Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv.

Mål

• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska 75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra i tingsrätt respektive fem månader i hovrätt.
• Av målen i förvaltnings- och kammarrätterna, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader att avgöra i respektive instans.
• Av migrationsmålen ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra i migrationsdomstol. Av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ska dock 90 procent ta högst två månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra.
• Av migrationsmålen vid Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Domstolsverket ska särskilt redovisa

• vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna vid Mark- och miljödomstolarna av tillståndsmål enligt miljöbalken respektive mål enligt plan- och bygglagen, samt hur de ökade resurserna som har tillförts genom budgetpropositionen för 2013 i övrigt har bidragit till en effektivare hantering av dessa måltyper,
• handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade samt vilka åtgärder som har vidtagits för att korta handläggningstiderna i dessa, och
• en analys av vilka faktorer som har påverkat omloppstiderna den senaste tioårsperioden.

Mål

Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, ska 75 procent ta högst fyra månader att avgöra.

Hyres- och arrendenämnderna ska för varje år i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Mål

Domstolsverket ska initiera och samordna Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Domstolsverket ska kunna bidra till internationell civil krishantering under ledning av främst FN, EU och OSSE enligt regeringens beslut samt till utvecklingssamarbete. Domstolsverket får dessutom delta i internationell samverkan. Domstolsverket ska utifrån ett rättskedjeperspektiv samverka med Kriminalvården, Rikspolisstyrelsen och Åklagarmyndigheten kring internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Samverkan ska också ske i enlighet med regeringsbeslut 2013-09-12 om myndighetssamverkan för internationell fredsfrämjande verksamhet (UF2013/52812/UD/SP).

Domstolsverket ska genom sitt deltagande i internationella civila krishanteringsinsatser bidra till att uppfylla de mål som respektive organisation har satt upp för sina insatser.

De finansiella villkoren för Domstolsverkets bidrag till internationell civil krishantering specificeras i "Regleringsbrev för budgetåret 2014 avseende anslag 1:1 Biståndsverksamhet ap.43 Internationell civil krishantering - del till Domstolsverket", under utgiftsområde 7. 

Domstolsverket ska redovisa

• omfattningen av och kostnaden för respektive internationellt biståndsfinansierat uppdrag samt kortfattat analysera resultatet, också från ett rättskedjeperspektiv, avseende prestationer, effekter och vunna erfarenheter, och
• åtgärder vidtagna för att genomföra den nationella handlingsplanen för FN:s säkerhetsrådsresolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet 2009-2015.

Redovisningen enligt ovan ska i tillämpliga delar vara uppdelad utifrån kön.

Domstolsverket ska särskilt redovisa

• åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information, samt
• åtgärder som vidtagits för att öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna.

Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2014–2018 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket.

16 januari

21 februari

5 maj

28 juli

27 oktober

I samband med prognosen i maj ska Domstolsverket lämna en beskrivning av personalsituationen och rekryteringsbehovet vid domstolarna.

Domstolsverket ska lämna relevant information till Migrationsverket i samband med såväl prognoser som verksamhetsuppföljning.

1. Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter (Ju2006/5404/KRIM).

2. Med stöd av Brottsförebyggande rådet ska Domstolsverket i samverkan med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brottsförebyggande rådets bidrag ska syfta till att analysmetoden genomgående håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognosmodellen ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottsmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam årlig rapport i samband med budgetunderlaget. Rapporten ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

3. Domstolsverket har tillsammans med Rikspolisstyrelsen, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Kriminalvården, Brottsförebyggande rådet, Kustbevakningen, Tullverket och Skatteverket i uppdrag att fortsätta arbetet med att samordna informationsförsörjningen i brottmålsprocessen och därigenom utveckla verksamheterna i rättsväsendet. Under 2014 ska Domstolsverket vidare bistå Regeringskansliet (Justitiedepartementet) med beräkningar som möjliggör kostnads- och nyttokalkyler.

4. Den 1 juli 2012 trädde bestämmelser i kraft som har till syfte att stärka säkerheten i domstolarna och skapa förutsättningar för alla som besöker eller verkar i en domstol att känna sig trygga och säkra där (prop. 2011/12:63). Riksdagen har som sin mening gett regeringen till känna att det finns skäl att genomföra en utvärdering av säkerheten i domstol för målsägande och vittnen (bet. 2011/12:JuU24, rskr. 2011/12:234). Domstolsverket har regeringens uppdrag att genomföra en sådan utvärdering. Vid uppdragets genomförande ska Domstolsverket samråda med Brottsoffermyndigheten, Åklagarmyndigheten och Rikspolisstyrelsen. Uppdraget ska redovisas senast den 30 juni 2014.

Från anslaget får avräknas: 

• Utgifter för bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän, bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök på kriminalvårdsanstalter eller andra inrättningar av intresse för nämndemännens verksamhet.
• Uppstartskostnader för internationellt utvecklingsarbete på rättsområdet.  
• Eventuella kvardröjande kostnader till följd av avvecklingen av de allmänna advokatbyråerna.
• Utgifter för Rättshjälpsnämndens verksamhet samt arvoden för ordföranden och ledamöterna i Rättshjälpsnämnden enligt särskilda regeringsbeslut.
• Utgifter för verksamheten i Notarienämnden och för arvoden åt ledamöter och ersättare i denna nämnd.
• Utgifter för representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet. 
• Kostnader för Sveriges Domareförbunds deltagande i möten arrangerade inom ramen för International Association of Judges (IAJ) och Association of European Administrative Judges (AEAJ) verksamhet samt i visst nordiskt samarbete.

