Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur forskningsstödet har fördelats mellan olika universitet och högskolor samt olika stödformer,
• antalet beviljade ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar,
• storleken på beviljade bidrag i förhållande till storleken på sökta bidrag,
• genomsnittlig bidragsstorlek för projektbidrag, och
• forskares nationella och internationella mobilitet.

Ovanstående uppgifter ska redovisas totalt för Vetenskapsrådet och fördelat per ämnesområde. Återrapporteringen ska där så är möjligt redovisas i form av tidsserier för de fem senaste budgetåren. 

Vetenskapsrådet ska redogöra för arbetet med kliniska studier. Redogörelsen ska innefatta en beskrivning av hur myndigheten verkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige och hur medel fördelas för ändamålet. Vidare ska myndigheten redogöra för hur stödet i form av driftsbidrag och utvecklingssatsningar bidrar till att utveckla samarbetet inom hälso- och sjukvårdens nationella samordning av kliniska studier samt hur myndigheten arbetar  för att kunna redovisa statistik, analys och uppföljning inom området.

Inom utvecklingsforskning, som finansieras från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska Vetenskapsrådet redovisa hur bidragen har fördelats mellan olika forskningsämnen samt regioner och länder.

Vetenskapsrådet ska redovisa myndighetens uppföljning av de ekonomiska återrapporteringar som har inkommit från bidragsmottagarna. 

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja svenskt forskningssamarbete med USA i linje med implementeringsavtalet mellan Utbildningsdepartementet och amerikanska Department of Health and Human Services inom cancerområdet (U2016/04011) och samarbeten med det amerikanska Department of Energy.

Vetenskapsrådet ska redovisa genomförda åtgärder för att bidra till ökad samverkan mellan forskare och omgivande samhälle (prop. 2020/21:60).

Vetenskapsrådet ska redovisa resultatet av sitt arbete i enlighet med den inriktning för jämställdhetsintegrering 2022–2025 som redovisades den 1 september 2021 (U2021/03582).

Vetenskapsrådet ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka den egna informationssäkerheten och hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet.

Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur rådet har arbetat med bevakning av försöksdjursvetenskap och utveckling av området, och
• myndighetens finansiering av driften vid den nationella forskningsanläggningen MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet, varvid kostnader för lokaler, el, värme och vatten ska redovisas särskilt.

Samordning av arbetet med värdskapet för European Spallation Source ERIC

Vetenskapsrådet ska bistå Regeringskansliet i frågor kopplade till Sveriges värdskap för European Spallation Source ERIC (ESS) genom att:

• tillhandahålla stöd i internationella förhandlingar,
• bedriva strategiskt påverkansarbete för att långsiktigt främja ESS utveckling, och
• tillhandahålla kostnadsberäkningar, analyser och underlag kopplat till värdskapet och inför ESS Council-möten.

Underlag avseende Sveriges andel i European Spallation Source ERIC 

Vetenskapsrådet ska inkomma med en konsekvensanalys avseende finansiering av Sveriges andel i ESS t.o.m. 2030. Underlaget ska bl.a. omfatta: 

• analys av konsekvenser av tidigareläggning eller senareläggning av att ESS konstruktionsfas avslutas, 
• kostnadsberäkningar inklusive analys av orsaker till kostnadsökningar,
• analys av möjliga kostnadsreducerande åtgärder, 
• analys av behovet och konsekvenser av ytterligare upplåning,
• riskhantering, och
• översikt över framtida utbetalningar. 

Underlaget ska lämnas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2022.

Plattform för internationalisering 

Vetenskapsrådet ska tillsammans med Universitetskanslersämbetet, Universitets- och högskolerådet, Verket för innovationssystem (Vinnova) och Svenska institutet samordna insatser för internationalisering genom att inrätta en plattform för internationalisering. Uppdraget ska genomföras i dialog med universitet och högskolor samt andra berörda myndigheter och aktörer. Uppdraget och dess redovisning ska samordnas av Universitets- och högskolerådet. Myndigheterna ska lämna en gemensam redovisning till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 mars 2023.

