2004 Arbetslivsinstitutet

1 bilaga

Riksdagen har beslutat om Arbetslivsinstitutets verksamhet för budgetåret 2004 (prop. 2003/04:1, utg.omr. 14, bet. 2003/04:AU1, rskr. 2003/04:70).

Med ändring av regleringsbrevet beslutar regeringen att följande skall gälla för budgetåret 2004 för Arbetslivsinstitutet och nedan angivet anslag.

Arbetslivsinstitutets verksamhet bedrivs inom politikområdet Arbetslivspolitik. I verksamhetsområdena återfinns mål för Arbetslivsinstitutets viktigaste prestationer. Verksamheten bidrar också till måluppfyllelsen inom andra politikområden. Dessa är särskilt Arbetsmarknadspolitik, Näringspolitik, Integrationspolitik, Storstadspolitik, Jämställdhetspolitik och Regional utvecklingspolitik. Mål för dessa politikområden återfinns i bilagan.

Goda arbetsvillkor och möjlighet till utveckling i arbetet för både kvinnor och män.

En arbetsmiljö som förebygger ohälsa och olycksfall, är anpassad till människors olika fysiska och psykiska förutsättningar samt är utvecklande för individen.

Att bedriva FoU-verksamhet för att öka kunskapen om individens villkor i ett föränderligt arbetsliv med särskild betoning på:

- Hälsa och ohälsa i arbetslivet

- Arbetsmarknad och sysselsättning

- Arbetets organisering

- Arbetsrätt i omvandling - globala, europeiska och lokala perspektiv

- Ergonomi och belastning

- Fysikaliska och kemiska hälsorisker

- Integration och mångfald

- Utvecklingsprocesser i arbetslivet

- Ge en kortfattad redovisning av kunskapsläget och vilka kunskapsrön och utvecklingsinsatser som Arbetslivsinstitutet har bidragit med under verksamhetsåret utifrån uppställt politikområdesmål. Redovisa även vilka resultat som åstadkommits samt effekter som har uppnåtts.

- Redovisa och kommentera särskilt aktuella kunskapsrön av betydelse för en ökad hälsa i arbetslivet. Frågor som rör kvinnors arbetshälsa skall särskilt belysas.

- Redovisa och kommentera hur arbetslivsforskningen har genererat kunskaper som kan bidra till att uppnå jämställdhet mellan kvinnor och män samt integration och mångfald i arbetslivet.

- Redovisa antal artiklar i internationella respektive svenskspråkiga vetenskapliga publikationer (s.k. peer-reviewed artiklar särredovisas).

- Redovisa och kommentera internationella och nationella expertuppdrag.

Återrapporteringar ska redovisas, när så är möjligt, uppdelade på kön.

Att till arbetslivet och andra intressenter informera, utbilda och bedriva övrig kunskapsförmedling som bidrar till målet för politikområde Arbetslivspolitik.

- Redovisa insatser i form av metodutveckling för företagshälsovården och företagshälsovårdsutbildning som har genomförts för att tillgodose ett ökat behov av en kompetens resurs i det förebyggande och rehabiliterande arbetet.

En analys av de genomförda insatserna skall göras.

- Redovisa och kommentera omfattning och kostnader gällande utbildningar som har bedrivits under året, fördelat på företagshälsovårdsutbildning och övrig utbildning. Redovisningen skall bl.a. avse resultat samt resursfördelning och annan finansiering av grund- respektive vidareutbildning samt vara över tiden.

- Redovisa och kommentera målgrupper, inriktning, antal kursdeltagare, utbildningslängd, fördelning på offentlig och privat sektor, samarbetsparter, uppdelat på grund- respektive vidareutbildning.

- Redovisa och kommentera även hur utbildningarna har marknadsförts.

- Ge en kortfattad redovisning av strategier för kunskapsförmedling och nya initiativ under året. Redovisa även, i den mån det är möjligt, effekter av myndighetens kunskapsförmedlande insatser.

- Redovisa och kommentera vilka publikationer som efterfrågats, vilka som är populärvetenskapligt inriktade och vilken målgrupp som avses.

- Redovisa och kommentera antal seminarier och konferenser som har genomförts under året. Av redovisningen bör framgå deltagande fördelat på målgrupper.

- Redovisa det genomslag i media som Arbetslivsinstitutets verksamhet haft under året.

- Redovisa och kommentera kortfattat i vilken omfattning omvärlden utnyttjat Arbertslivsinstitutets bibliotek.

