Mål Skatt, tull och exekution

Målet för utgiftsområdet är att säkerställa finansieringen av den offent- liga sektorn och bidra till ett väl fungerande samhälle för medborgare och näringsliv samt motverka brottslighet.

Återrapportering

Skatteverket ska göra en bedömning av hur myndigheten har bidragit till att uppfylla målet.

Mål Skatt

De eftersträvade skatte- och avgiftsintäkterna ska säkerställas rättssäkert och på ett för samhället ekonomiskt effektivt sätt samt på ett sätt som är kostnadseffektivt och enkelt för medborgare och företag. Brottslighet inom skatteområdet ska förebyggas och bekämpas. Medborgare och företag ska ha förtroende för Skatteverkets verksamhet. Kvinnor och män ska ges samma möjligheter och villkor vid kontakter med myndigheten.

Återrapportering

Skatteverket ska göra en bedömning av resultatutvecklingen med utgångspunkt i verksamhetens mål och prestationer. Skillnader mellan kvinnors och mäns möjligheter och villkor ska kommenteras i redovisningen. 

Mål 1 - beskattning

Skatter och avgifter ska fastställas så att skillnaden mellan de fastställda och de teoretiskt riktiga beloppen (skattefelet) blir så liten som möjligt. All uppbörd ska uppbäras effektivt och fastställda belopp ska betalas i sin helhet samt inom utsatt tid. Skillnaden mellan fastställda belopp och betalda belopp (uppbördsförlusterna) ska minimeras.

Återrapportering

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att minska skattefelet och minimera uppbördsförlusterna. En bedömning ska göras av hur åtgärderna har bidragit till att minska skattefelet och i vilken grad skattefelet har förändrats. Uppbördsförlusternas utveckling ska beskrivas. 

Mål 2 - brottsbekämpning

Ekonomisk brottslighet ska förebyggas och avslöjas. Brottsutredningar ska ge åklagare ett bra stöd för ställningstagande till om åtal ska väckas.

Återrapportering

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att förebygga och avslöja ekonomisk brottslighet samt göra en bedömning av resultatet av åtgärderna. Myndigheten ska även beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att utveckla den brottsbekämpande verksamheten samt göra en bedömning av om genomförda brottsutredningar har givit åklagare ett bra stöd för ställningstagande till om åtal ska väckas.

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att bekämpa den organiserade brottsligheten och göra en bedömning av resultatet av Skatteverkets del av regeringens särskilda satsning för att bekämpa den organiserade brottsligheten.

Mål 3 - folkbokföring

Uppgifterna i folkbokföringen ska spegla befolkningens verkliga bo- sättning, identitet och familjerättsliga förhållanden så att olika samhälls- funktioner får ett korrekt underlag för beslut och åtgärder.

Återrapportering

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att uppgift- erna i folkbokföringsregistret ska spegla befolkningens verkliga bosätt- ning, identitet och familjerättsliga förhållanden.

Myndigheten ska även göra en bedömning av i vilken utsträckning uppgifterna i folkbokföringsregistret utgör ett korrekt underlag för olika samhällsfunktioners beslut och åtgärder.

Mål 4 - fastighetstaxering

Taxeringsvärden på fastigheter ska vara rättvisande så att korrekt underlag finns för skatteberäkning och andra ändamål.

Återrapportering

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att taxe- ringsvärden på fastigheter ska vara rättvisande samt göra en bedömning av i vilken grad taxeringsvärdena utgör ett korrekt underlag för skatte- beräkning och andra ändamål.

Mål 5 - registrering av bouppteckningar

De formella kraven på bouppteckningars förrättande och upprättande ska vara uppfyllda innan registrering.

Återrapportering

Skatteverket ska beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att säker- ställa att de formella kraven för bouppteckningarnas förrättande och upprättande är uppfyllda samt göra en bedömning av resultat- utvecklingen.

2      Övriga återrapporteringskrav

Generella krav på redovisning

Skatteverket ska i årsredovisningen, i bilaga, redovisa en sammanställning över sådana mått, indikatorer och nyckeltal som ingår i myndighetens underlag för att belysa och bedöma verksamhetens utveckling och resultat. Myndigheten ska redovisa 10-åriga tidsserier där det är möjligt och relevant. Sammanställningen ska följa samma indelning som resultat- redovisningen.

