Länsstyrelserna bedriver verksamhet inom ett stort antal utgiftsområden. I detta regleringsbrev behandlas i huvudsak anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. inom utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Anslaget beräknas finansiera omkring hälften av länsstyrelsernas verksamhet. Övrig finansiering sker från andra anslag och inomstatliga bidrag.

När återrapporteringskrav och uppdrag ges till samtliga länsstyrelser anges "länsstyrelserna". I annat fall anges det särskilt vilken eller vilka länsstyrelser som avses.

Pågående uppdrag redovisas i bilaga 2.

1. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har främjat arbetet med Agenda 2030 och i samverkan med andra aktörer i länen bidragit till att genomföra FN:s globala mål för hållbar utveckling på regional och lokal nivå, samt redovisa utvecklingen i respektive län.

2. Länsstyrelserna ska inom ramen för befintlig verksamhet, såsom t.ex. arbete som avser hållbar samhällsplanering och boende, integration och främjande av samverkan mellan kommuner, redovisa om kommunerna i länet aktivt medverkar till att deras kommuninvånare bosätter sig i en annan kommun.

3. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som vidtagits och resultatet av dessa när det gäller arbetet med genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2020/2184 av den 16 december 2020 om kvaliteten på dricksvatten.

4. Länsstyrelserna ska redovisa de översyner som genomförts av bevarandeplanerna för de Natura 2000-områden som berörs av den nationella planen för moderna miljövillkor (M2019/01769). Bevarandeplanerna ska vid behov utvecklas och förtydligas avseende vilka förutsättningar och åtgärder som behövs för att uppnå bevarandemålen. Länsstyrelserna ska, efter dialog med Affärsverket svenska kraftnät och Statens energimyndighet, prioritera att se över bevarandeplaner för Natura 2000-områden som påverkas av kraftverk av särskild betydelse för elsystemet. Samtliga översyner ska vara genomförda i god tid innan de prövningar som avses i 11 kap. 27 § miljöbalken påbörjas för respektive huvudavrinningsområde.

5. Länsstyrelserna ska redovisa hur de verkat för att fler bidrags- och statsstödsansökningar för att utreda och åtgärda förorenade områden ska ges in, och för att takten i åtgärdsarbetet ska öka. Länsstyrelserna ska även redovisa hur de har arbetat med övervakning, inventering och kartläggning av områden som förorenats av högflourerade ämnen, s.k. PFAS, och hur arbetet bidragit till en bättre kunskap om källor till utsläpp samt till att rätt åtgärder kan vidtas för att minska spridningen av PFAS.

6. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har bidragit med och använt kunskapsunderlag om kulturmiljö för översyner av miljökvalitetsnormer och om kunskapsunderlagen har lett till beslut om undantag och mindre stränga kvalitetskrav i enlighet med 4 kap. 10 § vattenförvaltningsförordningen (2004:660) och 4 kap. 7 § Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25). Redovisningen ska avgränsas till vattenförekomster där det finns verksamheter som omfattas av den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften.

7. Länsstyrelserna ska redovisa sitt fortsatta arbete med genomförande och samordning av arbetet med Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken 2023–2027 samt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 i deras roller som delegerade respektive förmedlande organ.

8. Länsstyrelserna ska utifrån de resultat som har uppnåtts, bedöma hur myndighetens verksamhet har bidragit till att uppfylla de av riksdagen beslutade målen för livsmedelsstrategin (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338).

1. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska redovisa hanteringen av konsultationer i frågor som rör det samiska folket. Antalet ärenden ska framgå av redovisningen.

2. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska redovisa samordningen och förvaltningen av webbplatsen informationsverige.se.

3. Länsstyrelserna i Norrbottens, Örebro, Stockholms, Östergötlands, Västra Götalands och Skåne län ska i egenskap av civilområdesansvariga länsstyrelser redovisa arbetet med inrättandet av civilområdena. Redovisningen ska bl.a. innehålla viktiga erfarenheter och resultat samt eventuella förslag på hur arbetet fortsatt kan utvecklas.

4. Länsstyrelserna ska redogöra för hur regleringen i 3 kap. miljöbalken tillämpats i beslut om skyddade områden, och särskilt hur avvägningen mellan natur- kultur- eller friluftslivintressen och övriga allmänna intressen hanterats.

5. De länsstyrelser som är vattenmyndigheter ska redovisa hur de bedömer att de redogörelser som avses i 22 kap. 13 § andra stycket miljöbalken uppfyller de krav och kriterier som följer av relevanta myndighetsföreskrifter för förklarande av vatten som kraftigt modifierade eller konstgjorda (KMV), statusklassificering och normsättning. Redovisningen ska baseras på det underlag som ska rapporteras i varje enskilt ärende enligt 4 kap. 14 § andra stycket vattenförvaltningsförordningen (2004:660). I detta sammanhang ska 4 kap. Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter om klassificering och miljökvalitetsnormer avseende ytvatten (HVMFS 2019:25), 8-8 i §§ i Havs- och vattenmyndighetens föreskrifter och allmänna råd om kartläggning och analys av ytvatten (HVMFS 2019:24) och 3 kap. Sveriges geologiska undersöknings föreskrifter om miljökvalitetsnormer för grundvatten (SGU-FS 2023:2) särskilt beaktas.

1. Länsstyrelserna ska redovisa hur de har bidragit till tillväxt, med utgångspunkt i länsstyrelsernas uppgifter att utifrån ett statligt helhetsperspektiv arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser samt att främja länets utveckling. Redovisningen ska inkludera en beskrivning av hur länsstyrelserna vid målkonflikter som uppstår i myndigheternas verksamheter har arbetat för att frågor om tillväxt beaktas.

