2004 Konsumentverket

Riksdagen har beslutat om Konsumentverkets verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 24, bet. 2003/04:NU1, rskr. 2003/04:124).

Regeringen beslutar om ändring av regleringsbrevet för budgetåret 2004 den 18 december 2003 avseende Konsumentverket enligt vad som framgår av det följande. Ändringarna avser de med understrykning markerade delarna

Konsumenternas ställning och inflytande på marknaden ska stärkas.
Hushållen ska ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt. Konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas. Sådana konsumtions- och produktionsmönster ska utvecklas som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling. Konsumenterna ska ha tillgång till god vägledning, information och utbildning.

Konsumenterna har en stark ställning och inflytande på marknaden.

Konsumenternas rättsliga skydd är starkt.

• KO-ingripanden,

• överenskommelser,

• utgivna riktlinjer/föreskrifter,

• styckkostnaden per rättsligt ärende,

• insatser rörande gränsöverskridande handel och tvistlösning samt

• resultat samt om möjligt effekter.

Konsumenterna har en stark ställning på de finansiella marknaderna.

• Insatser, resultat samt om möjligt effekter.

Konsumenternas möjligheter att utnyttja sina resurser är goda.

Konsumenterna är kostnadsmedvetna och prismärkningen fungerar väl, särskilt vad gäller regelreformerade marknader

• Genomförda prisundersökningar och kostnaden för dessa,

• övriga insatser, resultat samt om möjligt effekter.

Konsumenternas hälsa och säkerhet är skyddad.

Marknadskontrollen och produktsäkerhetsåtgärderna, omfattande prioriteringen av tjänstesäkerhet, är effektiva.

• Insatser med anledning av genomförandet av det nya produktsäkerhetsdirektivet,

• antalet genomförda marknadskontroller och kostnaden för dessa,

• insatser som vidtagits på standardiseringsområdet,

• insatser, resultat samt om möjligt, effekter.

Konsumtions- och produktionsmönster som minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling utvecklas.

Det är prisvärt och enkelt att agera på ett för miljön positivt sätt.

• Pris på miljömärkta varor jämfört med icke miljömärkta alternativ,

• insatser för att öka tillgängligheten till källsortering,

• insatser inom ramen för överenskommelsen för en hållbar handel med dagligvaror,

• övriga insatser, resultat samt om möjligt effekterna.

Det finns många konkreta exempel på positiva miljöeffekter av ett ändrat beteende.

• Antalet exempel som publicerats på webbplatsen,

• antalet exempel som publicerats i Råd & Rön,

• insatser för att öka antalet exempel tillgängliga i butik, bl.a. med hjälp av överenskommelsen för en hållbar handel med dagligvaror,

• resultat och om möjligt effekter.

Miljömärkningen har en stor spridning.

• Insatser som vidtagits för att främja konsumtionen av ekologiska livsmedel och miljömärkta varor,

• resultat och om möjligt effekter.

Konsumenternas tillgång till vägledning, information och utbildning är god.

Vägledningen, informationen och utbildningen till konsumenter är god.

• Konsumenternas kunskap om riskfyllda produkter,

• ungdomars kunskap om konsumenträtt och hushållsekonomi,

• insatser för att förebygga uppkomsten av lokala konsumenttvister,

• insatser för att skapa en god vägledning, information och utbildning till konsumenter, särskilt med avseende på unga konsumenter,

• erfarenheter av det vetenskapliga rådet,

• arbetet med att utveckla 24-timmarsmyndigheten,

• resultat samt, om möjligt, effekter.

Väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet.

En god tillgång till kommersiell service.

Redovisa utvecklingen av kommersiell service i gles- och landsbygdsområden.

Att utveckla det lokala och regionala arbetet för god tillgång till kommersiell service.

Redovisa vilka insatser som gjorts för att stödja länen i genomförandet av de lokala utvecklingsprogrammen för kommersiell service samt för uppföljningen av dessa.

Den svenska energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på el och annan energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Energipolitiken ska skapa villkoren för en effektiv och hållbar energianvändning och en kostnadseffektiv svensk energiförsörjning med låg negativ inverkan på hälsa, miljö och klimat samt underlätta omställningen till ett ekologiskt uthålligt samhälle. Härigenom främjas en god ekonomisk och social utveckling i hela Sverige.

Energipolitiken ska bidra till ett breddat energi-, miljö- och klimatsamarbete i Östersjöregionen.

Övriga relevanta mål för energipolitiken framgår av de beslut riksdagen fattade i juni 2002 (prop. 2001/02:143, bet. 2001/02NU17, rskr. 2001/02:317) och i juni 1997 om riktlinjer för energipolitiken (prop. 1996/97:84, bet. 1996/97:NU12, rskr. 1996/97:272).

Målet är att energin skall användas så effektivt som möjligt med hänsyn tagen till alla resurstillgångar. Stränga krav skall ställas på säkerhet och omsorg om hälsa och miljö vid användning och utveckling av all energiteknik. Ett villkor för stängningen av den andra reaktorn i Barsebäck är att bortfallet av elproduktion kan kompenseras genom tillförsel av ny elproduktion och minskad användning av el.

Det övergripande målet för energiforskningen är att bygga upp vetenskaplig och teknisk kunskap och kompetens på energiområdet inom universiteten, högskolorna och näringslivet i enlighet med 1997 års energipolitiska beslut.

Målet för satsningen på forskning, utveckling och demonstration av ny energiteknik är att sänka kostnaderna för och, under de närmaste tio åren, kraftigt öka el- och värmeproduktionen från förnybara energikällor och utveckla kommersiellt lönsam teknik för energieffektivisering.