Anslaget finansierar även utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1-5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till följande: Regeringskansliet, Kriminalvården, övervakningsnämnderna, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen, Marknadsdomstolen, Patentbesvärsrätten samt länsstyrelserna.

Rättshjälp enligt rättshjälpslagen

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till biträden till den del ersättningen inte täcks av den rättshjälpsavgift som den rättssökande ska betala enligt 23 § rättshjälpslagen (1996:1619).
• Ersättning som avses i 16-18 §§ rättshjälpslagen.
• Statens utgifter som avses i 20 § rättshjälpslagen.
• Ersättning för kostnader som inte kunnat täckas till följd av befrielse från utsökningsavgifter enligt 16 § förordningen (1992:1094) om avgifter vid Kronofogdemyndigheten.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för rättshjälpskostnad redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt försvar

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till offentliga försvarare.
• Ersättning till offentliga ombud.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för offentligt försvar redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för offentligt biträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till offentligt biträde.
• Ersättning till tredje man för utredning enligt 4 § lagen (1996:1620) om offentligt biträde.

Rådgivning

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning enligt 5 § rättshjälpslagen (1996:1619) till den som lämnat rådgivning mot nedsatt avgift.
• Ersättning för utgifter för tolk (översättare) i rådgivningsärenden enligt 5 § rättshjälpslagen.

Utgifter för målsägandebiträde

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till målsägandebiträde.
• Ersättning enligt 6 § lagen (1988:609) om målsägandebiträde.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet avseende utgift för målsägandebiträde redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Utgifter för särskild företrädare för barn

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till särskild företrädare för barn.
• Ersättning enligt 12 § lagen (1999:997) om särskild företrädare för barn.

Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare

Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.

Från anslaget får avräknas:

• Ersättning till bodelningsförrättare enligt 17 kap. 7 a § äktenskapsbalken.

Diverse kostnader för rättsväsendet

Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och till Länsstyrelsen i Stockholms län.

Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndigheternas ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.

Vissa domstolsutgifter m.m.

Efter beslut från Domstolsverket får medel från anslaget disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Från anslaget får avräknas:

Utgifter för bevisning

Vittne

• 36 kap. 24 § rättegångsbalken
• 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.
• 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Målsägande

• 37 kap. 3 § rättegångsbalken
• 6 § lagen (1974:752) om nordisk vittnesplikt m.m.

Sakkunnig

• 40 kap. 17 eller 19 § rättegångsbalken
• 24 eller 26 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Blodundersökning

• 3 § lagen (1958:642) om blodundersökning m.m. vid utredning av faderskap

Övrigt

• 19 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder
• 19 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Utgifter för parter

Misstänkt i brottmål

• 21 kap. 12 § rättegångsbalken
• 31 kap. 2 eller 8 § rättegångsbalken
• 18 § förordningen (1992:289) om särskild personutredning i brottmål, m.m.

Vårdnadshavare

• 21 kap. 11 § rättegångsbalken
• 26 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare

Part och parts ställföreträdare

• 11 kap. 6 § rättegångsbalken
• 15 eller 23 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)

Utgifter för tolk m.m.

Tolk

• 5 kap. 8 § rättegångsbalken
• 52 § förvaltningsprocesslagen (1971:291)
• 27 § lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder

I utgifterna för tolk m.m. får även tolkförmedlings administrativa avgift ingå.

Översättning

• 33 kap. 9 § rättegångsbalken
• utgift som ska betalas av staten för översättning från finska till svenska språket av handling som ges in i mål eller ärende i Haparanda och Gällivare tingsrätter samt vid mark- och miljödomstolen i Umeå avseende mål från kommuner i Haparanda och Gällivare tingsrätters domsagor.

Utgifter för god man

God man

• 18 kap. 1 § äktenskapsbalken
• 20 kap. 2 b § föräldrabalken

Förvaltararvoden m.m. i konkurser

Konkursutgifter

• 6 kap. 10 § tredje stycket, 14 kap. 2 eller 3 § konkurslagen (1987:672)

Ersättning till likvidatorer och till bouppteckningsförrättare

Ersättning till likvidatorer där likvidatorn har förordnats av rätten enligt 1 § förordningen (2000:306) om ersättning av allmänna medel till likvidator.

Ersättning till den som enligt 20 kap. 9 § ärvdabalken har förordnats att föranstalta om bouppteckning enligt 6 § förordningen (2001:423) om vissa frågor rörande Skatteverkets handläggning enligt 20 kap. ärvdabalken.

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Domstolsverket får ta emot bidrag från Arbetsförmedlingen för arbetsmarknadsåtgärder samt från Sida, EU och FN för finansiering av den internationella verksamhet som Sveriges Domstolar deltar i. Det beräknade bidraget uppgår till 14 000 000 kronor.

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Kravet i regeringsbeslut den 17 december 2009 (Ju2008/10177/DOM) att Domstolsverket i sin årsredovisning årligen ska redogöra för hur arbetet inom Sveriges Domstolar bedrivs på de områden som omfattas av strategierna för bemötande av parter och andra personer som kommer i kontakt med domstolarna, utformningen av domar och beslut samt kontakter med media ska upphöra att gälla vid utgången av år 2013. Kravet på redogörelse omfattas av återrapporteringskravet i detta regleringsbrev avseende åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna.