Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå.

• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska 75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen i tingsrätt, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra. I hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål prövningstillstånd beviljas ska 75 procent av målen ta högst tio månader att avgöra räknat från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten.
• Av målen i förvaltningsrätt och kammarrätt, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader att avgöra i respektive instans.
• Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra.
• Av målen i Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.  

Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade.

Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående av besittningsskydd för bostad och lokal samt ärenden om lokalmedling, ska 75 procent ta högst fyra månader att avgöra.

Hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Domstolsverket ska initiera och samordna Sveriges Domstolars internationella verksamhet. Domstolsverket ska bidra till internationell civil krishantering och utvecklingssamarbete. Domstolsverket ska samverka i genomförandet av insatser inom den internationella fredsfrämjande verksamheten, i vilken den civila krishanteringen är en del. Domstolsverket ska också bidra till att utveckla en väl fungerande erfarenhetsåterföring från insatserna till både Regeringskansliet och myndigheterna.

Domstolsverket ska redovisa

• omfattningen av och kostnaderna för sitt bidrag till internationell civil krishantering och sammanfatta vilka resultat deltagandet lett till i olika insatser
• åtgärder för att säkerställa att utsänd personal till fredsfrämjande insatser och krishanteringsinsatser har kunskap om agendan för kvinnor, fred och säkerhet och att utbildningen är anpassad för det specifika uppdraget i enlighet med den nationella handlingsplanen för genomförande av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet 2016–2020 (UD2016/07898/KH).  

De finansiella villkoren för Domstolsverkets bidrag till internationell civil krishantering specificeras i regleringsbrev under utgiftsområde 7 Internationellt bistånd.

Domstolsverket ska redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. 

Domstolsverket ska särskilt redovisa

• det arbete som bedrivs och de åtgärder som vidtagits för att utveckla och effektivisera verksamheten
• antalet mål, fördelat per målkategori, som lämnats över till följd av de utökade möjligheterna för migrationsdomstolar att överlämna mål (prop. 2016/17:27)
• åtgärder som vidtagits för att öka allmänhetens förtroende för domstolarna, inklusive åtgärder som vidtagits för att säkerställa att parter, målsäganden och vittnen får ett bra bemötande och relevant information
• åtgärder som vidtagits för att förbättra ordningen i domstol och öka skyddet och säkerheten för de anställda i domstolen, för parter och andra som deltar i en rättegång samt för övriga personer som besöker domstolarna.

Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2019–2022 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder. Prognoserna lämnas i Hermes senast den 17 januari, den 15 februari, den 2 maj, den 29 juli och den 25 oktober.

Utöver rapporteringen i Hermes ska Domstolsverket varje månad lämna särskilt underlag avseende 2019 för anslaget 1:12 Rättsliga biträden m.m. till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Av underlaget ska framgå månadsprognos och månatligt utfall. Utfallet i förhållande till prognosen ska analyseras och kommenteras.

Domstolsverket ska senast den 5 april 2019 redovisa till Statskontoret hur myndigheten under 2018 har bidragit till att anställa personer vid myndigheten som står långt från arbetsmarknaden, inklusive nyanlända (moderna beredskapsjobb). Redovisningen ska ske enligt närmare instruktion från Statskontoret.

Domstolsverket ska tillsammans med övriga RIF-myndigheter fortsätta arbetet att utveckla rättsväsendets informationsförsörjning enligt den gemensamma plan (Ju2018/04521) som berörda myndigheter har redovisat till regeringen. Uppdraget och realiserade nyttor ska redovisas gemensamt av berörda myndigheter till regeringen (Justitiedepartementet) senast den 21 februari 2020. Myndigheterna ska senast den 1 oktober 2019 till regeringen (Justitiedepartementet) redovisa planerade gemensamma utvecklingsinsatser under 2020 och dess planerade nyttohemtagning.

Regeringen gav den 25 juni 2015 Domstolsverket och Stockholms tingsrätt i uppdrag att bl.a. förbereda och vidta åtgärder för att sätet vid den nordisk-baltiska regionala avdelningen i den enhetliga patentdomstolen ska kunna inleda sin verksamhet i Stockholm (Ju2015/05233/DOM). Uppdraget skulle ha redovisat senast den 31 januari 2019 (Ju2017/09553/DOM). Tidplanen har förskjutits och uppdraget ska därför redovisas senast den 31 januari 2020. 