Målet är att öka kunskaperna om och stimulera intresset för ekonomiskt och miljömässigt motiverad energieffektivisering hos såväl specifika användargrupper som allmänheten.

Myndigheten skall redovisa i vilken utsträckning energideklarationer slagit igenom på marknaden, framtaget informationsmaterial samt genomförda informations- och utbildningsinsatser, nya och reviderade metoder för provning, genomförda provningar samt antal och kostnader för dessa, hur samverkan skett med andra myndigheter, internationella organisationer, frivilligorganisationer samt med forskare på området.

Konsumentverket ska stödja nationella konsumentorganisationer och andra organisationer som engagerar sig i konsumentfrågor. Under 2004 ska framförallt nationella konsumentprojekt med inriktning på miljö, finansiella tjänster, etisk märkning eller särskilt utsatta grupper, bl.a. handikappade, prioriteras. Verket ska i samband med årsredovisningen för 2004 redovisa antal och kostnad för och inriktning på beviljade stöd samt vilka grupper som har nåtts och vilka resultat insatserna har haft.

Konsumentverket ska redovisa och analysera den totala måluppfyllelsen såsom ett eget avsnitt i årsredovisningen rörande budgetåret 2004.

Konsumentverket ska arbeta i enlighet med de förslag till etappmål som verket redovisat (Ju2002/5494/KO) inom ramen för sitt sektorsansvar för handikappolitiken. I sin återrapportering ska Konsumentverket redovisa de insatser som genomförts under 2004. Verket ska även analysera och kommentera måluppfyllelsen av de mål man satt upp för 2004.

Konsumentverket ska redovisa vilka insatser myndigheten vidtar inom sitt ansvarsområde, som bidrar till att nå det övergripande folkhälsomålet och i relevanta delar målen för de elva målområdena. Redovisningen ska ske till Socialdepartementet och Statens folkhälsoinstitut senast den 31 augusti 2004.

Konsumentverket ska inkomma med utgiftsprognoser för 2004 för samtliga anslag/anslagsposter som myndigheten disponerar, inklusive äldre anslag. Redovisning ska lämnas vid fem tillfällen, senast den:

20 januari 2004

8 mars 2004

5 maj 2004

9 augusti 2004

1 november 2004

Prognoserna ska lämnas i systemet Hermes.

Konsumentverket ska redovisa vilka insatser som vidtagits för att effektivisera och förbättra verksamheten.

Mål
Konsumentverket ska verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Konsumentverket ska redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006-2007. Redovisningen av mål ska i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen ska göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen ska ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen ska vara konkreta och uppföljningsbara. Konsumentverket ska lämna en redogörelse för ovanstående redovisningspunkter i relation till föregående år och kommentera de bakomliggande orsakerna till eventuella förändringar.

Konsumentverket ska i samarbete med berörda branschorganisationer och myndigheter undersöka förutsättningarna för att inrätta en boenderådgivningsbyrå. Avrapportering av genomförda insatser ska ske till Jordbruksdepartementet senast den 30 juni 2004.

Konsumentverket ska i samarbete med Konkurrensverket genomföra systematiska studier av vilka konsekvenser de nyligen konkurrensutsatta marknaderna har medfört och i framtiden kan innebära för konsumenten. Under 2004 ska en erfarenhetssummering göras av de marknader som studerats och förslag lämnas på åtgärder inom området för framtida studier. Uppdraget ska redovisas till Jordbruksdepartementet och Näringsdepartementet senast den 31 december 2004.

Myndigheten ska vara en samverkanspart i arbetet med de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. Konsumentverket ska bistå Verket för näringslivsutveckling (NUTEK) med underlag vid uppföljningen av regionala tillväxtprogram avseende 2004 enligt närmare anvisningar från NUTEK.

Konsumentverket ska till och efter samråd med Statens energimyndighet senast den 30 april 2004 redovisa insatser, resultat och en analys av effekterna av myndighetens verksamhet inom 2002 års energipolitiska program.

Anslagsposten disponeras för deltagande i standardiseringsarbete. Konsumentverket ska använda dessa medel, samt övriga medel som verket prioriterar, för uppdrag till den svenska standardiseringsorganisationen rörande standardisering inom Konsumentverkets ansvarsområde.

Medlen ska täcka de kostnader som uppkommer för driften av den tidigare beslutade servicedatabasen.

Medel som Konsumentverket disponerade 2002 under anslaget 40:5 anslagspost 6 för utvecklingsprojekt rörande Kommunal konsumentvägledning och som under 2003 och 2004 återförs till Konsumentverket ska redovisas på inkomsttitel 2811 (övriga inkomster av statlig verksamhet).

Konsumentverket får nyttja del av anslagsposten för uppkomna förvaltningsomkostnader såsom personal etc.

För 2004 får Konsumentverket balansera det acckumulerade underskottet med 300 tkr i enlighet med skrivelse (Jo2003/268/KO). Regeringen har den 21 november 2002 tagit ställning till underskottets täckande för 2002. Regeringen har därefter den 19 december 2002 tagit ställning till underskottstäckande för 2003.

Underskott hänförligt till uppdragsprovningar 2002 får täckas under 2003 med 148 000 kronor i enlighet med skrivelse (Jo2003/268/KO) .

Det ekonomiska målet för verksamheten Råd & Rön är att intäkterna ska täcka kostnaderna för verksamheten.

Avgiftens storlek bestäms av Konsumentverket, dock inte i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191). Inkomsterna disponeras av Konsumentverket.

Konsumentverkets verksamhet gällande tidningen Råd & Rön ska finansieras med avgifter. För verksamheten behöver full kostnadstäckning inte uppnås.

Konsumentverket får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin verksamhet. Inkomsterna disponeras av myndigheten.