Återrapporteringar ska redovisas, när så är möjligt, uppdelade på kön.

Bidra till förbättringar i arbetsmiljön genom stöd till viss partsverksamhet inom arbetsmiljöområdet.

- Redovisa hur stödet har fördelats på olika typer av utbildnings- och informationsinsatser samt en utvärdering av denna verksamhet. En översiktlig redovisning skall göras av mottagarnas egna bidrag och insatser inom de verksamhetsområden där partsmedlen använts.

- Arbetslivsinstitutet skall ha en kontinuerlig dialog med parterna kring de respektive verksamheternas innehåll och utveckling. I denna dialog bör även formerna för utvärdering och uppföljning av insatsernas effekter behandlas och resultatet av dialogen redovisas.

En arbetsrätt som skapar förutsättningar för ett arbetsliv som tillgodoser både arbetstagarnas och arbetsgivarnas behov av flexibilitet, trygghet och inflytande.

Att bedriva FoU-verksamhet om villkoren i ett föränderligt arbetsliv med särskild betoning på kunskapsområdet Arbetsrätt i omvandling - globala, europeiska och lokala perspektiv.

- Redovisa hur Arbetslivsinstitutet bidragit med kunskap om vilka konsekvenser nya bolagsformer på EU-nivå får för det arbetsrättsliga systemet.

- Redovisa hur Arbetslivsinstitutet bidragit med kunskap om konsekvenserna av EU:s utvidgning för arbetsrättens funktionssätt både nationellt och inom EU.

- Redovisa antal artiklar i internationella respektive svenskspråkiga vetenskapliga publikationer.

- Redovisa och kommentera internationella och nationella expertuppdrag.

Att till arbetsmarknadens parter och andra intressenter informera, utbilda och bedriva övrig kunskapsförmedling som bidrar till målet för politikområde Arbetslivspolitik.

- Redovisa och kommentera antal seminarier och konferenser som genomförts under året. Av redovisningen bör framgå deltagande fördelat på målgrupper.

- Redovisa omfattning, antal deltagare, fördelat på kön och kostnad för dessa aktiviteter.

- Redovisa hur Internetportalen Forum för forskning om arbetsrätt utvecklats när det gäller innehåll, antal besökare och antal registrerade användare.

- Redovisa utvecklingen av antalet prenumeranter för nyhetsbrevet EU & arbetsrätt.

Arbetslivsinstitutet skall i samband med årsredovisningen övergripande redovisa:

Forskning och utveckling

- Redogöra för åtgärder som vidtagits med syfte att stärka relevansen i Arbetslivsinstitutets forsknings- och utvecklingsarbete.

Andra politikområden

Arbetslivsinstitutet skall i årsredovisningen redovisa de övriga verksamheter som bidrar till måluppfyllelsen inom politikområdena; Arbetsmarknadspolitik, Näringspolitik, Integrationspolitik, Storstadspolitik, Jämställdhetspolitik och Regional utvecklingspolitik. Tillse att det blir lättillgängligt att hitta relevant information gällande dessa politikområden.

Regional utvecklingspolitik

Arbetslivsinstitutet skall bidra till att målet för den regionala utvecklingspolitiken, väl fungerande och hållbara lokala arbetsmarknadsregioner med en god servicenivå i alla delar av landet, uppnås. Det innebär att myndigheten kan vara en samverkanspart i de regionala tillväxtprogrammen genom att bidra med analys-, metod- och kompetensstöd inom sitt ansvars- och kompetensområde. Arbetslivsinstitutet skall utifrån enkät från Verket för näringslivsutveckling redovisa hur arbetet fungerar i partnerskapen och hur institutet har deltagit i de regionala tillväxtprogammen avseende 2004.

Utgiftsprognoser

Arbetslivsinstitutet skall redovisa utgiftsprognoser för 2004 - 2007 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna skall kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.

De antaganden som ligger till grund för prognosen skall redovisas. Prognosen skall också månadsfördelas för innevarande år så att jämförelse kan göras med faktiskt utfall.

Utgiftsprognoser lämnas senast

- den 20 januari 2004

- den 8 mars 2004

- den 5 maj 2004

- den 9 augusti 2004

- den 1 november 2004.

Arbetslivsinstitutet skall utgöra ett nationellt kunskapscentrum som svarar för den strategiska försörjningen av kunskap inom arbetslivsområdet.

