av indikatorerna förändrats över tid samt orsaker till förändringen.

Försäkringskassan ska redovisa de viktigaste verksamhets- och it-utvecklingsinsatserna som har genomförts under året. Redovisningen ska göras utifrån förväntad nytta, påverkan på myndighetens sätt att utföra sina uppgifter och när effekter förväntas uppstå. Vidare ska Försäkringskassan redovisa vilka större framtida utmaningar som har identifierats, men där något utvecklingsarbete ännu inte har inletts. Försäkringskassan ska även redovisa de effekter som har uppkommit under året som härrör från verksamhets- och it-utveckling som genomförs under 2025 eller som har genomförts tidigare.

Försäkringskassan ska redovisa hur myndigheten säkerställer att korrekta uppgifter om pensionsgrundande utbetalningar lämnas till Skatteverket. Redovisningen ska inbegripa en bedömning av resultatet.

Redovisningen av respektive uppdrag nedan ska hänvisa till regleringsbrevet för 2025 avseende Försäkringskassan.

Försäkringskassan ska, utan att rättssäkerheten riskeras, vidta åtgärder för att minska handläggningstider och ärendebalanser (antalet pågående ärenden) samt för att tillgängligheten i telefonin ska vara god och stabil.

Handlingsplan

Försäkringskassan ska senast den 24 februari redovisa en handlingsplan för att minska handläggningstiderna och ärendebalanserna, samt för att tillgängligheten i telefonin ska vara god och stabil. Handlingsplanen ska innehålla en analys av nuläget, en redovisning och bedömning av vidtagna och planerade åtgärder samt en tidsplan för genomförandet och förväntade resultat.

Uppföljning av handlingsplanen och redovisning av resultat

Försäkringskassan ska lämna en samlad redovisning för resultatutvecklingen i myndighetens verksamhet, samt förväntad framtida utveckling av resultaten. Den samlade redovisningen ska innefatta områdena ärendehandläggning, telefoni, medarbetare, samt ekonomi.

Redovisningen ska innefatta en fördjupande del om utvecklingen av resultaten i ärendehandläggningen, samt vilka åtgärder som vidtas för att stärka ärendehandläggningen. Redovisningen ska omfatta månadsvisa och ackumulerade resultat för indikatorer som tas fram i dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet) och där det är relevant redovisas per förmån/område. Redovisningen ska utöver de månadsvisa resultaten även innehålla förväntad  utveckling till och med 2027 för handläggningstider, ärendebalanser och tillgängligheten i telefonin samt jämförelse med den senast redovisade förväntade utvecklingen. Försäkringskassan ska redovisa eventuella förändringar i automatiseringsgraden samt vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att öka automatiseringsgraden där så är möjligt och lämpligt.

Av den ekonomiska delen av redovisningen ska fördelningen av resurser på ärendehandläggning, it-verksamhet, styr/stödfunktioner samt övrig verksamhet framgå, samt hur stor del av kostnaderna som inte belastar förvaltningsanslaget (avgifter och bidrag). Myndigheten ska redovisa vilka effektiviseringsåtgärder myndigheten har genomfört och planerar för att rikta resurser till kärnverksamheten.

Resultaten ska analyseras och kommenteras, vidare ska eventuella avvikelser redovisas, samt vilka åtgärder myndigheten vidtagit för att hantera dessa. Försäkringskassan ska i samband med ordinarie prognostillfällen, med start iapril, 2025, lämna redovisningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Redovisningen i februari 2026 ska avse helårsutfall för 2025.

Försäkringskassan ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 3 februari
• 25 april
• 25 juli
• 20 oktober

 Vid prognostillfällena ska, om inte annat anges, följande redovisas:

• belastning på samtliga anslag och anslagsposter redovisat totalt samt fördelat per månad
• prognostiserat utfall för 2025 för samtliga anslag och anslagsposter, redovisat totalt samt fördelat per månad
• förklaring och analys till förändringar i prognos och utfall med hjälp av makro- och volymförändringar
• beskrivningar och motiveringar av eventuella förändringar av prognosmodeller, samt beskrivningar av hur förändringarna påverkat prognoserna jämfört med tidigare prognosmodeller
• handläggningstidernas utveckling per förmån.