Redovisningen ska innehålla en bedömning av enhetlighet, kvalitet, effektivitet och produktivitet totalt och per verksamhet. Utvecklingen ska analyseras och kommenteras. Väsentliga omprioriteringar i verksam- hetens inriktning mot bakgrund av ovanstående utveckling ska
kommenteras.

Skatteverket ska redovisa individbaserad statistik med kön som över- gripande indelningsgrund där det är möjligt.

Riskhantering och kontrollverksamhet

Skatteverkets resurser ska i huvudsak vara koncentrerade till områden med hög risk. Skatteverket ska beskriva arbetet med att koncentrera myndighetens resurser till sådana områden. 

Myndighetena ska göra en bedömning av hur arbetet fortskrider med riskanalys samt med urvals- och uppföljningssystem. Skatteverket ska även beskriva metodutveckling särskilt avseende slumpvisa kontroller.

Skatteverket ska även beskriva vilka åtgärder som har vidtagits för att öka de preventiva effekterna på alla områden. Dessutom ska myndig- heten göra en bedömning av kontrollverksamhetens resultat.

Service och information

Information och service inom Skatteverkets område ska vara behovs- anpassad och lättillgänglig. Kvalificerad information ska finnas för företag och medborgare. Vidare ska myndigheten beakta regeringens strategi för en digitalt samverkande förvaltning.

Skatteverket ska beskriva vilka insatser som har genomförts för att göra information och service mer behovsanpassad, lättillgänglig och kvalificerad. Myndigheten ska även göra en bedömning av i vilken omfattning myndighetens åtgärder har bidragit till att uppfylla regeringens mål att förenkla för företag och för att underlätta för medborgare.  

Jämställdhetsintegrering

Skatteverket arbetar med jämställdhetsintegrering och bidrar därigenom till att regeringens jämställdhetspolitiska mål uppnås. Skatteverket ska redovisa resultatet av de aktiviteter som beskrivs i Skatteverkets hand- lingsplan för jämställdhetsintegrering 2015—2018. Myndigheten ska även lämna en separat redovisning i särskild ordning senast den
22 februari 2018, och då beskriva och analysera resultatet av genomfört arbete 2015—2017.

Utgiftsprognoser

Skatteverket ska redovisa prognoser med tillhörande kommentarer för 2016—2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska redo- visas i Hermes. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till före- gående prognostillfälle, till tillgängliga och beräknade medel samt till myndighetens beslutade budget och verksamhetsplan. Av kommentar- erna ska det framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns samt eventuella förändringar som rör finansiering, kostnader och verksamheten. Vid väsentliga prognos- avvikelser ska myndigheten även ange orsakerna till dessa samt vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras att vidtas för att verksam- heten ska bedrivas inom ramen för tilldelade medel. Prognoserna ska lämnas senast den 20 januari, 19 februari, 3 maj, 1 augusti och 
26 oktober 2016.

Sedan den 1 januari 2013 gäller enligt inkomstskattelagen (1999:1229) begränsningar i avdragsrätten för ränteavdrag i inkomstslaget närings- verksamhet avseende alla lån inom en intressegemenskap. Under 2015 har Skatteverket haft i uppdrag att följa upp dessa regler samt fortsätta den kartläggning av ränteavdragen som påbörjades 2009.

Skatteverket ska fortsätta följa upp tillämpningen av de ränteavdrags- begränsningsregler som gäller från den 1 januari 2013. I detta ingår att följa upp om reglerna förebygger skatteplanering med ränteavdrag på avsett sätt samt om det förekommer kringgåenden av reglerna. Skatteverket ska även fortsätta arbetet med att kartlägga ränteavdragen på samma sätt som myndigheten har gjort under 2009—2015. I detta ingår särskilt frågan om skatteplanering med externa lån utgör ett allvarligt hot mot den svenska bolagsskattebasen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den
10 januari 2017.

Delningsekonomin kan förstås som transaktioner där underutnyttjade tillgångar säljs, hyrs ut, samägs eller samnyttjas. Det kan även handla om erbjudanden att utföra tjänster. Detta är i sig inget nytt, men digitaliser- ingen av ekonomin har ökat tillgängligheten och minskat transaktions- kostnaderna. Vidare har medborgarnas och företagens förtroende för företeelsen ökat och volymerna har tilltagit kraftigt. Sammantaget innebär detta nya utmaningar för skattesystemen som behöver kartläggas och analyseras.

