Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur forskningsstödet har fördelats mellan olika universitet och högskolor samt olika stödformer,
• antalet beviljade ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar,
• storleken på beviljade bidrag i förhållande till storleken på sökta bidrag,
• genomsnittlig bidragsstorlek för projektbidrag, och
• forskares nationella och internationella mobilitet.

Ovanstående uppgifter ska redovisas totalt för Vetenskapsrådet och fördelat per ämnesområde. Återrapporteringen ska där så är möjligt redovisas i form av tidsserier för de fem senaste budgetåren. 

Vetenskapsrådet ska redogöra för arbetet med kliniska studier. Redogörelsen ska innefatta en beskrivning av hur myndigheten verkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige och hur medel fördelas för ändamålet. Vidare ska myndigheten redogöra för hur stödet bidrar till att utveckla samarbetet inom hälso- och sjukvårdens nationella samordning av kliniska studier samt hur myndigheten arbetar för att kunna redovisa statistik, analys och uppföljning inom området.

Vetenskapsrådet ska redovisa arbetet med den rådgivande funktionen för nyttjande av hälsodata, hur funktionen används och utvecklas samt hur samverkan sker med relevanta myndigheter och andra aktörer.

Inom utvecklingsforskning, som finansieras från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska Vetenskapsrådet redovisa i enlighet med uppdraget i regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete inom forskning för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling 2022–2028 (UD2022/09061).

Vetenskapsrådet ska redovisa myndighetens uppföljning av de ekonomiska återrapporteringar som har inkommit från bidragsmottagarna. 

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja svenskt forskningssamarbete med USA i linje med implementeringsavtalet mellan Utbildningsdepartementet och amerikanska Department of Health and Human Services inom cancerområdet (U2016/04011) och samarbeten med det amerikanska Department of Energy.

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka insatser som bedömts relevanta och som vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem, bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Vetenskapsrådet ska särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation.

Vetenskapsrådet ska redovisa genomförda åtgärder för att bidra till ökad samverkan mellan forskare och omgivande samhälle i enlighet med propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Vetenskapsrådet ska redovisa resultatet av sitt arbete i enlighet med den inriktning för jämställdhetsintegrering 2022–2025 som redovisades den 1 september 2021 (U2021/03582).

Vetenskapsrådet ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka den egna informationssäkerheten och hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet.

Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur rådet har arbetat med bevakning av försöksdjursvetenskap och utveckling av området, och
• myndighetens finansiering av driften vid den nationella forskningsanläggningen MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet, varvid kostnader för lokaler, el, värme och vatten ska redovisas särskilt.

Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd 2023 

Vetenskapsrådet ska ge Regeringskansliet stöd under det svenska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. I uppdraget ingår att bistå Regeringskansliet med att arrangera en konferens om forskningens infrastruktur. Vetenskapsrådet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) uppdaterat om hur arbetet fortskrider. 

Samordning av arbetet med värdskapet för European Spallation Source ERIC

Vetenskapsrådet ska bistå Regeringskansliet i frågor kopplade till Sveriges värdskap för European Spallation Source ERIC (ESS) genom att

• tillhandahålla stöd i internationella förhandlingar,
• bedriva strategiskt påverkansarbete för att långsiktigt främja ESS utveckling, och
• tillhandahålla kostnadsberäkningar, analyser och underlag kopplat till värdskapet och inför ESS Council-möten.

Vetenskapsrådet ska också främja möjligheterna för svenska aktörer att bidra med naturabidrag (in-kind) till ESS och genomföra åtgärder för att stimulera en bred svensk användning av anläggningen.

Svenskt deltagande i EuroHPC  

Vetenskapsrådet ska redovisa ett förslag till ansökan om värdskap för en svensk EuroHPC-resurs. Förslaget ska inkludera en ekonomiskt hållbar plan för ägande och förvaltning samt tillgängliggörande av resursen i flera användargrupper. Vid genomförande av uppdraget ska Vetenskapsrådet inhämta synpunkter från RISE Research Institutes of Sweden AB, Verket för innovationssystem och andra relevanta myndigheter. Vetenskapsrådet ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet med kopia till Näringsdepartementet) senast den 30 juni 2023.

