Skogsstyrelsen ska redovisa:

- Hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla det av riksdagen fastlagda målet för utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel, att insatserna ska bidra till goda förutsättningar för arbete, tillväxt och välfärd i alla delar av landet. De gröna näringarna ska vara livskraftiga och bidra till klimatomställningen och att naturresurserna används hållbart.

- Indikatorer som beskriver utvecklingen inom sektorn och baserat på indikatorer och andra bedömningsgrunder göra en bedömning av hur resultaten och effekterna bidragit till att nå målet för utgiftsområdet.

- Årsarbetskraft, intäkter, kostnader och ekonomiskt resultat för kärnprocesserna: Rådgivning; Områdesskydd; Ekonomiskt stöd; Tillsyn; Inventering, uppföljning, utvärdering; Policyutveckling; Extern samverkan; Uppdragsverksamhet.

Skogsstyrelsen ska redovisa sina genomförda insatser och samverkan med berörda myndigheter, om kartläggning och övervakning av genetisk mångfald hos vilda och domesticerade växter och djur inom de areella näringarna. Skogsstyrelsens roll är därvid begränsad till skogsträd.

Skogsstyrelsen ska redovisa slutsatserna från Skogsstyrelsens och Naturvårdsverkets gemensamma projekt ”Artskydd i skogen” samt Skogsstyrelsens tillämpning av artskyddsförordningen (2007:845).

Skogsstyrelsen ska redovisa hur man inom sitt verksamhetsområde bidragit till Sveriges exportstrategi. 

Skogsstyrelsen ska redovisa prognoser för 2016-2020 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes enligt instruktion från Ekonomistyrningsverket den 

- 20 januari, 

- 19 februari, 

- 3 maj, 

- 1 augusti, och 

- 26 oktober 2016.

Skogsstyrelsen ska utöver ovan nämnda prognostillfällen lämna en motsvarande prognos till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) den 26 september 2016. 

Vidare ska myndigheten, vid ovan nämnda datum, till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) särskilt redovisa prognosen för anslag 1:2 Insatser för skogsbruket uppdelat på anslagspost 1 Bidrag till skogsbruket och anslagspost 2 Kostnader för intrångsersättning och vissa civilrättsliga avtal på naturvårdsområdet.

Myndigheten ska i sitt arbete med att minska utsläppen av koldioxid från resor och transporter, inom ramen för sitt miljöledningsarbete, använda den metodik som tagits fram inom ramen för projektet Resfria möten i myndigheter, www.remm.se.

Skogsstyrelsen ska bistå Regeringskansliet i arbetet med ett nationellt skogsprogram. Sverige behöver en långsiktig skogsstrategi för att på ett hållbart sätt tillvarata skogens möjligheter att bidra till utvecklingen av en bioekonomi och för att tillvarata skogens hela värdekedja. Arbetet ska utvecklas i bred samverkan med intressenter.

Skogsstyrelsen ska redogöra för hur det gemensamma arbetet med implementering av målbilder för god miljöhänsyn fortlöper hos myndigheten, branschen och hos andra intressenter. Resultaten i form av uppmätt miljöhänsyn i skogsbruket ska redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den      15 oktober 2016.

En anpassad skogsskötsel är central för skogens roll i den växande bioekonomin. Skogsstyrelsen ska utveckla arbetet med hållbara skogsskötselmetoder genom en systematisk och upprepad ansats av aktivt lärande. Arbetet ska främja utveckling och kunskap om ett variationsrikt skogsbruk inklusive hur kontinuitetsskogsbruk ska utvecklas. Metoderna ska utvecklas tillsammans med en stärkt miljöhänsyn så att ekosystem och ekosystemtjänster vidmakthålls. Den databas som tagits fram som stöd för skogliga skattningar, med hjälp av den laserskanningen för den nationella höjdmodellen, ska underhållas i samverkan med berörda intressenter. Myndigheten ska också göra en sammanställning av kunskapsläget gällande vilka utvecklingsbehov klimatförändringen skapar inom skogsskötseln, för ett hållbart skogsbruk.

Skogsstyrelsen ska i samarbete med Naturvårdsverket utvärdera Nationell strategi för formellt skydd av skog och använda resultatet tillsammans med myndigheternas erfarenheter från att arbeta med skydd av skog för att revidera den befintliga strategin, i syfte att uppnå ett kostnadseffektivt skydd. I arbetet ingår att redovisa arealer och geografisk fördelning av kända värdefulla skogar som saknar formellt skydd, vilka av dessa som omfattas av frivilliga avsättningar och analysera behovet av kompletterande kartläggning av okända värdefulla skogar. Vidare ingår att föreslå en ny länsvis fördelningsmodell utifrån beslutat etappmål om skydd av landområden, sötvattensområden och marina områden, vad avser den del som omfattar skogar med höga naturvärden. Skydd av skogar av värde för friluftslivet och tätortsnära skogar ska beaktas i arbetet liksom behov av skydd av skog som behövs för att uppnå andra miljökvalitetsmål än Levande skogar. Resultatet från utvärderingen ska kunna användas i regeringens arbete med att utveckla nya etappmål för skydd av skog. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Miljö- och energidepartementet och Näringsdepartementet) senast den 31 december 2016.

Skogsstyrelsen ska redovisa frivilliga avsättningar inom skogsbruket. Redovisningen ska ske så att det är möjligt att göra jämförelser med myndighetens tidigare redovisningar samt att den metod som används ska dokumenteras med syfte att kunna användas även framåt. Skogsstyrelsen ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 30 mars 2017.