Utöver ovanstående ska Försäkringskassan avseende förvaltningsanslaget redovisa:

• vilka antaganden som har använts i prognosen
• vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt
• vad som har orsakat eventuella förändringar

Om myndigheten bedömer att åtgärder krävs för att inte överskrida de ekonomiska ramar som regeringen beslutat ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas, samt analysera och redovisa vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Rätt från början och en återbetalningsverksamhet i balans

Försäkringskassan ska vidta åtgärder i syfte att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga. Vid genomförandet av uppdraget ska särskild vikt läggas vid sjukpenninggrundande inkomst och försäkringstillhörighet. Myndigheten ska vidare, med bibehållen kvalitet i beslut om återkrav, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar.

Handlingsplan

Försäkringskassan ska senast den 24 februari 2025 redovisa en handlingsplan för hur myndigheten avser att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga, öka förmågan att omhänderta anmälningar av ändrade förhållanden, stärka förmågan att återkräva felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen av felaktigt utbetalda ersättningar. I handlingsplanen ska också beskrivas hur återbetalningen av krav som beslutades innan respektive efter den 1 september 2022 ska öka. När det gäller återbetalningen av skulder ska fordringarnas ålder, storlek, ursprung och enskildas förutsättningar för återbetalning beaktas. I framtagandet av handlingsplanen ska Försäkringskassan arbeta tillsammans med Pensionsmyndigheten om det som rör återbetalning av felaktigt utbetalda ersättningar från Pensionsmyndigheten.

Uppföljning av handlingsplanen och redovisning av resultat

Försäkringskassan ska redovisa åtgärder som vidtas för att motverka att enskilda blir återbetalningsskyldiga samt utvecklingen av resultaten i handläggningen av återkrav och återbetalning.

Redovisningen ska omfatta månadsvisa och ackumulerade resultat för indikatorer som tas fram i dialog med Regeringskansliet (Socialdepartementet) och där det är relevant redovisa per förmån. Redovisningen avseende återbetalning av skulder ska ske fördelat på skulder som uppstått före och skulder som uppstått efter den 1 september 2022, då ändringen i utsökningsbalken om snabbare och enklare verkställighet av myndighetsbeslut trädde i kraft (prop. 2021/22:206, bet. 2021/22:CU30, rskr. 2021/22:447).

Resultaten ska analyseras och kommenteras. Försäkringskassan ska i samband med ordinarie prognostillfällen, med start i april 2025, lämna redovisningen till Regeringskansliet (Socialdepartementet). Redovisningen i februari 2026 ska avse helårsutfall för 2025.

Stärkt samverkan och kontroll av utländska inkomster i syfte att motverka felaktiga utbetalningar och öka återbetalningen

För att motverka felaktiga utbetalningar från socialförsäkringen ska Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten bl.a. i egenskap av förbindelseorgan verka för ett ökat samarbete med ansvariga institutioner inom EU/EES, Schweiz och Storbritannien i syfte att åtgärda långa svarstider och brister i hanteringen av regresskrav. Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska också redogöra för hur myndigheterna arbetar med att säkerställa att uppgifter om utländska inkomster inhämtas och används för systematiska efterkontroller i förmåner under tid med ersättning samt redogöra för hur fler regresskrav kan ställas och återbetalningen öka.

Vidare ska Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ta fram rutiner för ett systematiskt och ökat informationsutbyte myndigheterna emellan vid utländska inkomster. Försäkringskassan ska samordna uppdraget och lämna en myndighetsgemensam redovisning till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 april 2026.

