Försvarsmakten ska bidra till det övergripande målet för totalförsvaret och målet för det militära försvaret (prop. 2020/21:30, bet. 2020/21:FöU4, rskr. 2020/21:136).

Regeringen har den 17 december 2020 fattat beslut om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 (Fö nr 4).

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2025 redovisa myndighetens bedömning av hur den operativa förmågan kommer att utvecklas under perioden 2025–2030 utgående från de mål som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 (Fö nr 4). I redovisningen ska åren 2025 och 2026 särskilt belysas. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den planerade utvecklingen av operativ förmåga 2021–2030 som framgick av budgetunderlaget för 2022 och orsakerna till dessa. I bilaga 2 redogörs för indikativa anslagsnivåer och antaganden till grund för budgetunderlaget för 2025. 

Av resultatredovisningen i årsredovisningen ska en analys med eventuella avvikelser i förhållande till den i budgetunderlaget för 2022 planerade utvecklingen mot målen och orsakerna till dessa framgå. Resultatredovisningen i årsredovisningen ska omfatta både krigsorganisationens samlade förmåga och inom ramen för detta även förmågan för armén, marinen, flygvapnet samt logistik- respektive ledningsfunktionen.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2025 redovisa en uppdaterad planering för utvecklingen av krigsorganisationen per förband 2025–2030, inklusive bl.a. personal, materiel, infrastruktur, utbildning samt övningar, för att successivt organisera och fylla upp den krigsorganisation som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30). Av redovisningen ska information framgå för att täcka behov kopplat till Natos förmågeprocess respektive Natos styrkegenereringsprocess. I redovisningen ska åren 2025 och 2026 särskilt belysas. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den planerade utvecklingen av krigsorganisationen för åren 2021–2030 som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultatet av krigsorganisationens utveckling i förhållande till den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022. Av redovisningen ska framgå en analys med slutsatser som fokuserar på avvikelser från den planerade utvecklingen och orsakerna till dessa.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2025 redovisa en uppdaterad planering för utvecklingen av myndighetens personella sammansättning i krigs- respektive grundorganisationen 2025–2034. Av redovisningen ska även framgå eventuella avvikelser från den plan som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2022 och dess påverkan på den planerade utvecklingen av krigsorganisationen. Myndigheten ska även redovisa behovet av särskilda kompetenser i krigs- och grundorganisationen samt vilka åtgärder, och tidpunkt för dessa, som har vidtagits och planeras vidtas i syfte att säkerställa tillgången till särskilda kompetenser, särskilt vad gäller bristkompetenser exempelvis flygförare, inom Försvarsmakten.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa utvecklingen i förhållande till redovisad plan och den planerade utvecklingen av krigsorganisationen som inkom i myndighetens budgetunderlag för 2023. Av redovisningen ska framgå uppfyllnadsgrad av krigsplacerad personal i krigsförbanden och i reserver samt en analys med slutsatser med fokus på avvikelser.

Försvarsmakten ska senast den 1 juli 2024 redovisa hur myndigheten har planerat utförandet av vidmakthållande och underhåll för planerad respektive befintlig materiel i syfte att öka tillgängligheten på materielen. Myndigheten ska i samband med budgetunderlaget för 2025 delredovisa arbetet. Av redovisningen ska framgå både krigs- och grundorganisationens behov bl.a. avseende:

• organisering av t.ex. verkstäder, upphandlat stöd, personal t.ex. tekniker,
• infrastruktur t.ex. förråd,
• resurssättningen och rådighet av genomförandet.

