De övergripande målen för statliga universitets och högskolors verksamhet anges i högskolelagen (1992:1434).

Utbildning på grundnivå och avancerad nivå

Utbildningsutbudet vid universitet och högskolor ska svara mot studenternas efterfrågan och arbetsmarknadens behov.

Universitet och högskolor ska redovisa vilka bedömningar, prioriteringar och behovsanalyser som ligger till grund för beslut om utbildningsutbudet. Ett universitets eller en högskolas avvägningar när det gäller t.ex. fördelningen mellan program och kurser på olika nivåer och med olika förkunskapskrav samt fördelningen mellan campus och nätbaserad undervisning ska redovisas. Därutöver ska en redovisning lämnas över hur lärosätet möter det omgivande samhällets behov av utbildning.

Universitet och högskolor som har tillstånd att utfärda lärar- eller förskollärarexamina ska planera för dimensioneringen av utbildningen till olika examina, inriktningar och ämneskombinationer så att dimensioneringen svarar mot studenternas efterfrågan och mot arbetsmarknadens nationella och regionala behov. Universitet och högskolor ska redovisa de överväganden och åtgärder som har gjorts för att informera och vägleda studenterna i detta val.

Universitet och högskolor ska redovisa uppgifter om antalet programnybörjare, antalet helårsstudenter och antalet examinerade de senaste tre åren på utbildningar som leder till följande examina:

• arkitektexamen
• barnmorskeexamen,
• civilingenjörsexamen,
• förskollärarexamen,
• grundlärarexamen (med inriktning mot arbete i förskoleklass och grundskolans årskurs 1–3, mot grundskolans årskurs 4–6 samt mot arbete i fritidshem),
• högskoleingenjörsexamen,
• röntgensjuksköterskeexamen,
• sjuksköterskeexamen,
• speciallärarexamen och specialpedagogexamen,
• specialistsjuksköterskeexamen,
• yrkeslärarexamen,
• ämneslärarexamen, och
• ämneslärarexamen som avläggs efter kompletterande pedagogisk utbildning.

Den särskilda höjning av ersättningsbeloppen för utbildningsområdena humaniora, teologi, juridik, samhällsvetenskap, undervisning och verksamhetsförlagd utbildning som inleddes 2016 ska användas för kvalitetsförstärkande åtgärder. Medlen ska i första hand användas för att införa fler lärarledda timmar på utbildningar inom dessa områden. Detta inkluderar fler lärarledda timmar i lärarutbildningarna. 

Universitet och högskolor ska redovisa och analysera hur de höjda ersättningsbeloppen har bidragit till högre kvalitet och hur medel har bidragit till fler lärarledda timmar inom berörda utbildningar, inklusive lärarutbildningarna.

Den studieavgiftsfinansierade verksamhetens omfattning ska redovisas. Redovisningen ska även innehålla en redogörelse för den studieavgiftsfinansierade verksamhetens eventuella påverkan på ett universitets eller en högskolas övriga verksamhet. Universitet och högskolor ska redovisa antalet tredjelandsstudenter som har deltagit i utbildning inom ett utbytesavtal och de eventuella förändringar som har skett i denna verksamhet. Vidare ska universitet och högskolor redovisa hur samarbetet med Migrationsverket har fungerat.

Universitet och högskolor ska även redovisa antalet avgiftsskyldiga studenter som har antagits genom separat antagning samt hur den studieavgiftsfinansierade verksamheten har påverkats av denna.

Lärosätena ska redogöra för utbyggnad av utbildning på avancerad nivå och kurser som kan förbereda studenterna för den framtida arbetsmarknaden genom t.ex. praktikperioder. Lärosätena ska även redogöra för satsningen på bristyrkesutbildningar och särskilt beskriva vilka utbildningar som byggts ut. Av redovisningen ska framgå hur många tillkommande helårsstudenter jämfört med 2019 som ingår i respektive utbyggnad. 

Ekonomisk redovisning m.m.

Försvarshögskolan omfattas inte av punkterna 3 och 4.

1. Universitet och högskolor samt enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda examina enligt lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa examina får hos Stockholms universitet ansöka om bidrag för särskilt pedagogiskt stöd, inklusive teckenspråkstolkning, för studenter med funktionshinder i studiesituationen för de kostnader som överstiger 0,3 procent av anslaget eller bidraget för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Dessa kostnader får, efter att ansökan beviljats, delvis täckas av de medel som disponeras av Stockholms universitet som ett särskilt åtagande som ska finansieras av medel under anslaget 2:65 Särskilda medel till universitet och högskolor.

2. Universitet och högskolor får belasta anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå, forskning och utbildning på forskarnivå samt konstnärlig forskning och utbildning på forskarnivå med kostnader för personskadeförsäkringar för studenter. Kostnaderna får högst uppgå till 24 kronor per helårsstudent och år.

3. Prognoser över beräknat utfall för anslaget till utbildning på grundnivå och avancerad nivå för 2022-2025 ska redovisas senast den 27 april 2022 och den 28 oktober 2022. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i
förhållande till budgeten. Prognoserna ska lämnas i enlighet med bilaga 3.

Redovisningarna ska innehålla beräknat utfall för innevarande år och de tre kommande åren, med hänsyn taget till anslagssparande, överproduktion och utnyttjande av eventuella decemberprestationer. I prognoserna ska även redovisas beräknat utnyttjande av låneram under året.  