Kontroll av intyg A1 i myndighetssamverkan mot arbetslivskriminalitet

Försäkringskassan ska, utifrån myndighetens uppdrag som behörig institution för bedömningen av tillämplig lagstiftning avseende social trygghet, särskilt bidra till att utveckla det gränsöverskridande och internationella arbetet i uppdraget att inrätta regionala center mot arbetslivskriminalitet och om varaktig myndighetssamverkan (A2024/01109). Åtgärder som slår mot den organiserade brottsligheten och den kriminella ekonomin är särskilt angelägna. Försäkringskassan ska inom ramen för de myndighetsgemensamma arbetsplatsinspektionerna, utveckla arbetet med att utföra kontroller av om arbetstagare har korrekta intyg A1 (intyg om vilket lands sociala trygghet arbetstagaren omfattas av) eller om arbetstagare felaktigt får ersättning från socialförsäkringen.

Försäkringskassan ska redovisa resultatet av de åtgärder som har vidtagits i syfte att i samverkan upptäcka och motverka användningen av felaktiga intyg A1 över vilket lands sociala trygghetslagstiftning, däribland socialförsäkring, en arbetstagare omfattas av. I redovisningen ska Försäkringskassan också redogöra för hur kontroller av intyg A1 inom ramen för de myndighetsgemensamma arbetsplatsinspektionerna kan utformas, eventuella hinder som kan finnas för Försäkringskassan att utföra sådan kontroll samt hur dessa hinder kan undanröjas. Försäkringskassan ska löpande hålla Regeringskansliet (Socialdepartementet) informerat om genomförandet av uppdraget. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 oktober 2025.

Uppdrag om arbetsgivares plan för återgång i arbete och samordning

Försäkringskassan ska stärka myndighetens arbete med att följa upp arbetsgivares planer för återgång i arbete samt stärka samordningen av rehabiliteringsinsatser för långtidssjukskrivna. Försäkringskassan ska även särskilt informera små och medelstora arbetsgivare om möjligheterna till stöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete. Försäkringskassan ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder, förväntade effekter av dessa åtgärder samt hur effekterna kommer att följas upp till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 16 juni 2025.

Uppdrag om tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar

Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket ska utveckla sin samverkan och tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Myndigheterna ska utveckla rutiner för tips/anmälan från Försäkringskassan till Arbetsmiljöverket vad gäller arbetsgivare som inte fullgör sitt rehabiliterings- eller arbetsanpassningsansvar. Myndigheterna ska genomföra gemensamma kommunikationsinsatser riktade till arbetsgivare angående arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar. Försäkringskassan och Arbetsmiljöverket ska gemensamt redovisa vidtagna och planerade åtgärder, förväntade effekter av dessa åtgärder samt hur effekterna kommer att följas upp till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 16 juni 2025.

Uppdrag om unga med aktivitetsersättning och personer med sjukpenning i särskilda fall

Försäkringskassan ska vidta åtgärder för att utveckla arbetet med att löpande utreda förutsättningarna för arbetsförberedande eller arbetslivsinriktade insatser för personer med aktivitetsersättning och då sådana förutsättningar finns initiera insatser. Försäkringskassan ska även utveckla sin samverkan med kommunerna för att följa upp att unga som uppbär aktivitetsersättning och som finns i kommunernas dagliga verksamhet ges möjligheter att närma sig lönearbete när förutsättningar finns. Uppdraget omfattar även de personer som inte längre kan uppbära aktivitetsersättning p.ga. att de har fyllt 30 år och därför beviljats sjukpenning i särskilda fall. Försäkringskassan ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder, förväntade effekter av dessa åtgärder samt hur effekterna kommer att följas upp till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 16 juni 2025.

Uppdrag om att ta tillvara arbetsförmåga i förvärvsarbete på arbetsmarknaden

Det är viktigt att motverka att långtidssjukskrivna som bedöms ha stadigvarande nedsatt arbetsförmåga i normalt förekommande arbeten kvarstår i sjukpenningsystemet trots att de kan ha en viss arbetsförmåga som skulle kunna tas tillvara. Försäkringskassan ska därför utveckla arbetet avseende hur arbetsförmåga i förvärvsarbeten på arbetsmarknaden, t.ex. arbeten med stöd från Arbetsförmedlingen, ska utredas och tas tillvara. Arbetsförmedlingen ska inom ramen för sitt befintliga uppdrag se över hur myndigheten kan bistå Försäkringskassan i detta arbete. Uppdraget innebär vidare att Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska se över hur dels respektive myndighets arbetssätt, dels samarbetsformerna, kan utvecklas för att dessa personers arbetsförmåga ska kunna tas tillvara. Myndigheterna ska senast den 14 april 2026 lämna en gemensam redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet).