Pågående uppdrag

Domstolsverket har tillsammans med Brottsoffermyndigheten regeringens uppdrag att gemensamt verka för att vittnesstödsverksamhet bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter (Ju2006/5404/KRIM).

Med stöd av Brottsförebyggande rådet (Brå) ska Domstolsverket i samverkan med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten och Kriminalvården samordna och utveckla prognos- och analysarbetet för att förbättra myndigheternas möjligheter att bedöma sin framtida verksamhetsvolym. Brå:s bidrag ska syfta till att analyserna genomgående håller hög kvalitet. Utgångspunkten är att prognoserna ska ge en gemensam och rättvisande bild av flödet i alla brottmålsprocessens centrala delar. Myndigheterna ska lämna en gemensam redovisning i samband med de budgetunderlag som lämnas 2019. Redovisningen ska innehålla en analys av tidigare lämnade prognoser i förhållande till det faktiska utfallet.

Domstolsverket ska under perioden 2016–2019 genomföra kontinuerliga kommunikationsinsatser som vänder sig till de organ som nominerar och väljer nämndemän, det vill säga politiska partier och fullmäktige (Ju2015/03889/DOM). Syftet är att få till stånd en bredare rekrytering så att personer som står utanför den partipolitiska kretsen ges faktisk möjlighet att bli nämndemän. Dessutom ska insatserna leda till en föryngring av nämndemannakåren. Resultatet av uppdraget ska redovisas till regeringen senast den 15 mars 2020.

Samtliga myndigheter inom Sveriges Domstolar har tillsammans med andra myndigheter i uppdrag att ställa praktikplatser till förfogande. Uppdragen ska redovisas den 15 januari 2019 till Statskontoret (Fi2016/00386/ESA, A2016/00216/A).

Myndigheterna har också i uppdrag att under tiden
den 1 januari 2019–den 31 december 2020 fortsatt ställa praktikplatser till förfogande. Uppdragen ska redovisas senast den 1 april 2019, den 1 april 2020 och den 15 januari 2021 till Statskontoret (Fi2018/01701/ESA, A2018/00925/A).

Domstolsverket, Attunda tingsrätt och Solna tingsrätt har tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Rättsmedicinalverket och Kriminalvården i uppdrag att, med bibehållen rättssäkerhet och kvalitet, i norra Stockholm genomföra en försöksverksamhet med ett snabbförfarande i brottmål (Ju2017/08090/DOM).

Försöksverksamheten ska pågå till och med den 31 december 2019.

Domstolsverket fick i regleringsbrevet för 2018 i uppdrag att i samverkan med övriga RIF-myndigheter bedriva en förstudie avseende digital bevisning och att identifiera vilka relevanta meddelandeflöden riktade till brottsutsatta som kan anslutas till Mina meddelanden. Uppdraget ska redovisas gemensamt av berörda myndigheter senast den 22 februari 2019 (Ju2017/09598/LP(delvis)).

Anslaget får användas till utgifter för 

• bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän och bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök
• uppstartskostnader för internationellt utvecklingssamarbete
• Rättshjälpsnämndens verksamhet
• Notarienämndens verksamhet
• den nordisk-baltiska regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen
• representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet 
• Sveriges Domareförbunds deltagande i International Association of Judges (IAJ) och Association of European Administrative Judges (AEAJ) samt i visst nordiskt samarbete.

Anslaget får användas till utgifter för

• Rättshjälp enligt rättshjälpslagen. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.
• Utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud disponeras av de allmänna domstolarna.
• Utgifter för offentligt biträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde och tredje man för utredning enligt lagen om offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.
• Rådgivning. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning enligt rättshjälpslagen disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.
• Utgifter för målsägandebiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.
• Utgifter för medlare och rättegångsbiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för medlare och rättegångsbiträde enligt föräldrabalken disponeras av de allmänna domstolarna.
• Utgifter för särskild företrädare för barn. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.
• Ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.
• Diverse kostnader för rättsväsendet. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och till Länsstyrelsen i Stockholms län. Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.
• Vissa domstolsutgifter m.m. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för bevisning, parter, tolk m.m., god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Domstolsverket får vidare betala ut medel efter rekvisition från Regeringskansliet, Kriminalvården och övervakningsnämnderna inom Kriminalvården, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen och länsstyrelserna.

Anslaget får även användas för att finansiera utgifter som i regleringsbrevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1–5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen trädde i kraft (den 1 december 1997).

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

För de offentligrättsliga avgifterna ska avgifternas intäkter bidra till att täcka verksamhetens kostnader.

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.