Riksarkivet ska redovisa hur myndighetens verksamhet har bidragit till att kulturen ska komma fler till del i hela landet.

Riksarkivet ska redovisa hur myndigheten har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara regeringens skrivelse (2020/21:133) Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 samt regeringens proposition (2017/18:179) En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder. Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Myndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.

Riksarkivet ska för omfattande ärendetyper så långt som möjligt utveckla och använda resultatindikatorer eller nyckeltal i sin redovisning som återspeglar myndighetens förmåga att bidra till de arkivpolitiska målen och att utföra sina uppgifter effektivt.

Riksarkivet ska redovisa hur myndigheten har använt eller fördelat medlen från anslag 1:4 Forsknings- och utvecklingsinsatser inom kulturområdet. Redovisningen ska omfatta

• vilka strategiska prioriteringar som legat till grund för användningen eller fördelningen av medel,
• vilka insatser som finansierats eller delfinansierats av anslaget under året,
• på vilket sätt insatserna förväntas bidra till kulturområdets utveckling, och

• en resultatbedömning av genomförda insatser.

Riksarkivet ska i årsredovisningen specificera myndighetens totala lokalkostnader för 2022 enligt följande:

• hyra
• el och uppvärmning
• reparationer och underhåll
• övriga driftskostnader

Om myndigheten har fler än en hyresvärd ska kostnaderna fördelas per hyresvärd.

Riksarkivet ska särredovisa eventuella sponsringsintäkter i not till resultatredovisningen.

Riksarkivet ska redovisa fördelningen av eventuella bidragsintäkter mellan statliga bidrag, icke-statliga bidrag respektive bidrag från mellanstatliga organ i not till resultaträkningen.

Riksarkivet ska redovisa de åtgärder som vidtagits för att utveckla rutiner för löpande uppföljning av avgiftsbelagda verksamheter med det ekonomiska målet upp till full kostnadstäckning.

Riksarkivet ska under 2022 delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som ska hantera frågor om statens roll och ansvar inom ramen för kultursamverkansmodellen.

Riksarkivet ska översiktligt beskriva den offentliga informationsförvaltningen och analysera och redovisa följderna av bl.a. den högre graden av digitalisering. Myndigheten ska inom ramen för uppdraget identifiera eventuella brister i de regelverk som styr den offentliga informationsförvaltningen i relation till de arkivpolitiska målen och behov av förändringar i myndighetens uppgifter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet) senast 15 maj 2022.

Myndigheten ska redovisa hur den arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Myndigheten ska i kommentarerna särskilt informera om åtgärder som vidtas för att komma tillrätta med utgiftsutvecklingen. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 7 februari,
• 27 april,
• 29 juli och
• 28 oktober.

Anslagsposten får användas för utgifter för forsknings- och utvecklingsinsatser. Anslagsposten får även användas för utgifter för administration och genomförande av verksamheten.

Anslagsposten får användas för Riksarkivets förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för statsbidrag till restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film samt för statsbidrag till enskilda arkiv. 

I anslaget har beräknats medel för restaurering, arkivering och arkivförvaltning av kulturhistorisk, försvarsanknuten film till ett belopp av 464 000 kronor. Medlen utbetalas till stiftelsen Armé-, Marin- och Flygfilm.

Av anslaget ska 6 900 000 kronor användas för verksamhetsbidrag till stiftelsen Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.

Riksarkivet får använda högst 2 800 000 kronor för bidrag till enskilda arkiv i enlighet med förordningen (2007:1368) om statsbidrag till enskilda arkiv. 

Anslagsmedel får användas för att täcka det ackumulerade underskottet vid utgången av 2021 i den avgiftsbelagda verksamheten Digitaliseringstjänster.

Riksarkivet ska redovisa avgiftsbelagd verksamhet enligt ovanstående indelning. För verksamhet med full kostnadstäckning ska såväl intäkter som kostnader redovisas. För övrig avgiftsbelagd verksamhet redovisas endast de sammanlagda intäkterna.