Insatser för personer som är sjukskrivna och för unga med aktivitetsersättning

• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska i samverkan se till att fler kvinnor och män ges nödvändigt stöd för återgång i arbete eller omställning till ett nytt arbete. Sjukskrivna och unga med aktivitetsersättning ska så tidigt som möjligt få tillgång till insatser inom ramen för myndigheternas rehabiliteringssamverkan för att utveckla eller återfå arbetsförmågan och därmed kunna återgå i, eller få, arbete. Män och kvinnor ska ges individuellt anpassade förutsättningar för övergången från Försäkringskassan till Arbetsförmedlingen och myndigheternas samverkan ska bidra till att förhindra att individer förlorar sin sjukpenninggrundande inkomst i anslutning till övergången mellan myndigheterna. Myndigheterna ska genom tillgängliga relevanta uppgifter följa upp resultaten för de kvinnor och män som deltagit i myndigheternas samverkan. Genom samverkan ska myndigheterna bidra till det riksdagsbundna målet om att frånvaron från arbete på grund av sjukdom ska ligga på en långsiktigt stabil och låg nivå.
• Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska arbeta för att samordningsförbunden prioriterar att finansiera insatser för långtidssjukskrivna, unga med funktionsnedsättning och unga som har aktivitetsersättning, i syfte att stärka kvinnors och mäns förmåga till förvärvsarbete. Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan ska bidra till att alla parter i samverkan tar ansvar för samordningsförbundens insatser. Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen ska genom det Nationella rådet för finansiell samordning stödja utvecklingen av samordningsförbunden. 

En redovisning av uppdragen ska senast den 14 april 2026 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet). Försäkringskassan ska även samlat redovisa målgrupper och insatser som finansieras av samordningsförbunden. En redovisning av denna del av uppdraget ska senast den 14 april 2026 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Uppdrag att vidta åtgärder utifrån de rekommendationer Riksrevisionen lämnar i granskningen av övervägande skäl

Utifrån Riksrevisionens iakttagelser och rekommendationer till Försäkringskassan i rapporten Undantaget som blev regel – Försäkringskassans användning av övervägande skäl vid 180 dagars sjukskrivning (RiR 2024:14), ska Försäkringskassan vidta åtgärder för att öka likformigheten och träffsäkerheten i användningen av bestämmelsen ”övervägande skäl”. Försäkringskassan ska på motsvarande sätt vidta åtgärder för att öka likformigheten och träffsäkerheten i användningen av ”särskilda skäl” efter dag 180 i rehabiliteringskedjan. Försäkringskassan ska senast den 3 februari 2026 redovisa till Regeringskansliet (Socialdepartementet) vilka åtgärder som har vidtagits.

Utvecklingen av assistansersättning

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer för assistansersättning. Indikatorerna ska bl. a. följa utvecklingen av antalet brukare, timmar, kostnader, antalet bifall och antalet avslag. Redovisningen ska göras utifrån åldersgrupper, samt innehålla en analys om anledningar till bifall respektive avslag. I redovisningen ska även de mest relevanta indikatorerna analyseras. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 15 maj 2025.

Analysera utfallet av halveringen av det schabloniserade föräldraavdraget inom assistansersättningen

Försäkringskassan ska följa upp och analysera hur halveringen av det schabloniserade föräldraavdraget har påverkat utfallet av rätten till assistansersättning. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 13 november 2025.

Uppdrag att undersöka förutsättningarna för att ta över huvudmannaskapet för personlig assistans i sin helhet

Försäkringskassan ska beskriva vad som krävs i form av it-utveckling, utbildning, rekrytering, samarbete med berörda kommuner och övriga förberedelser som är nödvändiga för att ett statligt huvudmannaskap ska kunna genomföras på ett rättssäkert och kostnadseffektivt sätt samtidigt som konsekvenserna för enskilda, anordnare och kommuner inte blir större än nödvändigt.

