Specialpedagogiska skolmyndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetar för att stärka sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov. Redovisningen ska innehålla en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av informationssäkerhetsarbetet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska med utgångspunkt i det riksdagsbundna målet för Agenda 2030 redovisa resultat från myndighetens verksamhet som bidrar till genomförandet av agendan.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 6 februari

– 25 april

– 28 juli

– 23 oktober

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 28 juli 2023 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet.

Specialpedagogiska skolmyndigheten ska bistå Statens skolverk i arbetet med nationella prov när det gäller att genomföra anpassningar för elever med grav synnedsättning eller blindhet, samtidigt som syftet med innehåll och uppgifter bevaras för att skapa en likvärdig bedömningssituation. Det är Skolverket som ansvarar för de nationella proven. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) årligen senast den 15 november.

Anslaget får användas för Specialpedagogiska skolmyndighetens förvaltningsutgifter. Anslaget får även användas för utgifter för myndighetens verksamhet, produktionsstöd för läromedelsframställning och visst internationellt samarbete.

Återbetalda medel när det gäller bidrag med återbetalningsskyldighet ska tillföras anslaget.

Anslagsposten får belastas med utgifter för omvårdnadsinsatser vid gymnasieskolor med utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning).

Anslagsposten får belastas med utgifter för statsbidrag enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

Anslagsposten får belastas med utgifter för utvecklingsprojekt och analyser som syftar till att öka måluppfyllelsen eller öka kunskapen när det gäller olika pedagogiska arbetssätt vad avser barn och elever med funktionsnedsättning.

Anslagsposten får belastas med högst 2 300 000 kronor för stöd för särskilt anordnad utbildning för ungdomar med svår synnedsättning som efter grundskolan behöver ett s.k. mellanår innan de börjar gymnasial utbildning.

Av medlen på anslaget ska högst 40 000 000 kronor användas till kostnader för statsbidrag i enlighet med 1 a § förordningen om statsbidrag till särskilda insatser på skolområdet.

Anslagsposten får belastas med utgifter för bidrag enligt förordningen (2007:1345) om statsbidrag vid vissa studier för personer med funktionsnedsättning.

Det ekonomiska målet för intäkter från tillgängliggörande av läromedel och från ersättning från kommuner för elever i specialskola är att intäkterna ska bidra till att täcka kostnaderna. Kostnaderna i tabellen ovan avser myndighetens samtliga kostnader.

Ersättning från hemkommunen för elevs undervisning i specialskolan lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1997:1) om ersättning för elever i specialskolan. Intäkterna disponeras av myndigheten. Intäkterna ska särredovisas i årsredovisningen och av redovisningen ska det dessutom framgå hur många elever som kommer från en värdkommun respektive en annan kommun.

Ersättning från hemkommunen för elever i förskoleklass och fritidshem inom specialskolan lämnas också enligt förordningen om ersättning för elever i specialskolan. Intäkterna ska särredovisas i årsredovisningen.