I det fall det kvarstår att göra underhållsberedningar ska detta redovisas.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget för 2025 redovisa planerade infrastrukturella åtgärder för anläggningar för åren 2025–2036. Redovisningen ska tas fram i samråd med Försvarets materielverk och Fortifikationsverket.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen utgående från regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 den 17 december 2020 (Fö nr 4) övergripande redovisa resultatet av myndighetens vidtagna och planerade åtgärder vad avser infrastrukturella åtgärder i krigs- respektive grundorganisationen med särskild tonvikt på den återinrättade organisationsenheten Bergslagens Artilleriregemente (A 9) samt uppföljande redovisning av Dalregementet (I 13), Västernorrlands regemente med utbildningsdetachement (I 21), Norrlands dragonregemente (K 4), Älvsborgs amfibieregemente (Amf 4) och Upplands flygflottilj (F 16) som ska nå full kapacitet under perioden 2026–2030. Eventuella avvikelser eller risk för avvikelser och hur de bedöms ska framgå av redovisningen.

En delredovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 14 juni 2024.

Redovisningarna ska lämnas in efter samverkan med Försvarets materielverk och Fortifikationsverket.

Försvarsmakten ska redovisa vilka åtgärder som myndigheten har vidtagit för att utveckla försörjningstryggheten i materielförsörjningen. Redovisningen ska göras med utgångspunkt i kraven på operativ förmåga och krigsorganisationens uthållighet. Redovisningen ska inkludera vilka åtgärder som Försvarsmakten vidtagit för att öka robusthet och uthållighet i försörjningen av ammunition samt organisations- och effektbestämmande materiel. Redovisningen ska vidare omfatta samverkan med industrin i alla beredskapsnivåer och den långsiktiga finansieringen av denna verksamhet.

Av redovisningen ska även framgå hur Försvarsmakten samverkat med Försvarets materielverk i arbetet med att utveckla försörjningstryggheten. Redovisningen ska lämnas in efter att underlag och synpunkter har inhämtats från Försvarets materielverk.

Försvarsmakten ska senast den 1 mars lämna en samlad redovisning och analys av arbetet med cyberförsvarsförmågan inklusive förmågan att genomföra defensiva och offensiva operationer i cyberdomänen. Redovisningen ska även innehålla ekonomi uppdelat per anslagspost och en analys av hur samarbetet med Försvarets radioanstalt fortskrider.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa viktiga övningar och hur dessa bidrar till att inta den beslutade krigsorganisationen och Försvarsmaktens förmågeutveckling.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) kvartalsvis inkomma med redovisning avseende genomförda övningar med internationellt förbandsdeltagande. Av respektive redovisning ska även framgå planerade övningar med internationellt förbandsdeltagande i fråga om kommande tolvmånadersperiod. Redovisningarna ska innefatta deltagande länder samt en kort beskrivning av det svenska och de utländska bidragen i respektive övning.

Försvarsmakten ska till och med den 31 december 2024 delta i följande internationella insatser:

• NATO Mission in Kosovo (KFOR) med högst fyra personer,
• NATO Mission in Iraq (NMI) i Irak med högst fem personer,
• Operation Inherent Resolve (OIR) i Irak med högst fem personer,
• EU Training Mission in Somalia (EUTM Somalia) med högst femton personer,
• European Union Naval Force (EU NAVFOR) Somalia Operation Atalanta med högst tre personer,
• European Union Naval Force Mediterranean Operation Irini (EUNAVFOR MED Irini) med högst två personer,
• European Force Bosnia-Herzegovina Military Operation ALTHEA (EUFOR Althea), med högst en person,
• European Union Military Assistance Mission (EUMAM) Ukraina med högst 60 personer,
• Operation Interflex med högst 120 personer.

Försvarsmakten får förhandla och ingå internationella överenskommelser samt komma överens om eventuella ändringar av eller att säga upp befintliga internationella överenskommelser med anledning av de svenska bidragen till KFOR, NMI, OIR, EUTM Somalia, Operation Atalanta, Operation Irini, EUFOR Althea, EUMAM, UNIFIER och Operation Interflex.