Försäkringskassan ska under uppdragets genomförande inhämta synpunkter från SKR. Försäkringskassan ska föra dialog med Socialdepartementet under genomförandet av uppdraget. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 8 maj 2025.

Resultatindikatorer för den ekonomiska familjepolitiken

Försäkringskassan ska redovisa indikatorer som möjliggör analys av måluppfyllelsen för utgiftsområdet Ekonomisk trygghet för familjer och barn. När det är möjligt ska hänsyn tas till den påverkan växelvis boende barn har på barnhushållens disponibla inkomster. Slutredovisningen ska innehålla en analys av utvecklingen av de mest centrala indikatorerna. En delredovisning av resultaten, i tabeller och diagram, ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 16 april 2025. En slutredovisning av resultat och analyser ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 17 juni 2025.

Det allmänna ombudets verksamhet

En samlad redogörelse för allmänna ombudets verksamhet under 2025 inklusive ombudets viktigaste iakttagelser ska lämnas. Av redovisningen ska det framgå hur många beslut från Försäkringskassan respektive Pensionsmyndigheten som ombudet har överklagat under 2025 samt fördelningen mellan överklaganden till fördel och till nackdel för den försäkrade. Av redovisningen ska även framgå hur många prejudicerande domar som ombudet har bidragit till att driva fram. En delredovisning med prognos för utfall över medelsanvändning ska senast den 25 juli lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet). En redovisning av uppdraget ska senast den 27 februari 2026 lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

Informationsinsatser för att uppmuntra till frivillig återvandring

Försäkringskassan ska bistå Migrationsverket i arbetet med att informera om möjligheten till stöd för frivillig återvandring. I detta arbete ingår att tillsammans med Migrationsverket delta i utvecklingen och genomförandet av informationsinsatserna, inklusive att utarbeta rutiner för hur arbetet ska bedrivas inom myndigheten. Försäkringskassan ska rapportera till Migrationsverket vilka informationsinsatser som har genomförts samt kostnader och resultat av dessa.

Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner

Försäkringskassan ska fastställa redovisningskrav och redovisningsrutiner samt betala ut ersättning enligt överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Digital överföring av läkarintyg 2023–2025 (S2023/02749).

Informations- och cybersäkerhet

Försäkringskassan ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att säkerställa en hög nivå av informations- och cybersäkerhet i sin verksamhet. Försäkringskassan ska också redovisa hur myndigheten planerar att möta framtida behov inom informations- och cybersäkerhetsområdet. Försäkringskassan ska även särskilt redogöra för huruvida myndigheten utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Cybersäkerhetskollen, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. En redovisning av uppdraget ska lämnas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 14 april 2025.

Säker digital kommunikation

Försäkringskassan ska under 2025 ansluta relevanta informationsflöden till den infrastruktur för säker digital kommunikation som Myndigheten för digital förvaltning har i uppdrag att tillhandahålla. Försäkringskassan ska löpande hålla Myndigheten för digital förvaltning informerad om uppdraget.

Redovisning av Försäkringskassans arbete med artificiell intelligens

Försäkringskassan ska redovisa de insatser som den har genomfört, eller avser att genomföra t.o.m. 2027, i syfte att utveckla sin användning av artificiell intelligens (AI). I redovisningen ska ingå en beskrivning av de kompetenshöjande insatser som myndigheten har genomfört och avser att genomföra, samt hur den har förändrat och avser att förändra sina arbetssätt, för att dra nytta av de möjligheter som AI erbjuder Försäkringskassan. Myndigheten ska även beskriva hur den har samverkat och avser att samverka med andra myndigheter vid utvecklingen och användningen av AI, samt redovisa sin bedömning av om ytterligare samverkan med andra myndigheter kan leda till positiva effekter för myndighetens verksamhet och, om så bedöms vara fallet, beskriva förutsättningarna för en sådan samverkan.

När det bedöms relevant ska myndigheten vidare redovisa en analys av riskerna förknippade med myndighetens användning av AI, utifrån bl.a. ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv, samt insatsernas kostnadseffektivitet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet) senast den 2 juni 2025.

Försäkringskassan ska vidta förberedande åtgärder i syfte att möjliggöra utbetalningar av högkostnadsskydd till hushållen i händelse av en längre period med höga elpriser, i enlighet med det som framgår av förslaget i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg.omr. 21 Energi).

Försäkringskassan ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att höjda bostadskostnadsgränser för barnfamiljer inom bostadsbidraget, i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg.omr. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn), ska kunna tillämpas från och med den 1 januari 2026.

Försäkringskassan ska vidta nödvändiga åtgärder för att säkerställa att en begränsning av ansökningstiden för tillfällig föräldrapenning, i enlighet med förslag i budgetpropositionen för 2026 (prop. 2025/26:1, utg.omr. 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn), ska kunna tillämpas från och med den 1 april 2026.

Anslagsposten får användas för utgifter för tandvårdsförmåner enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken och lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd.

Socialstyrelsen disponerar anslagsposten för ekonomiskt stöd till kompetenscentrum på tandvårdsområdet. Högst 8 000 000 kronor får utbetalas till olika kompetenscentrum.

Av medlen ska Socialstyrelsen utbetala 500 000 kronor, engångsvis efter rekvisition, till Nordisk Institutt for Odontologiske Materialer (NIOM) för finansiering av Dentala Material Norden (nordisk produktdatabas för dentala biomaterial).

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdförmåner enligt rådets förordning (EEG) nr 1408/71 av den 14 juni 1971 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, lagen (2013:513) om ersättning för kostnader till följd av vård i ett annat land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, gällande överenskommelser om social trygghet som Sverige tecknat med andra länder samt för sådan övrig vård som Sverige vid tillämpning av EU-rätten är skyldigt att erbjuda. Anslagsposten får även användas för utgifter för vårdformer enligt avtalet om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands utträde ur Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen (2019/C 384 I/01) samt avtalet om handel och samarbete mellan Europeiska unionen och Europeiska atomenergigemenskapen, å ena sidan, och Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland, å andra sidan.

Anslagsposten får användas för utgifter för bilstöd till personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig assistansersättning till vissa personer med funktionsnedsättning enligt socialförsäkringsbalken, lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt förordningen (1993:1091) om assistansersättning.

Inkomster från kommunerna avseende assistansersättning för de första 20 timmarna per vecka ska redovisas brutto mot anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning respektive rehabiliteringspenning i särskilda fall enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för närståendepenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 24 000 593 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -1 000 593 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 3 526 699 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -526 699 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 4 761 074 360 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -59 074 360 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för rehabiliteringspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Försäkringskassan får använda anslagsposten för utgifter för ersättning för skada orsakad av deltagare i arbetslivsinriktad rehabilitering enligt förordningen (1980:631) om ersättning av allmänna medel för skada orsakad av deltagare i ett arbetsmarknadspolitiskt program eller arbetslivsinriktad rehabilitering m.m.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetshjälpmedel, läkarutlåtanden och läkarundersökningar, särskilt bidrag samt resor till och från arbetet enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för sjukpenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken samt för de utgifter som kan uppkomma med anledning av vissa bestämmelser i sjuklönesystemet, nämligen den s.k. sjuklönegarantin och det särskilda högriskskyddet enligt lagen (1991:1047) om sjuklön, samt för utgifter för avskrivning av studielån avseende sjukperioder enligt studiestödslagen (1999:1395).

Anslagsposten får användas för utgifter för aktivitetsersättning och sjukersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 5 494 646 262 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om 38 353 738 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för handikappersättningar enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för merkostnadsersättning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 179 771 717 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -3 771 717 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för arbetsskadeersättning enligt 40, 41, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter.

Försäkringskassan får fr.o.m. den 1 januari 2025 räkna om livräntor från den frivilliga yrkesskadeförsäkringen med den procentsats som motsvarar förändringen av prisbasbeloppet mellan 2024 och 2025.