2. Länsstyrelserna ska, inom ramen för sina uppgifter i fråga om samhällsplanering och boende, redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i samarbete med kommunerna för att bidra till ett ökat bostadsbyggande där det finns underskott på bostäder.

1. Länsstyrelserna ska redovisa en bedömning av sin måluppfyllelse för relevanta operativa mål i Sveriges fleråriga kontrollplan för livsmedelskedjan. Redovisningen ska inkludera en kortfattad analys av orsakerna till eventuell utebliven måluppfyllelse och förutsättningarna för att bedriva verksamheten.

2. Länsstyrelserna i Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska redovisa sin hantering av markärenden ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Redovisningen ska avse handläggningen av upplåtelse- och friköpsärenden, inklusive uppgifter om antalet ärenden.

3. Länsstyrelserna i Dalarnas, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län ska, i samråd med Sametinget och samebyarna i respektive län, utveckla förvaltningsverktyget för rovdjur inom renskötselområdet, i syfte att upprätthålla en hållbar rennäring och en gynnsam bevarandestatus för stora rovdjur. Berörda länsstyrelser ska redovisa hur arbetet med förvaltningsverktyget fortskrider och redovisa skadenivån för respektive sameby.

4. Berörda länsstyrelser ska redovisa sitt arbete med en långsiktigt hållbar rennäring enligt rennäringslagen (1971:437), baserat på tillgängliga betesresurser och renantal, samt en uppföljning av den gränsöverskridande renskötseln.

5. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska redovisa arbetet med att samordna befintliga renbetesavtal mellan privata markägare och samebyar, verka för att upprätthålla befintliga avtal samt upprätta avtal om vinterbete för ren i Härjedalen, i den utsträckning som det finns behov av och förutsättningar för sådana avtal. Även arbetet med barmarksavtalen och samordningen av det fortsatta underhållet av renstängslet vid Särvfjället ska redovisas. Arbetet ska utföras i dialog med Sametinget och i samarbete med Skogsstyrelsen.

6. Länsstyrelserna ska genomföra ett utvecklingsarbete i syfte att utveckla den analys av överklagade beslut som ändras i högre instans som görs i årsredovisningen. Arbetet ska samordnas av Länsstyrelsen i Gävleborgs län. Analysen ska behandla återvisade beslut, domar som överklagas av länsstyrelserna och eventuell koppling mellan andelen ändrade beslut och ärendets handläggningstid. Respektive länsstyrelse ska senast den 31 januari 2025 redovisa en analys avseende perioden 1 juli–31 december 2024 till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

7. Länsstyrelserna ska redovisa resultatet av arbetet med att utveckla effektivitet och enhetlighet i sin tillsyns- respektive prövningsverksamhet. Redovisningen ska innehålla en bedömning av dels hur arbetet med att tillämpa gemensamma arbetsmetoder har utvecklats, dels hur samarbetet vid arbetstoppar har utökats. Av redovisningen ska även framgå om vidtagna åtgärder inom områden där gemensamma metoder tillämpas har bidragit till kortare handläggningstider. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna arbetet.

1. Länsstyrelserna ska redovisa huruvida myndigheterna gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom något analysverktyg, t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt om åtgärder vidtagits med anledning av resultatet. Länsstyrelsen i Stockholms län ska samordna arbetet.

1. Länsstyrelsernas årsredovisningar ska följa en enhetlig struktur. I årsredovisningen ska följande redovisas:

– overheadkostnader per sakområde

–  verksamhetskostnader och årsarbetskrafter fördelade enligt länsstyrelsernas koder för verksamhets- och ärendestruktur (VÄS) på nivå två för 2022, 2023 och 2024

– statistik avseende ärendehantering fördelade enligt länsstyrelsernas VÄS-koder.

2. Länsstyrelserna ska till Länsstyrelsen i Örebro län lämna underlag till de tabeller som redovisas i resultatredovisningen i årsredovisningen. Underlagen ska lämnas i samband med att årsredovisningarna färdigställs, enligt anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.

1. Länsstyrelserna ska leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken genom att bl.a. utveckla den regionala energiplaneringen och främja klimatåtgärder, i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Inom ramen för uppdraget ska länsstyrelserna:

– utifrån de nya energipolitiska målen, senast den 30 juni 2025, revidera de regionala energi- och klimatstrategierna

– påbörja arbetet med framtagande av regionala handlingsplaner för elektrifiering som ska vara klara senast den 31 mars 2026

– erbjuda stöd till och främja samverkan mellan kommuner och andra lokala och regionala aktörer i arbetet med energiplanering och klimatåtgärder

– arbeta för ett ökat genomslag av de nationella energimålen inom sina relevanta verksamhetsområden, t.ex. i plan- och tillståndsprocesser

– administrera Klimatklivet och främja tillkomsten av viktiga klimatinvesteringar som kan finansieras genom Klimatklivet

– vidta åtgärder för att främja utbyggnaden av hemmaladdning för elfordon för hushåll i flerfamiljshus.

Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 21 februari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

2. Länsstyrelserna ska utarbeta regionala analyser och kunskapsunderlag samt stödja den regionala och lokala prioriteringsförmågan inom ramen för kommunernas kontinuitetsplanering, för att förebygga störningar och minska sårbarheten gällande tillgång till viktiga varor för avloppsrening och förebygga negativa konsekvenser för dricksvattenproduktionen. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 1 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

3. Länsstyrelserna ska inom sin verksamhet samordna och leda arbetet med restaurering och anläggning av våtmarker i länet, bl.a. inom ramen för förordningen (2003:598) om statliga bidrag till lokala naturvårdsprojekt eller bidrag från Naturvårdsverket. Länsstyrelserna ska även i samverkan med Skogsstyrelsen arbeta med kunskapshöjande åtgärder och informationsspridning om återvätning i förhållande till markägare och andra aktörer. Länsstyrelsen i Gotlands län ska senast den 15 februari 2025 redovisa resultatet av arbetet till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

4. Länsstyrelserna ska, utifrån olika aktörers ansvarsområden, leda och samordna det regionala arbetet avseende naturvård, biologisk mångfald, friluftsliv, vilt- och rovdjursförvaltning, invasiva främmande arter samt havs- och vattenmiljö. Länsstyrelserna ska prioritera skydd av skogar. Länsstyrelserna ska redovisa vilka resultat som har uppnåtts och hur medel har använts från anslagen 1:3 Åtgärder för värdefull natur, 1:11 Åtgärder för havs- och vattenmiljö och 1:14 Skydd av värdefull natur inom utgiftsområde 20 Klimat, miljö och natur, inklusive medel som disponeras av Länsstyrelsen i Örebro län. Uppdraget ska senast den 15 februari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten. Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten ska ges möjlighet att yttra sig inför utformningen av redovisningen.

5. Länsstyrelserna ska registrera uppgifter om kommunernas och länsstyrelsernas samtliga beslut om upphävande av eller dispens från strandskyddet och samtliga tillsynsbeslut i strandskyddsärenden. Uppgifterna ska sammanställas i statistik som bl.a. visar hur många beslut som har fattats under året, fördelat på kommuner, samt skälen för och ändamålen med varje beslut och om besluten avser nyetableringar. Länsstyrelserna ska även registrera uppgifter om sådana kommunala beslut som en länsstyrelse har beslutat att överpröva enligt 19 kap. 3 b § miljöbalken eller som har överklagats. Uppdraget ska senast den 15 februari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket.

6. Länsstyrelserna ska samordna och leda det statliga arbetet med friluftslivspolitiken på regional nivå i samverkan med Skogsstyrelsen, kommunerna och andra berörda aktörer. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att stärka arbetet med tätortsnära natur, och för att målen för friluftslivspolitiken ska få ett ökat genomslag (skr. 2012/13:51, bet. 2012/13:KrU4, rskr. 2012/13:278). Uppdraget ska senast den 15 februari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Naturvårdsverket. Naturvårdsverket ska ges möjlighet att yttra sig inför utformningen av redovisningen.

7. Länsstyrelserna ska redovisa resultatet av sitt arbete med att skydda dricksvattenförsörjningen, inklusive skyddet av vatten som utnyttjas eller som kan komma att utnyttjas som vattentäkt enligt 7 kap. 21 och 22 §§ miljöbalken. Länsstyrelserna ska även beskriva resultatet av arbetet med regionala vattenförsörjningsplaner. Länsstyrelsen i Kalmar län ska samordna länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 1 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

8. Länsstyrelserna ska fortsätta stödja utvecklingen av kommunernas kontinuitetsplanering för dricksvattenförsörjningen, för att säkerställa dricksvattenförsörjningen i hela landet under höjd beredskap. Länsstyrelserna ska vidare fortsätta planeringen för prioritering av nödvatten vid höjd beredskap inom det egna länet. Uppdraget ska senast den 1 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Länsstyrelsen i Jönköpings län ska samordna uppdraget.

9. Länsstyrelserna ska bidra till Statens jordbruksverks kvartalsvisa redovisning av genomförandet av Sveriges strategiska plan för den gemensamma jordbrukspolitiken. Länsstyrelserna ska även redovisa sina kostnader för föregående års hantering av EU-stöden för lantbruk och landsbygd samt för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet och antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden. Den del av uppdraget som innebär att redovisa kostnader ska senast den 1 mars 2024 redovisas till Statens jordbruksverk, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet). Statens jordbruksverk ska ges möjlighet att yttra sig över utformningen av redovisningen.

10. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska, i enlighet med tidigare uppdrag (N2021/00170 och N2021/02040), driva ett nationellt centrum för mathantverk inom småskalig livsmedelsproduktion och förädling där underutnyttjade råvaror beaktas för utveckling av hållbara livsmedel och en kostnadseffektiv användning till konsumenter. En redovisning av uppdraget och en ekonomisk redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) och Tillväxtverket senast den 28 februari 2025.

11. Länsstyrelserna ska till Naturvårdsverket redovisa uppgifter om det stöd som varje år lämnas för att förebygga skada av vilt och som ersättning för skada av vilt på annat än renar, fisk och fiskeredskap. Vidare ska länsstyrelserna till Naturvårdsverket redovisa sin uppföljning av det årliga stöd som lämnas enligt förordningen (2017:1254) om statligt stöd av mindre betydelse inom jordbrukssektorn för viltskador och förebyggande av viltskador. Redovisningarna ska lämnas senast den 15 mars 2024, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

12. Länsstyrelserna ska redovisa omfattningen av föregående års fisketillsyn för havet och de stora sjöarna, respektive övriga sötvattensområden. Fisketillsynens samlade kostnader och effekter, särskilt avseende ålfiske, ska specificeras. Havs- och vattenmyndigheten ska ges möjlighet att lämna synpunkter på utformningen av redovisningen. Uppdraget ska senast den 15 mars 2025 redovisas till Havs- och vattenmyndigheten, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