Verksamheten skall organiseras så att den möjliggör flexibilitet där aktuella problem och frågeställningar inom arbetslivet integreras i den mer långsiktiga forskningen. Samtidigt bör Arbetslivsinstitutets roll som utbildningsanordnare och kunskapsförmedlare stärkas och utvecklas.

Arbetslivsinstitutet skall samverka med andra forskande organisationer och praktiker vilket bör ske inom ramen av tidsbegränsade projekt och innebära ett ömsesidigt mervärde.

a) Kunskapsförsörjning

Mål

Arbetslivsinstitutet skall verka för en långsiktig och god personalförsörjning med för verksamheten ändamålsenlig kompetens.

Återrapportering

Arbetslivsinstitutet skall redovisa i vilken omfattning myndighetens mål för kompetensförsörjningen under 2004 har uppnåtts, vilka åtgärder som har vidtagits och vilka mål som gäller för myndighetens kompetensförsörjning under 2005 respektive 2006 - 2007.

Redovisningen av mål skall i första hand fokusera på personalens åldersstruktur, könsfördelning, rörlighet samt myndighetens arbete för att främja etnisk och kulturell mångfald. Redovisningen skall göras för grupper av anställda inom de tre kompetenskategorierna lednings-, kärn- och stödkompetens om så är lämpligt. Målen för kompetensförsörjningen skall ha en klar och tydlig koppling till myndighetens mål för verksamheten, nuvarande kompetensförsörjning och bedömning av arbetsmarknadsläget. Målen skall vara konkreta och uppföljningsbara.

b) Förvaltningspolitiska programmet

Återrapportering

Arbetslivsinstitutet skall lämna en redogörelse för hur webbplatsen utvecklats och marknadsförts, vilka tjänster som tillhandahålls elektroniskt och vilka effektiviseringar de elektroniska tjänsterna ger upphov till samt i vilken omfattning den utnyttjats av omvärlden. Likaså vilka tjänster som institutet anser bör prioriteras i det fortsatta utvecklingsarbetet. Arbetslivsinstitutet skall även redogöra för hur man säkerställer att de elektroniska tjänsterna inte utestänger grupper av medborgare.

c) Samarbetsavtal

Återrapportering

Arbetslivsinstitutet skall i korthet redovisa vilka samarbetsavtal som förnyats respektive avslutats. Likaså skall den totala kostnadsbilden för samarbetsavtalen redovisas och kommenteras.

1. Arbetslivsinstitutet ges i uppdrag att ta fram och redovisa en modell för att följa trender och utveckling inom arbetslivet. Modellen skall kunna användas för fortlöpande redovisning till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) samt för att jämföra utvecklingen i Sverige med andra relevanta länder.

Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2004.

2. Arbetslivsinstitutet ges i uppdrag att djupare analysera utvecklingen i arbetslivet utifrån den trendanalys som redovisades i Arbetslivsinstitutets rapport "Låsningar och lösningar i svenskt arbetsliv" (2003). Mot bakgrund av den kommande arbetskraftsbristen ingår även att föra en diskussion om och lämna rekommendationer till förändringar i arbetslivet för att öka arbetskraftsutbudet.

Uppdraget skall redovisas den 30 juni 2004.

Medlen under anslagsposten betalas ut efter rekvisition av Stockholms universitet för forskning inom området isocyanater.

1. Arbetslivsinstitutet skall efter rekvisition från arbetsmarknadens parter betala ut högst:

- 40 500 000 kronor för funktionsutbildning, styrelserepresentantutbildning och allmänna informationsinsatser inom arbetslivsområdet. Respektive kursanordnare skall följa upp och dokumentera verksamheten för vidare rapportering till Arbetslivsinstitutet.

- 5 500 000 kronor för EU-bevakning.

Avgifterna skall täcka de direkta kostnaderna för verksamheten och ge ett så stort bidrag som möjligt till att täcka de indirekta kostnaderna utan att syftet med verksamheten motverkas eller strider mot annat regelverk.

Avgifternas storlek bestäms av Arbetslivsinstitutet, dock ej i de fall som avses i 15 § avgiftsförordningen (1992:191).

Uppgifter om över-/underskott för avgiftsbelagd verksamhet för 2002 saknas. Endast intäkter skall redovisas för den avgiftsbelagda verksamheten.

Arbetslivsinstitutet får ta emot bidrag från såväl statliga som icke-statliga finansiärer för sin forsknings-, utvecklings samt utbildningsverksamhet. Inkomsterna disponeras av myndigheten.