Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet och vara effektiv. Målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå. 

• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska 75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen i tingsrätt, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra. I hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska 75 procent av målen ta högst tio månader att avgöra räknat från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten.
• Av målen i förvaltningsrätt och kammarrätt, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader att avgöra i respektive instans.
• Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra.
• Av målen i Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.  

Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade.

Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående från besittningsskydd (bostad och lokal), medling (lokal och arrende), uppskov med avflyttning/avträde (lokal och anläggnings- arrende) och dispens (jordbruks- och anläggningsarrende), ska 75 procent ta högst fyra månader att avgöra. 

Hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Domstolsverket ska redovisa hur arbetet med snabbförfarandet i brottmål (snabbare lagföring) fortskrider och utvecklas.

Domstolsverket ska redovisa en utvärdering av Domstolsverkets föreskrifter om ersättning till offentlig försvarare och målsägandebiträde i förordnandemål (DVFS 2023:5) som infördes den 1 juni 2023. Utvärderingen ska innefatta en analys över hur kostnaderna för förordnandemål har utvecklats och vilka övriga konsekvenser taxan har fått. Domstolsverket ska under arbetets gång samråda med Sveriges advokatsamfund och Åklagarmyndigheten.

Regeringens omläggning av rättspolitiken innebär ett perspektivskifte från gärningsman till brottsoffer. Det är viktigt att brottsoffer och vittnen känner förtroende för rättsväsendet. Att brottsoffer och vittnen får hjälp och stöd i samband med rättegång kan vara avgörande för om ett brott klaras upp eller inte.  

Domstolsverket ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Brottsoffermyndigheten, verkar för att vittnesstödsverksamheten bedrivs vid samtliga tingsrätter och hovrätter, samt hur de arbetar för att stärka denna. 

Domstolsverket ska redovisa hur myndigheten arbetar för att ge stöd till domstolarna i deras arbete med att anordna utbildningar för nämndemän, bl.a. gällande nämndemannarollen, och i arbetet med att förebygga och hantera hot, våld eller trakasserier mot nämndemän i samband med att de tjänstgör i domstol, samt hur stödet till nämndemännen kan utvecklas vad gäller säkerhetsfrågor.

Domstolsverket ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att kunna möta framtida behov. Domstolsverket ska särskilt redovisa huruvida myndigheten har gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen eller motsvarande verktyg samt, om så skett, vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av resultatet.

Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar. Om prognosen för anslaget 1:5 Sveriges Domstolar visar ett underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel, samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

Vidare ska myndigheten i särskild ordning lämna en prognos över intäkter och kostnader inom den avgiftsbelagda verksamheten för 2024 och 2025 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 26 juli och den 21 oktober.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

5 februari

23 april

26 juli

21 oktober.

Domstolsverket ska under 2024 genomföra ett utvecklingsarbete för att förbättra kvaliteten i prognoserna.

Domstolsverket ska redovisa en analys över ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. under 2024 i jämförelse med utvecklingen från 2016 och framåt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2025 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Domstolsverket ska tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Brottsförebyggande rådet och Kriminalvården fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 3 mars 2025.

Domstolsverket ska redovisa de åtgärder som vidtagits och planeras i enlighet med myndighetens svar på regeringsuppdraget om en kompetensförsörjningsplan (Ju2023/01973), samt hur de bidrar till att uppnå de övergripande målsättningar som identifierats. Uppdraget ska redovisas senast den 1 mars 2025 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Domstolsverket ska genomföra åtgärder som gör tillståndsprövningen enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar i syfte att korta handläggningstiderna. I arbetet ingår att Domstolsverket ska utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken och att bidra med information till Naturvårdsverket i deras arbete med att ta fram och utveckla statistik inom området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 december 2025.

Domstolsverket ska bidra till att genomföra FN:s säkerhetsrådsresolutioner om kvinnor, fred och säkerhet med utgångspunkt i den nationella handlingsplanen på området (UD2023/04798). Myndighetens arbete ska redovisas utifrån de fyra övergripande målen i handlingsplanen. Redovisningen ska lämnas i särskild ordning i samband med årsredovisningarna för 2024–2028. 

Anslaget får användas till utgifter för 

• de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens samt Domstolsverkets verksamhet
• bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän och bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök
• uppstartskostnader för internationellt utvecklingssamarbete
• den nordisk-baltiska regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen
• representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet 
• Sveriges Domareförbunds deltagande i International Association of Judges (IAJ) och Association of European Administrative Judges (AEAJ) samt i visst nordiskt samarbete.

Anslaget får användas till utgifter för

• rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.
• utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för offentligt biträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde och tredje man för utredning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.
• rådgivning. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.
• utgifter för målsägandebiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för medlare och rättegångsbiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för medlare och rättegångsbiträde enligt föräldrabalken (1949:381) disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för särskild företrädare för barn. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.
• ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.
• diverse kostnader för rättsväsendet. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och till Länsstyrelsen i Stockholms län. Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.
• vissa domstolsutgifter m.m. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för bevisning, parter, tolk m.m., god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Domstolsverket får vidare betala ut medel efter rekvisition från Regeringskansliet, Kriminalvården och övervakningsnämnderna inom Kriminalvården, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen och länsstyrelserna.

Anslaget får även användas för att finansiera utgifter som i reglerings- brevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1–5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft (den 1 december 1997).

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

För de offentligrättsliga avgifterna ska avgifternas intäkter bidra till att täcka verksamhetens kostnader.

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.

Villkor

Medel som erhålls på grund av ålagd återbetalningsskyldighet av rättshjälp ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.