Skatteverket ska beskriva delningsekonomin och dess påverkan på skattesystemen och skatteintäkterna över tid. Kartläggning ska ske av delningsekonomin, dess aktörer och de rättsliga relationerna mellan dessa i skattehänseende. Av speciellt intresse är hur skattereglerna tillämpas på tillhandahållarna och användarna samt hur kontrollen sker. En övergripande rapport ska redovisas till Regeringskansliet (Finans- departementet) senast den 15 mars 2016 och erfarenheter från kontroll- verksamheten ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 oktober 2016.

Skatteverket ska utifrån gällande lagstiftning och den rättspraxis som utvecklats redogöra för hanteringen av ärenden om ändrad könstill- hörighet i folkbokföringen. I uppdraget ingår att redovisa vilka konsekvenser personnummerbytet får för den person som har ändrat sin könstillhörighet och för de personer som har eller får en relation registrerad till denna person. Vidare ska Skatteverket beskriva vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit eller avser att vidta för att förhindra eventuella problem som identifierats. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) senast den 31 maj 2016.

Antalet personer som får uppehållstillstånd i Sverige kommer att öka kraftigt kommande år med anledning av flyktingssituationen. Detta får konsekvenser för offentlig verksamhet på både kort och lång sikt. Skatteverket ska beskriva och analysera på vilket sätt myndighetens verksamhet kommer att påverkas 2016 t.o.m. 2020. I uppdraget ingår att beskriva hur verksamheten behöver utvecklas och vilka omprioriteringar som kan behöva göras inom befintliga ekonomiska ramar för att möta identifierade utmaningar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet) i samband med Skatteverkets budgetunderlag för 2017—2019.

1. Anslagsposten får användas för Skatterättsnämndens och Forskarskattenämndens verksamhet samt Sveriges avgift till Nordiska skattevetenskapliga forskningsrådet och Intra-European Organisation of Tax Administrations (IOTA). Skatteverket ska samråda med Skatterättsnämndens kansli för att säkerställa att nivån på nämndens anslag möjliggör en förkortning av handlägg- ningstiderna.
2. Anslagsposten får användas för ersättningsbelopp enligt 43 kap. skatteförfarandelagen (2011:1244) om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning samt kostnader för skiljemannaför- farande enligt lagen (1999:1211) om konvention om undanröjande av dubbelbeskattning vid justering av inkomst mellan företag i intressegemenskap. Ersättningsbelopp om högst 30 000 000 kronor får belasta anslaget. Kostnaderna ska särredovisas i årsredovisningen.
3. Anslagsposten får användas för handräckning på grund av avtal med främmande stat i vissa beskattningsärenden samt allmän och särskild fastighetstaxering, årlig omräkning av fastighetstaxerings- värden m.m.
4. Från anslagsposten får högst 70 000 000 kronor användas för att täcka underskott som uppkommer i de avgiftsfinansierade verksam- heterna ID-kort och prissättningsbesked vid internationella transaktioner.

Villkor

Avgifter enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatte- verkets beskattningsverksamhet, lagen (2001:182) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets folkbokföringsverksamhet, förordningen (2015:905) om behandling av personuppgifter i Skatteverkets äktenskapsregister- och bouppteckningsverksamheter samt lagen (2009:1289) om prissättningsbesked vid internationella transaktioner får disponeras i verksamheten. 

Skatteverket får med undantag av 3 kap. 3 § kapitalförsörjnings- förordningen (2011:210) använda statens centralkonto i Riksbanken för:

• stöd enligt förordningen (2006:1481) om stöd för nystartsjobb och stöd enligt förordningen (2013:1157) om stöd för yrkesintroduk- tionsanställningar under tiden tills medel för stöden lämnats från Arbetsförmedlingen, 
• stöd enligt förordning (2001:770) om sjöfartsstöd under tiden tills medel för stödet lämnats från Trafikverket, och 
• stöd enligt lagen (1991:1047) om sjuklön under tiden tills medel för stödet lämnats från Försäkringskassan.