13. Länsstyrelserna ska sprida kunskap till kommuner och regioner om tillämpningen av barnets rättigheter i verksamheter som rör barn, såsom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård, inklusive psykiatri samt familjerätt- och föräldraskapsstöd, samt möjliggöra erfarenhetsutbyten mellan olika aktörer. Centralt för uppdraget är principen om barnets bästa som ett tillvägagångssätt i beslutsprocesser och barnets rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade. Uppdraget ska utföras i samverkan med Barnombudsmannen och i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget. Uppdraget ska senast den 31 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

14. Länsstyrelserna ska förstärka tillsynen av försäljning av alkohol, tobak och andra nikotinprodukter, genom att bidra till en likvärdig tillsyn samt stödja och underlätta för kommunerna i deras arbete med tillsyn och tillståndsgivning (S2021/03344). Uppdraget ska senast den 31 mars 2026 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

1. Länsstyrelserna ska redovisa den statliga närvaron och statliga servicen i länen. Befintlig statistik ska användas. Uppdraget ska senast den 14 juni 2024 redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet). Länsstyrelsen i Örebro län ska samordna länsstyrelsernas redovisning av uppdraget.

2. För överklagade kommunala beslut om lov (bygglov, marklov, rivningslov och förhandsbesked) ska följande inriktningsmål gälla:
– Av ärendena ska 75 procent vara avgjorda inom 105 dagar och 90 procent inom 150 dagar.
– Handläggningen av överklagade bygglov för bostäder ska särskilt prioriteras, dock inte bygglov för fritidshus. Av de ärenden som avser bostäder ska 75 procent vara avgjorda inom 80 dagar och 90 procent inom 120 dagar. Uppdraget ska senast den 28 februari 2025 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

3. Länsstyrelserna ska redogöra för hur kommunernas riktlinjer för bostadsförsörjningen kan bidra till att främja ett ökat bostadsbyggande. Vidare ska länsstyrelserna redogöra för om det finns behov av kompetenshöjande insatser för att förbättra eller påskynda kommunernas arbete med att ta fram aktuella riktlinjer som kan möta de behov som finns på bostadsmarknaden i en situation då bostadsbyggandet faller snabbt. Redovisningen ska ske i 2025 års bostadsmarknadsanalys enligt 2 § förordningen (2011:1160) om regionala bostadsmarknadsanalyser och kommunernas bostadsförsörjningsansvar, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

4. Länsstyrelsen i Gotlands län ska delta i det samverkansråd vid Statens kulturråd som samordnar de nationella kulturpolitiska intressena inom ramen för kultursamverkansmodellen.

5. Länsstyrelserna ska redovisa hur lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk har tillämpats inom myndigheternas ansvarsområde, utifrån målet för minoritetspolitiken (prop. 2008/09:158, bet. 2008/09:KU23, rskr. 2008/09:272), samt vilka insatser som genomförts för att stödja kommunerna. Länsstyrelserna ska senast den 15 november 2024 redovisa sitt arbete till Regeringskansliet (Kulturdepartementet), med kopia till Länsstyrelsen i Stockholms län och Sametinget.

6. Länsstyrelsen i Stockholms län ska i dialog med Sametinget verka för att det fastställda målet för minoritetspolitiken uppnås samt för ökad kunskap om de nationella minoriteterna och deras rättigheter. I uppdraget ingår att främja samverkan mellan statliga myndigheter, stödja erfarenhetsutbyte mellan kommuner och regioner samt bistå med rådgivning och stöd till dessa aktörer. Vidare ingår i uppdraget att redovisa utvecklingen på området. Uppdraget ska senast den 31 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

7. Länsstyrelsen i Stockholms län ska främja samverkan, följa upp och genomföra insatser inom ramen för den samordnande och långsiktiga strategin för romsk inkludering 2012–2032 (skr. 2011/12:56, bet. 2011/12:KU17, rskr. 2011/12:227). I uppdraget ingår att stödja kommuner, som bedriver eller avser att bedriva arbete inom området, samt att sprida kunskap om strategin. Ett jämställdhetsperspektiv ska integreras i arbetet. Uppdraget ska senast den 31 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Kulturdepartementet).

8. Länsstyrelserna i Stockholms, Skåne och Västra Götalands län ska fortsätta arbeta med genomförandet av skyddet av tätortsnära natur i enlighet med de program som tidigare har utarbetats på regeringens uppdrag (M2002/02284), med inriktningen att programmen ska vara genomförda 2025. En redovisning av arbetet med genomförandet av programmen och hur arbetet kan utvecklas ska senast den 30 september 2025 lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

9. Länsstyrelserna ska tillsammans med Naturvårdsverket ta fram ett förslag på en nationell digital lösning för inlämning av företags- och verksamhetsutövares miljörapportering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 166/2006 av den 18 januari 2006 om upprättande av ett europeiskt register över utsläpp och överföringar av föroreningar och om ändring av rådets direktiv 91/689/EEG och 96/61/EG och 26 kap. 20 § miljöbalken, som samtidigt möter behoven av uppgifter för bl.a. internationell miljörapportering. Lösningen ska inledningsvis ersätta den nuvarande svenska miljörapporteringsportalen. Uppdraget omfattar att lämna förslag till de författningsändringar som behövs för förvaltningen av ett nytt system för miljörapportering och för kommuners och myndigheters informationsförsörjning. Uppdraget inkluderar även att lämna förslag till ansvarsfördelning gällande personuppgiftsansvar och informationssäkerhet samt till förfarande för delning av information mellan myndigheterna, diarieföring och arkivering. Synpunkter ska inhämtas från berörda myndigheter och branschorganisationer. Naturvårdsverket ska senast den 28 februari 2025 redovisa uppdraget till Regeringskansliet. Länsstyrelsen i Jämtlands län ska samordna länsstyrelsernas deltagande i uppdraget och bidra till Naturvårdsverkets redovisning. 