Försvarsmakten ska efter närmare anvisning från Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) planera och vidta förberedelser för att delta i internationella militära insatser.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat och erfarenheter från genomförda internationella militära insatser. Försvarsmakten ska redovisa hur insatserna har påverkat utvecklingen av krigsorganisationen och den operativa förmågan. Även resultatet av genomförda insatser inom säkerhetssektorreform ska redovisas. Utfall i förhållande till budget ska redovisas i enlighet med särkostnadsmodellen.

Försvarsmakten ska delta med personal i följande insatser som belastar det under utgiftsområde 5 Internationell samverkan uppförda anslaget 1:2 Freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet:

• FN:s kommission för stilleståndsövervakning i Mellanöstern (UNTSO), FN:s militära observatörsgrupp i Indien och Pakistan (UNMOGIP) och Neutrala nationernas övervakningskommission i Korea (NNSC).
• Personal till EU-delegationen i Ukraina (Kiev), till stöd för genomförandet av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
• Den trilaterala kontaktgruppen för Ukraina.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa samarbetet med andra svenska myndigheter om freds- och säkerhetsfrämjande samt konfliktförebyggande verksamhet och hur erfarenheterna tas om hand inom myndigheten.

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) och delta i, följa upp och hålla sig informerad om de multilaterala samarbetena European Intervention Initiative (EI2), Framework Nations Concept (FNC) och Joint Expeditionary Force (JEF) och det permanenta strukturerade samarbetet (Pesco)

Försvarsmakten ska bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) i återkommande rapportering inom ramen för internationella samarbeten, exempelvis European Union Capability Questionnaire (EUMCQ), Coordinated Annual Review on Defence (CARD) och Pesco.

Försvarsmakten ska delta i projekt inom Pesco enligt bilaga 9.

Försvarsmakten ska stödja Regeringskansliet, Försvarets materielverk och Totalförsvarets forskningsinstitut i arbetet med Europeiska försvarsfonden och andra relevanta europeisk förordningsstyrda anskaffningsinitiativ såsom European defence industry reinforcement through common procurement act (EDIRPA) och Act in Support of Ammunition Production (ASAP).

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa arbetet med Europeiska försvarsfonden och andra relevanta europeiska förordningsstyrda anskaffningsinitiativ såsom EDIRPA och ASAP.

Försvarsmakten ska till årsredovisningen lämna en personalberättelse. 

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa resultat av de åtgärder avseende jämställdhetsintegrering som vidtagits för att myndighetens verksamhet ska bidra till att uppnå målen för jämställdhetspolitiken. 

Investeringsplaner enligt bilaga 7 gäller som riktlinje för myndighetens samhällsinvesteringar.

Investeringsplaner och objektsredovisningar

I tillägg till vad som framgår av 9 kap. 3 och 4 §§ förordningen (2000:606) om årsredovisning och budgetunderlag ska Försvarsmakten i budgetunderlaget redovisa investeringsplaner för samhällsinvesteringar för åren 2024–2035.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa och kommentera väsentliga förändringar av investeringsplanen för anskaffning och utveckling i förhållande till föregående år. Det beräknade årsvisa utfallet för respektive investering ska inkludera den prognostiserade prisutvecklingen. Försvarsmakten ska även redovisa hur förändringarna av investeringsplanen per försvarsgren påverkar uppfyllandet av de mål som framgår av regeringens beslut den 17 december 2020 om inriktning för Försvarsmakten 2021–2025 (Fö nr 30) och Försvarsmaktens operativa förmåga och försvarsplanering 2021–2025 (Fö nr 4).