Fusionsforskning inom Euratom

Vetenskapsrådet ska vara svensk part i den del av Euratoms forsknings- och utbildningsprogram (2021–2025) som avser fusionsforskning och det svenska deltagandet i ITER-projektet samt i det arbetet ansvara för fördelning av medel från ramprogrammet och ge stöd till det lärosäte som administrerar och koordinerar det svenska deltagandet. Vetenskapsrådet ska hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) uppdaterat om hur arbetet fortskrider.

Forskningssatsning om Förintelsen och antisemitism

Vetenskapsrådet ska genomföra en särskild forskningssatsning, med utgångspunkt i sitt tidigare redovisade uppdrag att kartlägga och ta fram rekommendationer gällande forskning om Förintelsen och antisemitism samt andra gruppers utsatthet i samband med Förintelsen inklusive romer och antiziganism (U2021/02276), i syfte att långsiktigt stärka det aktuella forskningsfältet. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen med början senast den 31 mars 2023 och med slutrapportering senast den 31 mars 2027.

Forskningsprogram om det civila samhället  

Vetenskapsrådet ska genomföra ett flervetenskapligt grundforsknings- program om det civila samhället i enlighet med vad som anges i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195). Under 2022 disponerar Vetenskapsrådet 10 000 000 kronor för programmet från det under utgiftsområde 17 uppförda anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn, anslagspost 1 Forskningsprogram om det civila samhället. Av medlen får högst 400 000 kronor användas för administrativa kostnader. Vetenskapsrådet ska senast den 31 mars 2023 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) redovisa vilka bidrag som under 2022 har beviljats för forskningsprojekt, forskningsmiljöer och anställningar som postdok, inklusive uppgift om forskningens inriktning.

Statistiska underlag 1

Vetenskapsrådet ska redovisa statistiska data för perioden 2000–2021 när det gäller följande indikatorer.

• Antalet vetenskapliga artiklar i Sverige och vissa mindre och medelstora europeiska länder samt USA, Kina, Japan och Sydkorea.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för de högst citerade länderna inklusive Sverige.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för olika vetenskapsområden i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 30 april 2022.

Statistiska underlag 2

Vetenskapsrådet ska ta fram underlag för beräkning av indikatorerna vetenskaplig produktion och citeringar inför budgetåret 2023. Uppdraget avser resursfördelning för forskning och utbildning på forskarnivå till statliga universitet och högskolor, förutom de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan. Chalmers Tekniska Högskola AB och Stiftelsen Högskolan i Jönköping ska också ingå i underlaget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 april 2022.

Statistiska underlag 3

Vetenskapsrådet ska ta fram statistiska data för svensk forsknings internationella attraktivitet och omfattningen av investeringarna inom forskning och utveckling. Dessutom ska statistiska data tas fram för forskningens kvalitetsförstärkning, inklusive utfall inom EU:s forskningsfinansiering, och jämställdhet inom universitet och högskola. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdeparte- mentet) senast den 30 april 2022. 

Minskade utsläpp från tjänsteresor

Vetenskapsrådet ska redovisa hur rådet arbetar för att ta tillvara de erfarenheter av vad pandemin inneburit i fråga om minskade utsläpp från tjänsteresor. Myndigheten ska särskilt beskriva vad den kan göra för att fortsätta utveckla arbetssätt som innebär alternativ till fysiska möten och en allt mindre miljö- och klimatpåverkan, samtidigt som verksamhetens behov, myndighetens geografiska läge och andra förutsättningar beaktas. Myndigheten ska redovisa uppföljningsbara mål för resande för 2025 i förhållande till 2019 på ett sätt som leder till mindre miljö- och klimatpåverkan. Redovisningen ska ske inom ramen för myndighetens miljöledningsarbete i enlighet med vad som gäller enligt förordningen (2009:907) om miljöledning i statliga myndigheter. 

Information om svenskt stöd till forskare från Ukraina

Vetenskapsrådet har ett övergripande ansvar för att samordna kommunikation om forskning. Myndigheten ska inom ramen för detta uppdrag samlat publicera och kommunicera information om svenskt stöd till forskare från Ukraina bl.a. på myndighetens webbplats. Vetenskapsrådet ska föra en nära dialog med relevanta aktörer. Informationen ska tillgängliggöras så snart som möjligt och kontinuerligt uppdateras. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 30 september 2022.