10. Länsstyrelser i län med utsatta områden, särskilt utsatta områden och riskområden som identifierats av Polismyndigheten ska 2023–2026 erbjuda stöd till kommuner, regioner och andra relevanta aktörer med att utveckla ett kunskapsbaserat, samordnat och långsiktigt stöd i föräldraskapet till föräldrar med barn upp till 18 år. Uppdraget ska bidra till att bekämpa och förebygga kriminalitet bland barn och unga. Länsstyrelserna ska senast den 1 mars 2024–2026 lämna samlade delredovisningar av uppdraget. De samlade delredovisningarna ska lämnas med bilagda rapporter från varje berörd länsstyrelse. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2027. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

11. Länsstyrelserna ska stödja kommuner och regioner i arbetet med mänskliga rättigheter. Stödet ska bl.a. innefatta att sprida kunskap och metoder inom området samt främja erfarenhetsutbyte. I uppdraget ingår även att redogöra för hur arbetet mot olika former av rasism, däribland antisemitism, kan inkluderas i arbetet. Uppdraget ska genomföras i dialog med Sveriges Kommuner och Regioner. Länsstyrelserna ska vidare redovisa vilka åtgärder som har vidtagits i deras arbete enligt 5 § 5 i förordningen (2017:868) med länsstyrelseinstruktion. Av redovisningen ska särskilt framgå hur Sveriges åtaganden om icke-diskriminering belysts. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska samordna uppdraget och lämna en samlad redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 1 mars 2025.

12. Länsstyrelserna och Myndigheten för delaktighet ska utifrån identifierade gemensamma prioriteringar stödja kommuner och regioner i deras arbete med att genomföra funktionshinderspolitiken i enlighet med målet för funktionshinderspolitiken och inriktningen för genomförandet av densamma (prop. 2016/17:188, bet. 2017/18:SoU5, rskr. 2017/18:86). Vid genomförandet av uppdraget ska myndigheterna inhämta erfarenheter och kunskap från Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska senast den 1 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

13. Länsstyrelserna ska fortsatt genomföra länsstrategier för 2024–2027 i syfte att bidra till uppfyllandet av de jämställdhetspolitiska målen. De beslutade strategierna ska redovisas senast den 31 mars 2024. En delredovisning av genomförandet ska lämnas senast den 1 mars 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 mars 2028. Redovisningarna ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet), med kopia till Jämställdhetsmyndigheten. Länsstyrelserna ska också stödja statliga myndigheters arbete med jämställdhetsintegrering på regional och lokal nivå.

14. Länsstyrelserna ska delta vid genomförandet av Migrationsverkets uppdrag om anvisning av ensamkommande barn och nyanlända till kommuner. Länsstyrelserna ska också föra en dialog med kommunerna och möjliggöra omfördelning av anvisningsandelar för ensamkommande barn innan dessa fastställs av Migrationsverket.

15. Länsstyrelserna ska genom sina ordinarie samverkansstrukturer med kommunerna möjliggöra för Migrationsverket att sprida information om frivillig återvandring.

16. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning, med bilagd rapport från varje länsstyrelse, av länsstyrelsernas arbete med mottagande av ensamkommande barn och vissa nyanlända invandrare enligt förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Länsstyrelsen ska även redovisa hur medel för att skapa beredskap och mottagningskapacitet samt för att utveckla samverkan enligt 37 § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar har använts. Länsstyrelserna ska vidare bistå vid genomförandet av Socialstyrelsens, Migrationsverkets och Polismyndighetens uppdrag om att stärka arbetet med att motverka att ensamkommande barn försvinner. En bedömning ska göras av resultaten av länsstyrelsernas insatser. Uppdraget ska senast den 3 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

17. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning, med bilagd rapport från varje länsstyrelse, av arbetet med insatser för asylsökande m.fl. enligt förordningen (2016:1364) om statsbidrag till verksamheter för asylsökande m.fl. och förordningen (2016:1363) om länsstyrelsernas uppdrag avseende insatser för asylsökande och vissa nyanlända invandrare. Uppdraget ska senast den 3 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

18. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska lämna en samlad redovisning, med bilagd rapport från varje länsstyrelse, av insatser som beviljats enligt 37 a § förordningen (2010:1122) om statlig ersättning för insatser för vissa utlänningar samt göra en bedömning av resultaten. Uppdraget ska senast den 3 mars 2025 redovisas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet).