En kopia av varje prognos ska lämnas till Universitetskanslersämbetet.

4. Följande ersättningsbelopp (kronor) ska tillämpas för budgetåret 2022. 

Anm. Utbildningsområdet Undervisning avser utbildning inom det allmänna utbildningsområdet och den utbildningsvetenskapliga kärnan.

Anm. Utbildningsområdet Verksamhetsförlagd utbildning avser verksamhetsförlagd utbildning inom lärar- och förskollärarutbildning.

Anm. Utbildningsområdet Övrigt avser journalist- och bibliotekarieutbildningar samt praktiska och estetiska kurser inom lärarutbildning med inriktning mot tidigare år, grundlärarutbildning och förskollärarutbildning. 

Anvisningar för avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer finns i bilaga 1 och bilaga 2.

5. Riktlinjer för redovisning finns i bilaga 1.

6. Universitet och högskolor får ta ut och disponera avgifter för verksamheter enligt bilaga 1.

7. Universitet och högskolor får köpa kurser av svenska statliga universitet och högskolor och enskilda utbildningsanordnare som har relevant examenstillstånd (köpt beställd utbildning) eller av utländska lärosäten inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Sådana kurser får endast köpas för studenter som har antagits till utbildning hos det lärosäte som köper utbildningen. Avräkning av helårsstudenter och helårsprestationer får endast göras av det lärosäte som köper kurser. Sådana kurser ska av det säljande statliga universitetet eller högskolan inte klassificeras som uppdragsutbildning. Köpt beställd utbildning får inte medföra att förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning överförs till enskilda utbildningsanordnare eller till utländska lärosäten utan stöd i lag.

8. Stipendier som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering för doktorander får inte finansieras med medel från statsbudgeten. Därvid avses såväl medel på anslag för forskning och utbildning på forskarnivå som andra statliga medel som fördelas via en statlig myndighet.

9. I universitets och högskolors uppgifter att utbilda och forska ingår enligt 1 kap. 2 § andra stycket högskolelagen att samverka med det omgivande samhället för ömsesidigt utbyte och verka för att den kunskap och kompetens som finns vid högskolan kommer samhället till nytta. Intäkter och kostnader för sådan verksamhet får belasta anslagen för utbildning på grundnivå och avancerad nivå respektive anslagen för forskning och utbildning på forskarnivå. 

Övrigt

1. Universitet och högskolor ska, samtidigt som de lämnar årsredovisningen till regeringen, lämna en kopia av årsredovisningen till Universitetskanslersämbetet.

2. Universitet och högskolor ska lämna de uppgifter som krävs för att Universitetskanslersämbetet ska kunna följa utvecklingen av studenters aktivitet på kurs.

3. Undantag från vissa bestämmelser finns i bilaga 1.

Universitet och högskolor ska redovisa hur lärosätet har utvecklat sina processer för att främja en hållbar utveckling (1 kap. 5 § högskolelagen). Lärosätena ska även redogöra för hur relevanta delar av arbetet med att främja en hållbar utveckling har kopplats till Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling, lärosätenas miljöledningsarbete samt Naturvårdsverkets uppföljning av miljöledningsarbetet i staten. I redovisningen ska även framgå hur lärosätet avser att arbeta under kommande år för att ta ytterligare steg för att stärka arbetet med att främja en hållbar utveckling. 

Universitet och högskolor med tillstånd att utfärda examina inom hälso- och sjukvårdsområdet ska delta i samverkan på sjukvårdsregional nivå om kompetensförsörjningsfrågor i hälso- och sjukvården.

Universitet och högskolor ska övergripande redogöra för hur de arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur de planerar för att möta framtida behov, bl.a. utifrån den ökade digitaliseringen i verksamheten. I redogörelsen ska ingå en redovisning av hur lärosätena arbetar för att säkerställa informationssäkerheten vid forskning, undervisning och examination på distans.

Universitet och högskolor ska fortsätta arbetet med jämställdhetsintegrering i syfte att verksamheten ska bidra till att nå de jämställdhetspolitiska målen (skr. 2016/17:10), t.ex. i fråga om lika möjligheter till karriärvägar, könsbundna studieval och genomströmning. Lärosätena ska identifiera jämställdhetsproblem i kärnverksamheten som de kan bidra till att lösa. Universitet och högskolor ska senast den 1 september 2022 redovisa inriktningen för det fortsatta arbetet med jämställdhetsintegrering för åren 2023–2025 till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Utbildningsdepartementet). Universitet och högskolor ska också redovisa hur de beaktar jämställdhet vid fördelning av forskningsmedel. Uppdraget kan med fördel samordnas med andra uppdrag.

Universitet och högskolor ska fortsätta att utveckla arbetet med öppen vetenskap i syfte att verksamheten ska bidra till att nå den nationella inriktningen för ett öppet vetenskapssystem (prop. 2020/21:60). I arbetet ingår att bidra med underlag till Vetenskapsrådets och Kungl. bibliotekets respektive uppdrag om samordning av arbete för öppen tillgång.

Lärosätena ska redovisa hur de arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Lärosätena ska särskilt beskriva vad de kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, lärosätets geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. I fysiska möten ska inte undervisning inkluderas och lärosätena bör därför inte redovisa förslag till arbetssätt för att minska undervisning på campus. Lärosätena ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för lärosätenas miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter samt genom deltagande i samverkansarbetet REMM som bedrivs vid Trafikverket.