Nationella riktlinjer för öppen vetenskap

Vetenskapsrådet ska bistå Kungl. biblioteket i dess uppdrag att ta fram nationella riktlinjer för öppen vetenskap genom att bidra med kunskap och underlag rörande öppna forskningsdata och andra relevanta områden.

Prognoser

Vetenskapsrådet ska redovisa prognoser för 2022–2025 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–  7 februari,

–  27 april,

–  29 juli, och 

–  28 oktober.

Tidigare givna uppdrag i regleringsbrev eller särskilda regeringsbeslut

Medlen under anslagsposten ska användas för att fortsätta att utveckla verksamheten för en nationell samordning av kliniska studier vid myndigheten. För de administrativa kostnaderna får högst 12 000 000 kronor användas. Resterande medel ska användas till särskilda nationella utvecklingssatsningar samt fördelas till hälso- och sjukvårdsregionerna för deras arbete med stöd för kliniska studier.

1. Från anslagsposten bör minst
– 343 529 000 kronor finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 884 617 000 kronor finansiera forskning inom medicin och hälsa,
– 1 066 155 000 kronor finansiera forskning inom naturvetenskap och
teknikvetenskap, och
– 159 743 000 kronor finansiera forskning inom utbildningsvetenskap.

Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

2. Anslaget ska, förutom olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete, finansiera utvärderingar, beredningsarbete, konferenser samt vissa resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Anslagsposten får användas för stipendier till forskarstuderande vid Europeiska universitetsinstitutet (EUI) som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering. 

5. Anslagsposten ska finansiera utgifter för följande gästprofessurer:
– en anställning benämnd Olof Palmes gästprofessur som ska inriktas mot områden av betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse,
– en anställning benämnd Kerstin Hesselgrens gästprofessur som ska innehas av en framstående kvinnlig forskare, och
– en anställning benämnd Tage Erlanders gästprofessur som får utses inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

6. Medel som har beviljats av Vetenskapsrådet för anskaffning och förnyelse av dyrbar vetenskaplig utrustning får utbetalas med hälften före utgången av varje halvår. Vidare ska Vetenskapsrådet betala ut bidrag i en takt motsvarande avskrivningstiden och betala räntekostnaden för lånefinansierad utrustning.

7. Anslagsposten ska finansiera Sveriges deltagande i Nordiska samarbetsnämnden (NOS).

8. Anslagsposten ska finansiera del av driften vid de nationella forskningsanläggningarna MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet och Onsala rymdobservatorium vid Chalmers Tekniska Högskola AB.

9. Av de medel som har tillförts Vetenskapsrådet för finansiering av ESS i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionerna 2008, 2012 och 2020 (prop. 2008/09:50, prop. 2012/13:30 och 2020/21:60) och budgetpropositionerna för 2015, 2017 och 2022 (prop. 2014/15:1, prop. 2016/17:1 och prop. 2021/22:1), ska 849 000 000 kronor användas 2022 för bidrag till ESS. Utbetalning av det totala beloppet ska ske senast den 31 januari 2022. Av de medel som har tillförts Vetenskapsrådet för finansiering av ESS ska högst 4 000 000 kronor användas för finansiering av Vetenskapsrådets stödfunktion för Sveriges värdskap för ESS. Stödfunktionen ska bl.a. förbereda för att Sverige ska ha möjlighet att bidra med naturabidrag (in-kind) till ESS. 

10. Anslagsposten ska finansiera utgifter för Sveriges deltagande i och bidrag för
– den europeiska röntgenfrielektronlasern (XFEL),
– den europeiska tungjonsacceleratorn (FAIR), och
– den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande den södra stjärnhimlen (ESO).

11. Anslagsposten ska finansiera forskning som drivs i samarbete med Italien , med Tyskland om materialforskning och strukturbiologi, med Frankrike inom klimat-, kärn- och neutronområdet och utveckling av synkrotronljusanläggningar samt med Schweiz om frielektronlaser och neutronforskning.