19. Länsstyrelserna ska fördela medel till projekt som anordnar utbildningar för nyanlända, asylsökande och personer som beviljats uppehållstillstånd enligt rådets direktiv 2001/55/EG av den 20 juli 2001 om miniminormer för att ge tillfälligt skydd vid massiv tillströmning av fördrivna personer och om åtgärder för att främja en balans mellan medlemsstaternas insatser för att ta emot dessa personer och bära följderna av detta, med erfarenhet av arbete inom hälso- och sjukvård eller utländsk vårdutbildning. Det kan t.ex. handla om utbildning i svenska språket samt annan teoretisk och praktisk vårdutbildning. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Stockholms län. Länsstyrelserna ska senast den 31 mars 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

1. Länsstyrelserna i Norrbottens och Västerbottens län ska genomföra insatser som bidrar till att hantera målkonflikter som uppstår vid handläggning av ärenden med anledning av den pågående nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i länen. I detta arbete ingår att utveckla nya arbetssätt och vidareutveckla befintliga samarbeten. Vid genomförandet av uppdraget ska länsstyrelserna utbyta erfarenheter med Tillväxtverket. Länsstyrelsernas kompetens avseende jämställdhet ska tas tillvara i arbetet. Uppdraget ska delredovisas senast den 30 november 2024, 10 april 2025 och 10 april 2026 samt slutredovisas senast den 10 februari 2027. Redovisning ska ske till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

2. Länsstyrelserna ska samlat utifrån alla berörda verksamhetsområden redovisa sitt arbete för att stärka svensk konkurrenskraft och näringslivsutveckling, industrins gröna omställning och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag i enlighet med de tre delmålen för näringspolitiken (prop. 2024/15:1 utg.omr. 24 avsnitt 3.1). Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Kronobergs län och redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 maj 2025.

3. Länsstyrelserna ska utveckla sitt arbete med att förenkla för företag. Länsstyrelserna ska vid genomförandet av uppdraget inhämta kunskap och erfarenheter från Tillväxtverket. I uppdraget ingår att följa upp arbetet med att uppnå de förenklingspolitiska målen, i linje med vad som framgår av tidigare givna uppdrag att följa upp mål om handläggningstider samt om bemötande och service hos vissa myndigheter (N2020/01493 och N2022/01751). Uppdraget ska senast den 15 februari 2025 redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), med kopia till Tillväxtverket. Av redovisningen ska framgå vilka åtgärder som har vidtagits för ett minskat och förenklat uppgiftslämnande i enlighet med förordningen (2018:1264) om digitalt inhämtande av uppgifter från företag. Redovisningen ska också inkludera hur länsstyrelserna har arbetat med att främja att kommunerna i sin handläggning avseende alkohollagstiftningen och livsmedelskontrollen frivilligt agerar för ett förenklat företagande. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska samordna uppdraget och länsstyrelsernas redovisningar av uppdraget.

4. Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Nord, Botnia–Atlantica, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2014–2020, redovisa beslutade och utbetalda EU-medel. Länsstyrelserna ska därutöver redovisa förväntade och uppnådda resultat för programmens aktivitetsindikatorer. Uppdraget ska senast den 27 mars 2024 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

5. Länsstyrelserna i Jämtlands och Norrbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Aurora och Sverige–Norge 2021–2027, redovisa den svenska beslutade och utbetalda medfinansieringen för beslutade och utbetalda EU-medel. Medfinansieringen ska redovisas fördelad på staten (inklusive medel från anslaget 1:1 Regionala utvecklingsåtgärder inom utgiftsområde 19 Regional utveckling), regioner, kommuner och den privata sektorn. Uppdraget ska senast den 27 mars 2024 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

6. Länsstyrelserna i Jämtlands, Norrbottens och Västerbottens län ska, i egenskap av förvaltande myndigheter för de territoriella programmen Aurora, Norra periferin och Arktis samt Sverige–Norge 2021–2027, redovisa beslutade och utbetalade EU-medel totalt och fördelade på politiska mål. Länsstyrelserna ska därutöver redovisa förväntade och uppnådda resultat för programmens output- och resultatindikatorer. Uppdraget ska senast den 27 mars 2024 redovisas till Tillväxtverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

7. Berörda länsstyrelser ska tillsammans med Energimarknadsinspektionen och Lantmäteriet arbeta för kortare ledtider vid prövning av nätkoncessioner (KN2023/0000), för att bidra till en ändamålsenlig utbyggnad av elsystemet utifrån de energipolitiska målen och därmed bidra till näringslivets gröna omställning.

8. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska fortsatt erbjuda länsstyrelserna stöd vid utvecklingen av regionala resurscentra i syfte att ytterligare främja arbetet med att förebygga och bekämpa hedersrelaterat våld och förtryck i hela landet. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet) i samband med redovisningen enligt 4 § förordningen (2022:1345) om nationellt centrum mot hedersrelaterat våld och förtryck.

9. Länsstyrelserna ska erbjuda stöd för utvecklingsarbete och samarbete mellan statliga myndigheter, kommuner, regioner och civilsamhälle avseende mäns våld mot kvinnor, inklusive kommunernas regionkoordinatorer mot prostitution och människohandel. Uppdraget ska redovisas i samband med redovisningen enligt 5 § förordningen (2021:995) om länsstyrelsernas regionala arbete mot mäns våld mot kvinnor.

10. Länsstyrelserna ska fortsatt genomföra kunskapshöjande insatser och främja erfarenhetsutbyten fram t.o.m. 2028 för yrkesverksamma som möter barn i skyddat boende eller arbetar för att personer som utsätter eller har utsatt närstående för våld eller andra övergrepp ska ändra sitt beteende. Länsstyrelsen i Östergötlands län ska samordna uppdraget och senast den 31 april 2028 lämna en samlad redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet). En delredovisning ska lämnas senast den 30 april 2024. Delredovisningen ska innehålla länsstyrelsernas förslag till hur satsningens resultat ska följas upp, inklusive en bedömning av hur insatserna ska bidra till ökad kunskap hos berörda yrkesgrupper. En muntlig delredovisning ska lämnas senast den 31 april 2026.

