Vinnova ska redogöra hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Vetenskapsrådet, bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation. 

Vinnova ska redovisa vilka insatser som bedömts relevanta och som vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vinnova ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att systematiskt identifiera och hantera risker i verksamheten med anledning av ett förändrat omvärldsläge och ett ökat intresse för Vinnovas verksamhet och expertis. Myndigheten ska bland annat redogöra för arbetet som bedrivs i syfte att stärka den interna styrningen och uppföljningen. Vidare ska Vinnova redogöra för arbetet med att utveckla myndighetens informationssäkerhet utifrån befintliga och framtida behov, t.ex. huruvida en analys gjorts av kopplingar till och beroenden av externa parter samt huruvida åtgärder vidtagits eller planerats för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta. Myndigheten ska också redogöra för hur samverkan, erfarenhetsutbyte och kunskapsutbyte med myndigheter och andra nationella aktörer sker.

Vinnova ska, utifrån uppdraget i regleringsbrevet för 2021 (N2020/03087), redovisa det fortsatta arbetet med att utveckla jämställdhetsintegrering i syfte att bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken (skr. 2016/17:10, bet. 2016/17:AU5, rskr. 2016/17:150).

Vinnova ska redovisa vilka insatser myndigheten genomfört för att bidra till de av riksdagen fastlagda målen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338).

Vinnova ska redovisa de insatser myndigheten har genomfört som ligger i linje med initiativet AIM for Climate (N2021/02298).

Vinnova ska redovisa vilka insatser myndigheten genomfört för att bidra till den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket. Vidare ska Vinnova redovisa hur myndigheten bidragit till att utveckla samverkan mellan regionala, nationella och internationella innovationsinsatser.

Vinnova ska som del av sitt löpande utvärderingsarbete redovisa minst två genomförda effektutvärderingar av genomförda insatser där samhällsnytta särskilt belyses. De insatser som utvärderas ska vara av budget- och verksamhetsmässig betydelse och extern expertis ska nyttjas. Vinnova ska i tidigt stadie föra dialog med Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser (Tillväxtanalys) om vilka insatser som utvärderas och metoder inklusive utvärderingsbarhet. Utvärderingarna ska omfatta resultat och effekter av det stöd som myndigheten lämnat. Vinnova ska även redogöra för vilka åtgärder som kommer att vidtas till följd av lärdomar från utvärderingarna. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2024.

Vinnova ska bidra i genomförandet av regionalfondsprogrammen och Fonden för en rättvis omställning under programperioden 2021–2027. Myndigheten ska, vid behov, även bistå Tillväxtverket i urval av territoriella strategier kopplat till hållbar urban utveckling. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 24 februari 2028.

Vinnova ska se över hur myndigheten kan utveckla sina insatser riktade till lärosätena för deras arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande (N2020/03087). Syftet är att uppnå sammanhållna och strategiska insatser som leder till att kunskap och kompetens kommer samhället till nytta. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 april 2024. 

Vinnova ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–  6 februari,

– 25 april,

– 28 juli och

– 23 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

I bilaga 2 anges Vinnovas pågående uppdrag.

Datumet för den årliga rapporteringen av uppdraget Analys för uppföljning av en nationell strategi för life science, med syfte att följa och analysera företagspopulationen inom den svenska life science-sektorn (N2021/02243) ändras till den 16 oktober. I övrigt gäller uppdraget oförändrat.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för myndighetens förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter såsom utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Vinnova ska använda minst:

• 662 miljoner kronor för strategiska innovationsområden,
• 90,3 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet och 6,27 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete,
• 246 miljoner kronor för att underlätta etablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, t.ex. vid industriforskningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB eller andra kvalificerade huvudmän,
• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens,
• 30 miljoner kronor för en utökad satsning på verifiering av forskningsresultat och projekt,
• 28 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur för näringslivet, varav högst 12 miljoner kronor till en nationell teknikparksfunktion enligt regeringens beslut den 11 mars 2021 i ärende N2021/00841,
• 18 miljoner kronor för att främja sektorsövergripande arbete inom samverkansprogrammens tematiska områden,
• 14 miljoner kronor för insatser inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande,
• 65 miljoner kronor för insatser inom området digitalisering,
• 20 miljoner kronor för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science,
• 30 miljoner kronor för utveckling av molekylär diagnostik och behandling,
• 40 miljoner kronor för nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion,
• 35 miljoner kronor för forskning och innovation om hållbart byggande. 

Av anslaget får högst 23 miljoner kronor användas till sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering enligt regeringens beslut den 8 april 2021 i ärende N2021/01194.

Av anslaget får högst 55 miljoner kronor användas till Nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP). 

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 5,5 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 13,23 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Villkor

Uppgifter i tabellen om infriade åtaganden är endast indikativa.