Försvarsmakten ska senast den 1 april lämna in objektsredovisningar i enlighet med redovisad investeringsplan.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget samlat framställa om regeringens medgivande för materielinvesteringar samt förberedelse för materielinvesteringar inom anslaget 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar om respektive investering medför ekonomiska åtaganden över 700 miljoner kronor, eller i övrigt medför förändringar av större betydelse för krigsorganisationen utveckling, påverkar Sveriges relationer till andra länder, eller är av särskild betydelse. Därtill ska myndigheten i budgetunderlaget redovisa materielinvesteringar som medför ekonomiska åtaganden över 200 miljoner kronor.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget analysera större förändringar i investeringsplanen för vidmakthållande till följd av eventuella förseningar och tidigareläggningar av större materielsystem och vad detta får för påverkan i balanseringen av resurser mellan investeringsplanerna för vidmakthållande och anskaffning.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen följa upp investeringsplanerna för vidmakthållande och anskaffning.

Försvarsmakten ska redovisa planerade materielrelaterade infrastrukturella åtgärder relaterade till redovisad investeringsplan för 2025–2036. Försvarsmakten ska med stöd av Försvarets materielverk i redovisningen av investeringsplanerna i budgetunderlaget särredovisa objektsramar för stridsflyg- och undervattensområdena.

Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa planeringen för perioden 2024–2035 avseende anslaget 1:4 Forskning och teknikutveckling. Av redovisningen ska även större skillnader mot budgetunderlaget för 2022 framgå. Försvarsmakten ska i budgetunderlaget redovisa hur forsknings- och utvecklingsresultat används i utvecklingen av den operativa förmågan, inklusive inom ramen för myndighetens investeringsplanering. Redovisningen ska innehålla vilka överväganden som legat till grund för den forskning och utveckling som har beställts och hur forskningsresurser utnyttjas. Vidare ska redovisas hur medlen för försvarsunderrättelseforskning har använts. Försvarsmakten ska särskilt redovisa hur tillgången till integritetskritisk kunskap och nyckelteknologier säkerställs.

Försvarsmakten ska i årsredovisningen redovisa hur resultat från forskning, utveckling och innovation, inklusive internationella samarbeten och civil-militär samverkan, tillgodogörs till nytta för försvarsförmågan.

Försvarsmakten ska i samband med årsredovisningen för 2024 redovisa hur samverkan avseende totalförsvarsplanering med aktörer inom den nya strukturen för samhällets krisberedskap och civilt försvar har utvecklats. Försvarsmaktens samverkan med Myndighetens för samhällsskydd och beredskap, de tio sektorsansvariga myndigheterna och de sex civilområdesansvariga länsstyrelserna ska särskilt framgå. Försvarsmakten ska redovisa på vilket sätt myndigheten utformat och delgett Försvarsmaktens behov av stöd från det civila försvaret vid höjd beredskap. Framgångsfaktorer och utmaningar ska framgå.

Försvarsmakten ska i samband med årsredovisningen för 2023 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa myndighetens arbete med att utveckla och fastställa planer för påskyndad krigsförbandsproduktion i fred och i krig. Myndigheten ska därvid redovisa hur en fortsatt krigsförbandsproduktion avses genomföras efter mobilisering inklusive hur myndigheten avser utbilda och använda krigsförband bestående av krigsfrivilliga.

Försvarsmakten ska bistå Försvarets materielverk i att redovisa vilka åtgärder som vidtagits och som bör vidtas för att främja försvarsinnovationer avseende exempelvis ny teknik. Försvarsmakten ska utgå från krigsorganisationens nuvarande och framtida operativa behov i sitt bidrag till redovisningen.

Försvarsmakten ska senast den 15 juni 2024 till Regeringskansliet (Försvarsvarsdepartementet) redovisa hur verksamheten vid de totalförsvarsgemensamma resurserna Totalförsvarets ammunitions- och minröjningscentrum (SWEDEC), Totalförsvarets skyddscentrum (SkyddC) och Totalförsvarets signalskyddsskola kan merutnyttjas. Av redovisningen ska det framgå om det finns behov av justerade förutsättningar och om alternativa finansieringsformer mellan det militära- och det civila försvaret kan leda till ökad synergi. Försvarsmakten ska i arbetet samverka med relevanta myndigheter. 