1. Länsstyrelserna ska enligt 8 kap. 18 § p 1 plan- och byggförordningen (2011:338) följa upp byggnadsnämndernas tillämpning av plan- och bygglagen (2010:900) och föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen. Formerna för återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Uppdraget ska senast den 31 januari 2025 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

2. Länsstyrelserna ska vid uppföljningen av byggnadsnämndernas tillsynsarbete enligt 8 kap. 14 § plan- och byggförordningen (2011:338) redovisa nämndernas arbete med tillsyn mot byggnader som används i strid mot 9 kap. 2 § första stycket 3 a plan- och bygglagen (2010:900) (olovlig användning). Formerna för återrapportering ska utformas i dialog med Boverket. Uppdraget ska senast den 31 januari 2025 redovisas till Boverket, med kopia till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

3. Länsstyrelserna ska effektivisera myndigheternas tillsyn och tillsynsvägledningen enligt miljöbalken samt utveckla dialogen med verksamhetsutövare. Insatserna ska leda till en effektiv och ändamålsenlig tillsyn, inklusive en effektiv hantering av verksamhetsutövarnas anmälningar om ändring av miljöfarlig verksamhet. De ska också leda till en ändamålsenlig tillsynsvägledning, bidra till genomförandet av den nationella miljötillsynsstrategin samt ett ökat samarbete mellan länsstyrelserna. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i tillsynsverksamheten. Uppgifter om länsstyrelsernas tillsyn och tillsynsvägledning enligt miljöbalken ska senast den 15 februari varje år redovisas till Naturvårdsverket. Länsstyrelsen i Västernorrlands län ska samordna uppdraget och senast den 15 februari 2027 lämna en samlad redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

4. Länsstyrelserna ska vidta åtgärder som gör deras tillståndsprövning enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar, och som kortar handläggningstiderna. Länsstyrelserna ska också utveckla sitt arbete med att förenkla för verksamhetsutövarna i tillståndsprocessen, och därmed öka näringslivets konkurrenskraft och främja den industriella klimatomställningen. I arbetet ingår att bidra med information till Naturvårdsverkets arbete med att ta fram och utveckla statistik, utveckla e-tjänster för tillståndsprövningar och utveckla samarbetet mellan länsstyrelserna, bl.a. för att hitta gemensamma arbetssätt och bedömningar som skapar en effektivare arbetsprocess. Insatserna bör också bidra till att länsstyrelserna delar kompetens och bistår varandra vid arbetstoppar. Insatserna bör utgå ifrån det arbete som påbörjats genom tidigare regleringsbrevsuppdrag om effektivitet och enhetlighet i prövningsverksamheten. Länsstyrelsen i Västra Götalands län ska samordna uppdraget och redovisningen. Uppdraget ska senast den 31 december 2024 delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). En samlad redovisning av uppdraget ska senast den 29 december 2025 lämnas till Regeringskansliet.

5. Länsstyrelserna ska redovisa hur det ackumulerade avgiftsunderskottet för offentlig kontroll inom djurskyddsområdet fördelas. Länsstyrelserna ska även lämna förslag till åtgärder för att minska underskottet. Länsstyrelsen i Södermanlands län ska samordna uppdraget. Uppdraget ska senast den 29 april 2024 redovisas till Regeringskansliet(Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

1. Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari
– 23 april
– 26 juli
– 21 oktober.

2. Länsstyrelserna ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att öka säkerheten i deras digitala infrastruktur. Redovisningen ska omfatta åtgärder som vidtagits både enskilt och gemensamt av länsstyrelserna. Redovisningen ska även innehålla en analys av hur åtgärderna har minskat eventuella sårbarheter och en beskrivning av eventuella ytterligare åtgärder som planeras för att öka säkerheten. Uppdraget ska samordnas av Länsstyrelsen i Västra Götalands län och senast den 31 december 2024 redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet).

3. Länsstyrelsen i Kronobergs län ska vidta åtgärder för att säkerställa underhållet av dammanläggningen vid Hackekvarn. Länsstyrelsen ska senast den 31 januari 2025 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Finansdepartementet) redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller avses vidtas för att genomföra uppdraget.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Stockholms läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Uppsala läns förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Södermanlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Östergötlands läns förvaltningsutgifter.

Högst 2 600 000 kronor får användas för utbetalningar till övriga länsstyrelser för den nationella samordningen avseende mäns våld mot kvinnor.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Jönköpings läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Kronobergs läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Kalmar läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Gotlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Blekinge läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Skåne läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Hallands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västra Götalands läns förvaltningsutgifter.

I anslagsposten ingår 775 000 kronor för utveckling av det länsstyrelsegemensamma arbetet avseende it-system, datainsamling och bearbetning för havsplanering.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Värmlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Örebro läns förvaltningsutgifter.

Högst 547 500 kronor får utbetalas till den länsstyrelse som samordnar Seveso-verksamheten.

Anslagsposten får användas till att täcka befintligt ackumulerat underskott som uppstått inom tidigare avgiftsbelagd verksamhet. Underskottet ska regleras delvis 2024, 2025 och vara slutreglerat vid utgången av 2026.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västmanlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Dalarnas läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Gävleborgs läns förvaltningsutgifter.