Forskningsprogram om det civila samhället  

Vetenskapsrådet ska genomföra ett flervetenskapligt grundforskningsprogram om det civila samhället i enlighet med vad som anges i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195). Under 2023 disponerar Vetenskapsrådet 10 000 000 kronor för grundforskningsprogrammet från det under utgiftsområde 17 för budgetåret 2023 uppförda anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn, anslagspost 1 Forskningsprogram om det civila samhället. Av medlen får högst 400 000 kronor användas för administrativa kostnader. Vetenskapsrådet ska senast den 31 mars 2024 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) redovisa vilka bidrag som under 2023 har beviljats för forskningsprojekt, forskningsmiljöer och anställningar som postdok, inklusive uppgift om forskningens inriktning.

Statistiska underlag 1

Vetenskapsrådet ska redovisa statistiska data för perioden 2001–2022 när det gäller följande indikatorer:

• Antalet vetenskapliga artiklar i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska länder samt USA, Kina, Japan och Sydkorea.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för de högst citerade länderna inklusive Sverige.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för olika vetenskapsområden i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 30 april 2023.

Statistiska underlag 2

Vetenskapsrådet ska ta fram underlag för beräkning av indikatorerna vetenskaplig produktion och citeringar. Uppdraget avser statliga universitet och högskolor, förutom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan. Chalmers Tekniska Högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping ska också ingå i underlaget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2023.

Statistiska underlag 3

Vetenskapsrådet ska ta fram statistiska data för svensk forsknings internationella attraktivitet och omfattningen av investeringarna inom forskning och utveckling. Dessutom ska statistiska data tas fram för forskningens kvalitetsförstärkning, inklusive utfall inom EU:s forskningsfinansiering, och jämställdhet inom universitet och högskolor. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 30 april 2023. 

Prognoser

Vetenskapsrådet ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–  6 februari,

–  25 april,

–  28 juli, och 

–  23 oktober.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Vetenskapsrådet ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Medlen under anslagsposten ska användas för att fortsätta att utveckla en nationell samordning av kliniska studier vid myndigheten. För de administrativa kostnaderna får högst 12 000 000 kronor användas. Resterande medel ska användas till att utveckla den nationella samordningen av kliniska studier samt fördelas till hälso- och sjukvårdsregionerna för deras arbete med stöd för kliniska studier.

1. Från anslagsposten bör minst
– 343 529 000 kronor finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 884 617 000 kronor finansiera forskning inom medicin och hälsa,
– 1 066 155 000 kronor finansiera forskning inom naturvetenskap och
teknikvetenskap, och
– 159 743 000 kronor finansiera forskning inom utbildningsvetenskap.

Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

2. Anslaget ska, förutom olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete, finansiera utvärderingar, beredningsarbete, konferenser samt vissa resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Anslagsposten får användas för stipendier till forskarstuderande vid Europeiska universitetsinstitutet (EUI) som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering. 

5. Anslagsposten ska finansiera utgifter för följande gästprofessurer:
– en anställning benämnd Olof Palmes gästprofessur som ska inriktas mot områden av betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse,
– en anställning benämnd Kerstin Hesselgrens gästprofessur som ska innehas av en framstående kvinnlig forskare, och
– en anställning benämnd Tage Erlanders gästprofessur som får utses inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

6. Medel som har beviljats av Vetenskapsrådet för anskaffning och förnyelse av dyrbar vetenskaplig utrustning får utbetalas med hälften före utgången av varje halvår. Vidare ska Vetenskapsrådet betala ut bidrag i en takt motsvarande avskrivningstiden och betala räntekostnaden för lånefinansierad utrustning.

7. Anslagsposten ska finansiera Sveriges deltagande i Nordiska samarbetsnämnden (NOS).

8. Anslagsposten ska finansiera del av driften vid de nationella forskningsanläggningarna MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet och Onsala rymdobservatorium vid Chalmers Tekniska Högskola AB.

9. Av de medel som har tillförts Vetenskapsrådet för finansiering av ESS i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionerna 2008, 2012 och 2020 (prop. 2008/09:50, prop. 2012/13:30 och 2020/21:60) och budgetpropositionerna för 2015, 2017, 2022 och 2023 (prop. 2014/15:1, prop. 2016/17:1, prop. 2021/22:1 och prop. 2022/23:1), ska 1 004 000 000 kronor användas 2023 för bidrag till ESS. Utbetalning av det totala beloppet ska ske senast den 31 januari 2023. 

10. Anslagsposten ska finansiera utgifter för Sveriges deltagande i och bidrag för
– den europeiska röntgenfrielektronlasern (XFEL),
– den europeiska tungjonsacceleratorn (FAIR), och
– den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande den södra stjärnhimlen (ESO).