Regeringen anser att skogens sociala värden är viktiga och bör uppmärksammas mer i rådgivnings- och informationsinsatser. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Näringsdepartementet) senast den 15 januari 2017.

Bristande jämställdhet i skogsbruket har många negativa konsekvenser, inte minst kopplat till kompetensförsörjning. En anledning till att det går långsamt att skapa en jämställd skogsnäring kan vara att det finns hinder för kvinnor att delta i skogliga utbildningar och skogliga nätverk på jämställda villkor. Skogsstyrelsen ska därför göra en särskild satsning på rådgivning riktad till skogsägare som är kvinnor. 

Inom ramen för arbetet med samverkande e-förvaltning och andra pågående aktiviteter inom området e-förvaltning ska Skogsstyrelsen i samråd med länsstyrelserna, Riksantikvarieämbetet, Naturvårdsverket, Havs- och vattenmyndigheten, representanter för kommuner, samt övriga myndigheter som ansvarar för skogliga ärenden senast till 2018 färdigställa den gemensamma inlämningsfunktionen (förordningen [2013:44] om en gemensam inlämningsfunktion för skogsägare), för relevanta ärendeflöden. Enhetliga handläggningsrutiner ska utarbetas och för delar av dessa kan samråd och samarbete sökas gällande kommunal myndighetsutövning som berörs av skogliga åtgärder. Arbetet ska bygga på det uppdrag som redovisats under 2015 (dnr N2015/06114/SK). Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Näringsdepartementet), med en delredovisning senast den 31 augusti 2016 och slutredovisning senast den 31 maj 2018, av Skogsstyrelsen i samråd med Länsstyrelsen i Värmlands län och övriga berörda myndigheter.

Skogsstyrelsen ska bistå Regeringskansliet (Näringsdepartementet) i förberedelserna inför och under förhandlingar om genomförandet av EU:s klimat- och energiramverk till 2030 och EU:s energiunion. Frågor om bördefördelning för den icke-handlande sektorn, skogsbruk och annan markanvändning samt hållbarhetskriterier är centrala.

Anslagsposten får användas för insatser enligt artikel 21 och artikel 24 i rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och i enlighet med det av EU-kommissionen godkända landsbygdsprogrammet för Sverige 2007-2013 samt tillämplig nationell lagstiftning. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet för Sverige 2014-2020 och med tillämplig nationell lagstiftning.

Högst 24 200 000 kronor ska användas för att balansera underskott i uppdragsverksamhet åt Arbetsförmedlingen före 2009.

Anslagsposten får användas till informations-, rådgivnings- och utbildningsinsatser samt till bidrag enligt förordningen (2010:1879) om stöd till vissa åtgärder inom skogsbruket.

Högst 10 000 000 kronor får användas för åtgärder kopplade till skogsbranden i de delar av Västmanlands län som brandhärjades den    31 juli–11 september 2014. Anslagsposten får användas till stöd enligt förordningen (2014:1315) om tillfälligt stöd för upparbetning och lagring av brandskadat virke från brandområdet i Västmanland samt i enlighet med förordningen (2015:518) om tillfälligt stöd för dieselbränsle som har förbrukats av skogsmaskiner i brandområdet i Västmanland.

Stöd får endast lämnas med de begränsningar som följer av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

Anslagsposten får användas till att täcka statens kostnader för intrångsersättningar som följer av Skogsstyrelsens beslut enligt 18 § eller 18 b § skogsvårdslagen (1979:429) och enligt 7 kap. 11 § och 12 kap. 6 § miljöbalken, till att täcka statens kostnader för naturvårdsavtal som avses i 7 kap. 3 § andra stycket jordabalken samt till skötsel av områden som skyddats enligt ovan nämnda bestämmelser.

Anslaget får vidare disponeras för att utge ersättning till jordfonden vid sådana fall när beslut enligt 7 kap. 11 § miljöbalken fattas beträffande fastighet som förvaltas av jordfonden. Ersättningen ska därvid motsvara det bokförda värdet för det område som omfattas av beslutet.

Högst 10 000 000 kronor får användas för att täcka Skogsstyrelsens kostnader för förbättrad biotopinventering, uppföljning av biologisk mångfald och arbetet med en kompletterande arbetsmetod för skydd av värdefull natur (Komet).

Högst 6 000 000 kronor får användas av Skogsstyrelsen för att fortsätta utveckla och analysera metoder för hyggesfritt skogsbruk (kontinuitetsskogsbruk) utifrån ekonomiska, ekologiska, kulturella och sociala aspekter samt informera om och ge råd om hyggesfritt skogsbruk. Skogsstyrelsen ska fortsätta införliva hyggesfritt skogsbruk som ett alternativ till trakthyggesbruk i myndighetens rådgivning.

Skogsstyrelsen får använda högst 2 000 000 kronor för att i samverkan med Sametinget och samebyarna arbeta vidare med renbruksplaner. Medlen får även användas av myndigheten i arbetet med att utveckla en god samverkan mellan rennäring och skogsbruk.

Skogsstyrelsens kostnader för hantering av naturvårdsavtal och biotopskydd får täckas med högst 38 000 000 kronor.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive period. 

Intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten ska särredovisas per resultatområde.

Skogsstyrelsen får disponera avgifter som tas ut enligt 13 § förordningen (2009:1393) med instruktion för Skogsstyrelsen och de avgifter som Skogsstyrelsen med stöd av annan författning får ta ut om inte annat följer av författningen.