Försvarsmakten ska implementera Sveriges veteranstrategi 2024–2030 som fastställts efter regeringens beslut den 14 december 2023 (Fö nr I:15) och ta fram handlingsplaner som ska kunna genomföras inom ekonomisk ram för vart och ett av delmålen i strategin. Veteranstrategin kommer att utvecklas. Möjligheterna till en vidgad definition av begreppet veteran, och därmed vilka som är berättigade till stöd, ska ses över. Försvarsmakten ska senast den 1 september 2024 redovisa resultatet av arbetet till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet).

Försvarsmakten och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap ska gemensamt redovisa ett förslag på hur övningsverksamheten inom totalförsvaret kan utvecklas ur ett systemperspektiv mot bakgrund av Sveriges kommande Natomedlemskap. Förslaget ska bygga vidare på den kartläggning av övningar som Försvarsmakten och MSB redovisade till Regeringskansliet den 27 juni 2023. I uppdragets genomförande ska MSB och Försvarsmakten inhämta synpunkter från sektorsansvariga myndigheter, civilområdesansvariga länsstyrelser, representanter från regional och kommunal nivå samt frivilliga försvarsorganisationer och näringslivet. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 1 juni 2024.

Myndigheten ska den 1 juli 2024 redovisa kommande behov av officerare, eventuella utmaningar i försörjningen av nya officerare samt åtgärder som vidtas för att minska riskerna med en för liten officerskår utifrån krigs- och grundorganisationens behov. Uppdraget ska i tillämpliga delar genomföras tillsammans med Försvarshögskolan.  

Försvarsmakten ska i samband med årsredovisningen för 2023 övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla informationssäkerhet i förhållande till aktuell hotbild och för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov.

Försvarsmakten ska löpande under 2024 bistå Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) med underlag till Natos förmågeplaneringsprocess (NDPP) respektive styrkegenereringsprocess. Myndigheten ska vidare bistå med det stöd som behövs för att arrangera och genomföra bilaterala möten inom ramen för denna process.

Försvarsmakten ska senast 8 november 2024 redovisa åtgärder för att utveckla effektiva och ändamålsenliga arbetssätt och processer mellan försvarsmyndigheterna, i syfte att förkorta ledtider och säkerställa en koordinerad förmågetillväxt utifrån försvarsbeslutet. Arbetet ska genomföras i samarbete med Försvarets materielverk och Fortifikationsverket. Till budgetunderlaget för 2026 ska myndigheterna gemensamt identifiera prioriteringar som bedöms som viktigast för totalförsvaret 2025 för att genomföra försvarsbeslutet och föreslå leverabler för var och en av myndigheterna kopplat till de prioriteringarna.

Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 21 februari 2025 redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit under 2024 för att minska spridningen av högflourerade ämnen, PFAS.

Flygsäkerhetsinspektören vid Försvarsmakten ska till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2024 redovisa resultatet av sin tillsynsfunktion, innehållande bl.a. en bedömning av den militära luftfartens sammantagna risknivå kopplat till Försvarsmaktens huvuduppgift att försvara Sverige mot ett väpnat angrepp.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 3.

Försvarsmakten ska genomföra verksamhet enligt bilaga 4.

Av bilaga 6 framgår ett antal regeringsbeslut som innehåller övergripande inriktningar avseende myndighetens verksamhet. 

Försvarsmakten ska senast den 11 maj 2024 inkomma med underlag till Regeringskansliet (Utrikesdepartementet) för den årliga rapporteringen till OSSE och till FN avseende dels export och import av konventionella vapen, dels militärt innehav av konventionella vapen.

Försvarsmakten ska bidra till genomförandet av FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet i enlighet med regeringens beslut om Sveriges nationella handlingsplan på området (UD2023-04798). Försvarsmakten ska i samband med årsredovisningen till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa resultatet av det arbete myndigheten bedrivit med utgångspunkt i de fyra övergripande målen i handlingsplanen och fokusera på resultat.