12. Från anslagsposten ska högst 35 000 000 kronor användas för att finansiera utgifter avseende strategiska dataresurser för registerbaserad forskning.

13. Från anslagsposten ska minst 12 000 000 kronor användas för uppdraget om forskning om Förintelsen och antisemitism. 

14. Från anslagsposten ska 15 000 000 kronor användas för forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Utlysningen av medlen ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Högst 2 000 000 kronor får användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium och som omfattas av uppdragsbeskrivningen för valideringslaboratorier (EU-NETVAL).

15. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen 2016 (prop. 2016/17:50) och budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20:1), varav minst 
– 50 000 000 kronor för biobanker och register,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom migration/integration,
– 20 000 000 kronor för jämlika villkor,
– 40 000 000 kronor för datadriven forskning,
– 40 000 000 kronor för ökat nyttjande av forskningsinfrastrukturer, och
– 90 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna. 

16. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionen 2020 och budgetpropositionen för 2021, varav minst 
– 450 000 000 kronor för forskningsinfrastruktur,
– 15 000 000 kronor för forskning om informations- och cybersäkerhet,
– 10 000 000 kronor för digitaliseringens samhälleliga konsekvenser,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier,
– 24 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom brottslighet,
– 10 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom segregation,
– 35 000 000 kronor för uppbyggnad och utveckling av forskningskompetens inom primärvården,  
– 30 000 000 kronor för forskning som bidrar till utveckling av precisionsmedicin,
– 10 000 000 kronor för hälsodata,
– 30 000 000 kronor för psykiatriforskning, 
– 40 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna,
– 55 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på hälso- och sjukvårdsutbildningarna,
– 30 000 000 kronor för forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 20 000 000 kronor för ett bildningslyft inom humaniora,
– 40 000 000 kronor för excellenscentrum,
– 30 000 000 kronor för forskning om säkra samhällen,
– 55 000 000 kronor för finansiering av MAX IV, och
– 10 000 000 kronor för konstnärligforskning. 

1. Medlen får användas av kommittén för klinisk behandlings- forskning för att finansiera forskning inom klinisk behandlings- forskning.

2. Anslagsposten får användas för olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete samt för finansiering av utvärderingar, beredningsarbeten, en rådgivande grupp, konferenser och vissa resor och seminarier som är kopplade till kommittén för klinisk behandlingsforskning. Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslaget får användas för avgifter till internationella forskningsorganisationer, t.ex.

– den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN),
– den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC),
– det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL),
– den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF),
– den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och
– Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens.

Anslagsposten får användas för Vetenskapsrådets förvaltningsutgifter.

Anslaget får användas för  utgifter för Swedish University Computer Network (Sunet), ett datanätverk för överföring av digital information mellan universitet och högskolor och vissa andra organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för grundanslutning till Sunet för de konstnärliga högskolorna, statliga kulturarvsinstitutioner och Kungl. biblioteket samt för de specifika kostnader Sunet har för anslutning till internationella forskningsnät.

Anslaget får användas för finansiering av utveckling av gemensamma lösningar inom digital kommunikation och it-tjänster.

Anslagsposten får användas för förvaltningsutgifter för Överklagandenämnden för etikprövning.

Anslagsposten får användas för utgifter för Gentekniknämndens verksamhet.

Villkor

Vetenskapsrådet får inom ramen för den totala bemyndiganderamen som gäller anslaget 3:1 omfördela bemyndiganderamar mellan anslagsposterna. Infriade medel i ovanstående tabell är endast indikativa.

Bemyndigande om medlemskap i ERIC-konsortier

Vetenskapsrådet får under 2022 besluta om medlemskap i nedan angivna konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. Eric-konsortier, enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, i enlighet med bemyndigande i budgetpropositionen för 2021.

• Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor, och
• Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor.

Vetenskapsrådet får besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna till nedan angivna Eric-konsortier enligt följande.

• Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Social Survey (ESS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Joint Institute for VLBI in Europe (JIVE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor, och
• Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor, varav 6 000 000 kronor för finansiering av dataportalen under förutsättning att den placeras i Sverige.

Bemyndigande om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC)

Vetenskapsrådet får under 2022 besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.