11. Anslagsposten ska finansiera forskning som drivs i samarbete med Italien, med Tyskland om materialforskning och strukturbiologi, med Frankrike inom klimat-, kärn- och neutronområdet och utveckling av synkrotronljusanläggningar samt med Schweiz om frielektronlaser och neutronforskning.

12. Från anslagsposten ska högst 35 000 000 kronor användas för att finansiera utgifter avseende strategiska dataresurser för registerbaserad forskning.

13. Från anslagsposten ska minst 12 000 000 kronor användas för uppdraget om forskning om Förintelsen och antisemitism. 

14. Från anslagsposten ska 15 000 000 kronor användas för forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Utlysningen av medlen ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Högst 2 000 000 kronor får användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium och som omfattas av uppdragsbeskrivningen för valideringslaboratorier (EU-NETVAL).

15. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen 2016 (prop. 2016/17:50) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1), varav minst 
– 50 000 000 kronor för biobanker och register,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom migration/integration,
– 40 000 000 kronor för datadriven forskning,
– 40 000 000 kronor för ökat nyttjande av forskningsinfrastrukturer, och
– 90 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna. 

16. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen 2020 och budgetpropositionen för 2021, varav minst  
– 450 000 000 kronor för forskningsinfrastruktur,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, varav minst 25 000 000 kronor avsätts till den plattform för antibiotikautveckling som finns vid Uppsala universitet,
– 35 000 000 kronor för forskning om informations- och cybersäkerhet,
– 40 000 000 kronor för digitaliseringens samhälleliga konsekvenser,
– 45 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom brottslighet,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom segregation,
– 60 000 000 kronor för uppbyggnad och utveckling av forskningskompetens inom primärvården,  
– 45 000 000 kronor för forskning som bidrar till utveckling av precisionsmedicin,
– 10 000 000 kronor för hälsodata,
– 30 000 000 kronor för psykiatriforskning, 
– 50 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna,
– 65 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på hälso- och sjukvårdsutbildningarna,
– 30 000 000 kronor för forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 20 000 000 kronor för ett bildningslyft inom humaniora,
– 40 000 000 kronor för excellenscentrum,
– 55 000 000 kronor för forskning om säkra samhällen,
– 55 000 000 kronor för finansiering av MAX IV, och
– 15 000 000 kronor för konstnärlig forskning. 

1. Medlen får användas av kommittén för klinisk behandlings- forsknining för att finansiera forskning inom klinisk behandlings- forskning.

2. Anslagsposten får användas för olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete samt för finansiering av utvärderingar, beredningsarbeten, en rådgivande grupp, konferenser och vissa resor och seminarier som är kopplade till kommittén för klinisk behandlingsforskning. Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslaget får användas för avgifter till internationella forskningsorganisationer, t.ex.

– den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN),
– den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC),
– det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL),
– den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF),
– den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och
– Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens.

Anslagsposten får användas för Vetenskapsrådets förvaltningsutgifter.

Anslaget får användas för utgifter för Swedish University Computer Network (Sunet), ett datanätverk för överföring av digital information mellan universitet och högskolor och vissa andra organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för grundanslutning till Sunet för de konstnärliga högskolorna, statliga kulturarvsinstitutioner och Kungl. biblioteket samt för de specifika kostnader Sunet har för anslutning till internationella forskningsnät.

Anslaget får användas för finansiering av utveckling av gemensamma lösningar inom digital kommunikation och it-tjänster.

Anslagsposten får användas för förvaltningsutgifter för Överklagandenämnden för etikprövning.

Anslagsposten får användas för utgifter för Gentekniknämndens verksamhet.

Villkor

Vetenskapsrådet får inom ramen för den totala bemyndiganderamen som gäller anslaget 3:1 omfördela bemyndiganderamar mellan anslagsposterna. Infriade medel i ovanstående tabeller är endast indikativa.

Bemyndigande om medlemskap i ERIC-konsortier

Vetenskapsrådet får under 2023 besluta om medlemskap i nedan angivna konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier, enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, i enlighet med bemyndigande i budgetpropositionen för 2021.

• European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, och
• European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor.

Vetenskapsrådet får besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna till nedan angivna Eric-konsortier enligt följande.

• Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, 
• Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Social Survey (ESS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst        1 000 000 kronor,
• Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, och
• Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor, varav 6 000 000 kronor för finansiering av dataportalen under förutsättning att den är placerad i Sverige.

Bemyndigande om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC)

Vetenskapsrådet får under 2023 besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.