Anslagsposten får användas för utgifter för ersättningar inom det statliga personskadeskyddet enligt 7, 43, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter. Anslagsposten får också användas för utgifter för krigsskadeersättning till sjömän enligt 7, 44, 87 och 88 kap. socialförsäkringsbalken samt motsvarande äldre föreskrifter.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 1 862 499 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -289 499 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för att ta fram kunskap om och utveckla sjukskrivningsprocessen.

1 000 000 kronor har tilldelats Statens beredning för medicinsk och social utvärdering i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Statens beredning för medicinsk och social utvärdering för att utvärdera arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av psykisk ohälsa.

Socialstyrelsen får använda 2 000 000 kronor under 2025 för uppdrag att stärka hälso- och sjukvårdens arbete med sjukskrivning och rehabilitering (S2024/01779). Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition ställd till Kammarkollegiet senast den 1 december 2025. Medel som inte har förbrukats ska återbetalas till Kammarkollegiet senast den 31 mars 2026. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning ska hänvisa till regleringsbrevet för 2025 avseende Försäkringskassan för 2025, anslag 1.6 Bidrag till sjukskrivningsprocessen, anslagspost 2 Kunskapsutveckling för sjukskrivningsprocessen.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan och finansiell samordning enligt lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser. Av dessa medel får Försäkringskassan använda högst 3 000 000 kronor för administrativa kostnader till följd av arbetet med att stödja utvecklingen av samordningsförbundens verksamhet.

Anslagsposten får användas för utgifter för samverkan inom rehabiliteringsområdet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd enligt förordningen (2014:67) om bidrag till arbetsgivare för köp av arbetsplatsinriktat rehabiliteringsstöd för återgång i arbete.

Anslagsposten får användas för utgifter för försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med lagen (2018:744) om försäkringsmedicinska utredningar och förordningen (2018:1633) om försäkringsmedicinska utredningar.

Högst 1 500 000 kr får användas för utveckling av metoden för aktivitetsförmågeutredning. 

Högst 2 200 000 kr får användas för kostnader för att tillhandahålla utbildningar som riktar sig till den personal som ska utföra försäkringsmedicinska utredningar i enlighet med 4 § i nämnda förordning.

Anslagsposten får användas för utbetalning av bidrag till Sveriges Kommuner och Regioner i enlighet med överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner - Digital överföring av läkarintyg 2023-2025 (S2023/02749).

Anslagsposten får användas för utgifter för sjuklönekostnader enligt lagen (1991:1047) om sjuklön.

Beslutad ersättning för höga sjuklönekostnader ska krediteras stödmottagarnas skattekonton. Skatteverket får rekvirera medel från Försäkringskassan. Rekvisitionen ska ske i nära anslutning till krediteringstillfället. Försäkringskassan får efter inkommen rekvisition avseende genomförd kreditering av stödmottagarnas skattekonto för ersättning för höga sjuklönekostnader lämna bidrag till Skatteverket.

Anslaget får användas för Försäkringskassans förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för forskning inom socialförsäkringens område.

Av anslagsposten får högst 8 900 000 kronor användas för att stödja forskning inom socialförsäkringens område under såväl Försäkringskassans som Pensionsmyndighetens ansvarsområden.

Av anslagsposten avser 8 273 000 kronor det allmänna ombudet och ombudets kansli.  

Försäkringskassan ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Försäkringskassan ska betala totalt 1 434 500 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

2 500 000 kronor tilldelas Arbetsmiljöverket, i regleringsbrev för budgetåret 2025 avseende Arbetsmiljöverket, för arbetet med uppdraget om tillsyn av arbetsgivares arbetsmiljö- och rehabiliteringsansvar.

Anslagsposten får användas för utgifter för allmänt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för flerbarnstillägg enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för förlängt barnbidrag enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslaget får användas för tilläggsbelopp vid familjeförmåner enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 3 540 939 250 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om 11 269 750 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 966 055 079 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om 67 495 921 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 55 925 120 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om 36 667 880 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för tillfällig föräldrapenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för graviditetspenning enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för underhållsstöd enligt socialförsäkringsbalken och lagen (2010:111) om införande av socialförsäkringsbalken.