Högst 5 400 000 kr får användas för åtgärder för begränsning av massförekomst av översvämningsmyggor. Länsstyrelsen får utbetala medel till övriga länsstyrelser som har kostnader för sådana åtgärder.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västernorrlands läns förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Jämtlands läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Jämtlands län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i det territoriella programmet Sverige–Norge.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Västerbottens läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Botnia–Atlantica och Norra periferin.

Högst 10 000 000 kronor får användas för att bistå andra länsstyrelser i beredningen av A-ärenden med betydelse för den gröna omställningen.

Anslagsposten får användas för Länsstyrelsen i Norrbottens läns förvaltningsutgifter.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska svara för den svenska offentliga medfinansieringen av tekniskt stöd i de territoriella programmen Nord och Aurora.

Länsstyrelsen i Norrbottens län ska med 1 520 000 kronor delfinansiera den ideella föreningen Laponiatjuottjudus för förvaltningen av världsarvet Laponia enligt Laponiaförordningen (2011:840).

Medlen får användas för arbete med att bereda ärenden om tillstånd för havsbaserad vindkraft och till länsstyrelsegemensam kunskapsutveckling avseende sådana frågor.

Högst 3 000 000 kronor får fördelas till Länsstyrelsen i Hallands län för länsstyrelsegemensam kunskapsutveckling och samordning avseende beredning av ärenden om tillstånd för vindkraft till havs.

Resterande medel får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas kostnader i samband med omhändertagande av djur.

Anslagsposten får användas för att genomföra investeringar i länsstyrelsernas digitala infrastruktur och vidmakthålla förmågor inom krisberedskap och civilt försvar.

Anslagsposten får användas för löpande utgifter i samband med länsstyrelsegemensamma aktiviteter och gemensamma utvecklingsprojekt.

Medlen disponeras efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas åtgärder för att förebygga störningar och minska sårbarheten när det gäller tillgång till kemikalier för dricksvattenproduktion och avloppsrening.

Verksamhet i vilken avgiftsintäkterna får disponeras

I tabell 6.1 finns samtliga länsstyrelsers budgeterade avgiftsintäkter som disponeras 2024.

Intäkterna ska redovisas i en not i årsredovisningen, om de överstiger 100 000 kronor ska de dock särredovisas.

Verksamhet där avgiftsintäkterna ej disponeras

I tabell 6.2 finns samtliga länsstyrelsers beräknade avgiftsintäkter som redovisas mot inkomsttitel 2024.

Bestämmelsen i 3 kap. 1 § andra stycket förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag, om att resultatredovisningen ska omfatta antalet och styckkostnaden för handläggningen av ärendeslag som omfattar ett stort antal ärenden, ska inte tillämpas på länsstyrelserna.

Med undantag från vad som gäller enligt 3 kap. 1 § tredje stycket och 2 § förordningen om årsredovisning och budgetunderlag, ska verksamhetskostnader och årsarbetskrafter redovisas i en för länsstyrelserna enhetlig struktur efter närmare anvisningar från Länsstyrelsen i Örebro län.

Villkor för anslag 5:1 Länsstyrelserna m.m.

I bilaga 3 finns beräkningar av fördelningen av anslaget 2024. Av bilagan framgår också de riktade medel som tilldelats vissa länsstyrelser. Medel från anslaget får inte användas till verksamhet som bedrivs av en stiftelse vars bildande länsstyrelsen har medverkat till, om inte regeringen har godkänt stiftelsebildningen.

Radiokommunikationssystemet Rakel

Varje länsstyrelse ska betala 556 156 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för radiokommunikationssystemet Rakel. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Finansiering av anläggningstillgångar

Länsstyrelserna disponerar en total låneram på 556 800 000 kronor i Riksgäldskontoret för investeringar i anläggningstillgångar som används i verksamheten. Låneramens fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 4.

Räntekonto

Länsstyrelserna disponerar var sitt räntekonto med kredit i Riksgäldskontoret. Länsstyrelsernas totala kreditutrymme på räntekontona är 196 800 000 kronor. Kreditutrymmets fördelning på respektive länsstyrelse redovisas i bilaga 4. Till räntekontona överförs varje månad en tolftedel av de tilldelade anslagsmedlen. Medel som deponeras hos en länsstyrelse ska sättas in på ett särskilt räntekonto i Riksgäldskontoret. 

Lönegarantiförordningen

Länsstyrelserna ska bokföra sådana inbetalningar som avses i 4 och 11 §§ lönegarantiförordningen (1992:501) mot ett konto som inte är räntebärande och varje månad betala in beloppen till Kammarkollegiet. Länsstyrelserna ska på begäran av Kammarkollegiet lämna de uppgifter som behövs för att den senare myndigheten ska kunna utföra sitt uppdrag och sin återrapportering till regeringen avseende lönegarantiersättningen.

Ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m.

Länsstyrelserna ska tillämpa kategori D i 4 § förordningen (1992:1299) om ersättning för uppdrag i statliga styrelser, nämnder och råd m.m. när det gäller rennäringsdelegationerna och viltförvaltningsdelegationerna.

Ersättning kan lämnas för förlorade avlöningsförmåner enligt 7 § samma förordning samt för reseförmåner enligt förordningen (1981:1265) om reseförmåner i statliga uppdrag m.m. Kostnaderna ska belasta länsstyrelsen i det län där berörd ledamot eller ersättare är bosatt.

Ersättning för uppdrag i miljöprövningsdelegationer

Länsstyrelserna ska tillämpa 26 § kommittéförordningen (1998:1474) när det gäller ersättning till ersättare i länsstyrelsernas miljöprövningsdelegationer.