Försvarsmakten ska senast den 15 februari 2024 till Regeringskansliet (Försvarsdepartementet) redovisa anslagen 1:1 Förbandsverksamhet och beredskap för anslagspost 1 och 3 och 1:3 Anskaffning av materiel och anläggningar för anslagspost 2 fördelade för 2023 på delfaktorer i försvarsprisindex enligt bilaga 5.

Försvarsmakten ska redovisa prognoser för 2024–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras per anslagspost. Av kommentarerna ska framgå bakomliggande antaganden, osäkerhetsfaktorer samt ekonomiska och verksamhetsmässiga orsaker till eventuella förändringar. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. 

Vid väsentliga avvikelser mot tilldelade medel och gällande planering ska myndigheten ange vilka åtgärder som har vidtagits eller som planeras.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den:

• 5 februari
• 23 april
• 26 juli
• 21 oktober

Prognos för beställningsbemyndiganden

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera utbildnings- och övningsverksamhet för utveckling av försvarsmaktsorganisationen, planering och insatser. Anslagsposten får användas för stöd till frivilliga försvarsorganisationer och för stöd till veteransoldat- och anhörigorganisationer. Även fasta kostnader för multinationella samarbeten får finansieras från anslagsposten. Anslagsposten får vidare användas för det säkerhetsfrämjande samarbetet med andra länder samt för exportstödjande verksamhet och internationella materielsamarbeten.
2. Anslagsposten får användas för kostnader för personal samt för drift av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas till verksamhet enligt statsflygsförordningen (1999:1354).
4. Högst 2 500 000 kronor får användas till stöd för utländskt deltagande vid Partnerskap för fred-aktiviteter samt aktiviteter i andan av Partnerskap för fred och motsvarande i Sverige och utlandet.
5. Högst 150 000 000 kronor får användas för uppdragsersättning till de frivilliga försvarsorganisationerna för deras utbildningsverksamhet, inklusive ungdomsverksamhet.
6. Högst 75 000 000 kronor får användas till organisationsstöd enligt 5 § förordningen (1994:524) om frivillig försvarsverksamhet. Av dessa medel får högst 1 700 000 kronor användas för bidrag till Försvarets civila idrottsförbund och till vissa militära tidskrifter.
7. Högst 30 000 000 kronor får användas till statsbidrag till frivilliga veteransoldat- och anhörigorganisationer för verksamhet som stödjer Försvarsmaktens personal före, under och efter tjänstgöring i internationella militära insatser samt anhöriga till sådan personal.
8. Högst 1 500 000 kronor får användas för stöd till organisationer som informerar och ökar kunskapen om totalförsvaret och Sveriges anslutning till Nato.
9. Försvarsinspektören för hälsa och miljö ska tilldelas högst 32 000 000 kronor. Av dessa ska lägst 2 500 000 kronor användas för dess kontroll- och tillsynsverksamhet, exklusive lönekostnader. Erforderlig personal ska ställas till försvarsinspektören för hälsa och miljös förfogande så att tillsynsuppgifter kan lösas enligt lag och andra föreskrifter. Resterande medel får användas för lönekostnader för försvarsinspektören för hälsa och miljö.
10. Försvarsmakten får använda högst 94 531 000 kronor som abonnemangsavgift för det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
11. Högst 5 000 000 kronor får användas för förtroende- och säkerhetsskapande verksamhet i enlighet med bilaga 3.
12. Försvarsmakten ska till Europeiska försvarsbyrån (EDA) betala in belopp enligt fakturor avseende Sveriges del av de överenskomna gemensamma kostnaderna för verksamhet vid EDA.
13. Anslagsposten får användas för kostnader för verksamhet inom ramen för det multinationella samarbetet Strategic Airlift Capability (SAC).
14. 25 000 000 kronor får användas för att finansiera kostnader i syfte att stärka cybersäkerheten inom ramen för ett nationellt cybersäkerhetscenter.
15. Anslagsposten får användas för att genomföra en försörjningslösning för krigsmaterielsystem som Sverige överlåtit som gåva till Ukraina.