Betalningar från bidragsskyldiga föräldrar ska återföras och särredovisas till anslaget.

Anslagsposten får användas för utgifter för bidrag till kostnader för internationella adoptioner enligt socialförsäkringsbalken. Bidrag lämnas för adoptioner som förmedlas enligt en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2025 om 603 269 663 kronor och ett regleringsbelopp för 2022 om -59 098 663 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter för omvårdnadsbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift.

För 2025 uppgår statlig ålderspensionsavgift till 0 kronor eftersom regleringsbeloppet om -13 667 410 kronor för 2022 överstiger den preliminära ålderspensionsavgiften för 2025.

Anslagsposten får användas för utgifter för vårdbidrag enligt socialförsäkringsbalken.

Anslagsposten får användas för utgifter för bostadsbidrag till barnfamiljer samt till unga som fyllt 18 år men inte 29 år enligt socialförsäkringsbalken.

Villkor

Beloppen avseende infriade åtaganden i tabellen ovan är endast indikativa.

1:6 Bidrag för sjukskrivningsprocessen

Regeringen avser att för statens räkning under 2025 ingå en överenskommelse med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) om fortsatt digital överföring av läkarintyg. De ekonomiska åtaganden för 2026 och 2027 som följer av överenskommelsen ingås med stöd av detta bemyndigande.

De ekonomiska åtaganden som regeringen ingår rapporteras till Försäkringskassan för införande och redovisning i Försäkringskassans årsredovisning.

Villkor

Administration av statlig fordran

Avgifter som tas ut av gäldenärer i enlighet med bl.a. lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. och förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten ska bidra till att täcka kostnaderna för verksamheten.

Försäkringskassan får, med undantag från 3 kap. 3 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210), använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• utbetalningar av medel enligt förordningen (2013:711) om ersättningar för vissa vårdkostnader i internationella förhållanden under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från ansvarigt försäkringsland i EU/EES, Schweiz eller Förenade konungariket Storbritannien och Nordirland,
• utbetalningar av aktivitetsstöd, utvecklingsersättning, etableringstillägg, bostadsersättning och etableringsersättning enligt förordningen (2017:819) om ersättning till deltagare i arbetsmarknadspolitiska insatser samt etableringsjobb enligt förordningen (2022:807) om statlig ersättning för arbete i etableringsjobb under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Arbetsförmedlingen,
• utbetalningar av dagpenning och familjebidrag enligt förordningen (1995:239) om förmåner till totalförsvarspliktiga, förordningen (1997:147) om förmåner till hemvärnssoldater, förordningen (1994:523) om förmåner till frivilliga, officersförordningen (2007:1268) och förordningen (2015:613) om militär grundutbildning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Försvarsmakten, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap och Affärsverket svenska kraftnät,
• utbetalningar av medel för studiehjälp genom familjeförmån enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen, under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Centrala studiestödsnämnden,
• utbetalningar av ersättningar för arbetsskadeärenden vid affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk enligt den upphävda lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring samt motsvarande äldre lagstiftning under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från affärsverk samt bolagiserade före detta affärsverk,
• utbetalningar av ersättningar för Fonden för frivillig yrkesskadeförsäkring, Affärsverksfonden och Trafiklivräntefonden enligt lagen (1998:1757) om förvaltning av vissa fonder inom socialförsäkringsområdet under tiden tills medel för utbetalningarna erhållits från respektive fond,
• utbetalningar av pensioner och pensionsrelaterade förmåner som Försäkringskassan ombesörjer åt Pensionsmyndigheten enligt förordningen (2002:782) om ansökan och utbetalning av pension m.fl. förmåner under tiden tills medel för utbetalningarna lämnats från Pensionsmyndigheten, och
• hantering av medel som betalas in efter sådana återkrav som avses i 108 kap. 14 a § socialförsäkringsbalken.