1. Anslagsposten får användas för kostnader för statlig ålderspensionsavgift enligt lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, för totalförsvarspliktiga som genomför grundutbildning eller som genomför repetitionsutbildning samt till hemvärnsoldater som erhållit dagpenning med värnplikt.

Avser preliminär statlig ålderspensionsavgift för 2024 om 175 122 000 kronor och ett regleringsbelopp för 2021 om 20 156 000 kronor.

1. Anslagsposten får användas för att finansiera vidmakthållande av befintliga investeringar i materiel och anläggningar, inklusive förvaltningskostnader för vidmakthållande som utförs i egen regi, samt åtgärder för att upprätthålla minsta bestånd av beredskapsvaror i lager. 
2. Anslagsposten får användas för utgifter för vidmakthållande av fartyg och flygplan som av Försvarsmakten ställs till Försvarets radioanstalts disposition.
3. Anslagsposten får användas för utgifter i samband med vidmakthållande som uppkommer hos Försvarets materielverk för utfärdande av tullintyg i enlighet med förordningen (1994:1605) om tullfrihet m.m.
4. Anslagsposten får användas för att genomföra en försörjningslösning för krigsmaterielsystem som Sverige överlåtit som gåva till Ukraina.

Anslagsposten får användas i enlighet med vad regeringen beslutar i särskilt beslut.

1. För respektive insats får Försvarsmakten använda högst följande belopp per insats (beloppen avser särkostnader, anges i tusen kronor): 

1. Anslagsposten får användas till särkostnader för Försvarsmaktens bidrag till insatser internationellt, förutom militärobservatörer, som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder samt för sekondering av personal till internationella stabsbefattningar kopplade till pågående insatser, enligt regeringens närmare bestämmande. 
2. Anslagsposten för användas för bi- och multilateralt stöd som inte innebär sändande av väpnad styrka till andra länder.

1. Anslagsposten får användas för utbetalningar efter rekvisition till avgifter och bidrag som följer av Sveriges Natomedlemskap.

1. Anslagsposten får användas för Sveriges del av de gemensamma kostnaderna för EU:s 
   utombudgetära fond Europeiska fredsfaciliteten (EPF)

1. Anslagsposten får användas till finansiering av förstagångsanskaffning av beredskapsvaror samt anskaffning med syfte att öka minsta bestånd av beredskapsvaror i lager.
2. Anslagsposten får användas till anskaffning och modifiering av krigsmateriel avseende objekt av mindre ekonomisk omfattning.
3. Anslagsposten får användas till att finansiera tjänster för utveckling och planering inom materiel- och logistikförsörjning. 
4. Anslagsposten får användas till materielutveckling och demonstratorer. 
5. Anslagsposten får användas till anslagsfinansierade anläggningar.
6. Anslagsposten får omfatta beställning från annan aktör än Försvarets materielverk.
7. Anslagsposten får användas till avveckling av vissa anläggningar genom beställning till Fortifikationsverket.
8. Anslagsposten får användas till ersättningsanskaffning för den materiel som genom gåva överlåtits till Ukraina. 
9. Anslagsposten får användas för att finansiera avveckling av materiel. 

1. Anslaget får användas för kostnader för forskning, utveckling och studier m.m. inklusive det nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) och verksamhet vid Flygvapnets luftstridssimuleringscentrum (FLSC).
2. Högst 25 000 000 kronor får användas för flygteknisk forskning inom NFFP i enlighet med de beslut som fattas inom programmet.
3. Försvarsmakten ska till EDA inbetala belopp enligt fakturor som avser Sveriges del i de överenskomna kostnaderna för forsknings- och utvecklingssamarbetet inom EDA.