Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Tekniskt stöd) från europeiska regionala utvecklingsfonden,
Europeiska socialfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, Europeiska havs- och fiskerifonden och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Jordbruksverket ska redovisa vilken verksamhet som har bedrivits och hur medel har fördelats inom myndighetens arbete med att stödja rådgivare och lantbrukare inom Greppa Näringen, Växtskyddscentralerna, Ett rikt odlingslandskap, ekologisk produktion, vattenhushållning, energi och klimat och grundvillkor, och där arbetet tidigare har finansierats från den gemensamma jordbrukspolitiken.

Jordbruksverket ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Jordbruksverket ska särskilt redogöra för om myndigheten har gjort en utvärdering av det egna informationssäkerhetsarbetet genom något analysverktyg, t.ex. Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Infosäkkollen, samt om åtgärder har vidtagits med anledning av resultatet. 

Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik. Jordbruksverket ska
bistå i och lämna förslag till utveckling av både den gemensamma jordbrukspolitiken samt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Högre måluppfyllelse, effektivare administration, förenkling för stödmottagare samt långsiktig planering ska vara utgångspunkter för arbetet. I uppdraget ingår att regelbundet se över och vid behov uppdatera planen för prioriteringar och insatser för samordning av jordbrukets kunskaps- och innovationssystem (AKIS). Jordbruksverket ska löpande redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygd- och
infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska inom arbetet med landsbygdsprogrammet och den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för varje stöd redovisa:

• beräknad eller faktisk måluppfyllelse för ett relevant urval av indikatorer för åtgärder och öronmärkta satsningar,
• nyckeltal för ansöknings- och utbetalningsläget på Jordbruksverket och delegerade organ, inklusive det kommande kvartalets utbetalningar,
• aktuella och genomsnittliga handläggningstider för Jordbruksverket och delegerade organ,
• planerade utlysningar och upphandlingar för nationella delegerade organ,
• riskanalyser som görs enligt ackrediteringskriterium 1 C i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) nr 2022/127 om
  komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116,
• en sammanställning och analys av alla rekommendationer och/eller finansiella korrigeringar till följd av aktuella revisioner från EU-kommissionen, Ekonomistyrningsverket och Jordbruksverkets internrevision, inklusive planerade åtgärder för att åtgärda omhänderta rekommendationerna och minska de finansiella korrigeringarna.

Jordbruksverket ska redovisa punkterna ovan i samband med kvartalsavstämningen den 21 februari, 31 maj, 28 augusti och 13 november till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet). 

Jordbruksverket ska även redovisa totalkostnad, styckkostnad och volym för föregående års handläggning av EU-stöden för lantbruk
och landsbygd samt för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet. Jordbruksverket ska även redovisa antalet årsarbetskrafter som är sysselsatta med hanteringen av stöden samt nyckeltalet kostnad per stödkrona, både totalt och avseende Jordbruksverkets del, som avser kostnader för hantering av respektive stödgrupp i förhållande till utbetalade EU-stöd inklusive medfinansiering. Jordbruksverket ska redovisa detta senast den 15 maj 2024 till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska stärka och påskynda arbetet med regelförenklingar för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen. Jordbruksverket ska med utgångspunkt i myndighetens pågående förenklingsarbete redovisa hur myndigheten har arbetat med förenkling av föreskrifter och andra regelverk. Av redovisningen ska även framgå hur myndigheten i sitt förenklingsarbete har tagit hänsyn till företagsperspektivet samt målen för livsmedelsstrategin.

En delredovisning ska lämnas senast den 15 mars 2025 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet med kopia till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) och en slutredovisning ska lämnas senast den 15 mars 2026 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet med kopia till Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Slutredovisningen ska även innehålla myndighetens förslag om fortsatta insatser inom förenklingsarbetet.

Jordbruksverket ska föreslå en långsiktig plan för ett kostnadseffektivt övervakningsprogram av åkermarkens biologiska mångfald och eventuellt andra parametrar som beskriver åkermarkens långsiktiga avkastningsförmåga. Planen ska omfatta förslag på utförare av provtagningar, analyser och datavärdskap. Övervakningsprogrammet ska bidra till förbättrad kunskap om marken som ekosystem inklusive den biologiska mångfalden och dess roll för åkermarkens bördighet, livsmedelsproduktionen och övriga ekosystemtjänster. Resultaten ska kunna omsättas till användning för en hållbar utveckling av produktionen i jordbruket. En plan för ett kostnadseffektivt övervakningsprogram bör beakta befintlig verksamhet, pågående forsknings- och utvecklingsprojekt, nya metoder för beskrivning och kvantifiering av biologisk mångfald samt relevanta förhandlingar av EU-lagstiftning. Vid genomförande av uppdraget ska Jordbruksverket tillvarata de kunskaper och den erfarenhet som finns inom Sveriges lantbruksuniversitet. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 6 september 2024 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska också presentera en långsiktig plan för kvalitetsuppföljning i ängs- och betesmarker, uppföljning av småbiotoper samt redovisa vilken verksamhet som bedrivits och vilkas medel som används 2024. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska utveckla metoder för att kartlägga klimatpåverkan i jordbruk av åtgärder och försök som genomförs eller kan genomföras av jordbrukare, i syfte att öka jordbrukets klimateffektivitet. Metoderna ska även inkludera hur klimateffekten av åtgärderna kan bedömas. I detta utvecklingsarbete ingår att genomföra en internationell utblick och kunskapsutbyte med relevanta länder samt att undersöka möjligheterna till att använda kunskap och data från åtgärder och försök som görs i praktiskt jordbruk inom ramen för andra initiativ. Vid genomförande av metodutveckling ska Jordbruksverket samverka med Verket för innovationssystem. Jordbruksverket ska senast den 6 september 2024 lämna en delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). I delredovisningen ska myndigheten redovisa resultaten av arbetet med metodutveckling samt redovisa en plan för hur metoderna kan användas för att utveckla och testa åtgärder på gårdsnivå. Åtgärderna ska inte leda till minskad konkurrenskraft för svenskt jordbruk. 

Efter delredovisningen ska Jordbruksverket påbörja genomförandet av planen. Jordbruksverket ska löpande rapportera hur arbetet fortskrider. Jordbruksverket ska redovisa uppdraget senast den 28 februari 2027 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska lämna en redogörelse för och en analys av marknadsutvecklingen i jordbruks- och trädgårdssektorn med fokus på nationell utveckling men även en internationell utblick. Analysen ska innehålla en bedömning av lönsamheten uppdelat på de olika sektorerna samt en helhetsbedömning. Redovisningen bör även vara framåtsyftande med en prognos om utvecklingen framåt där det är möjlig. Uppdraget ska redovisas senast den sista vardagen månatligen till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). 

Jordbruksverket ska tillsammans med Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) fortsätta arbetet med att utreda och föreslå utformningen av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella med utgångspunkt från förslagen i Jordbruksverkets och SVA:s rapport Förstudie om åtgärder mot salmonella hos lantbrukets djur (LI2023/00416). Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska tillsammans med Livsmedelsverket och SVA fortsätta det arbete som har inletts för att bygga upp en livsmedelsberedskap. Myndigheterna ska bl.a. vidta förberedande åtgärder för en uppbyggnad av omsättningslager för livsmedelssektorn. Livsmedelsverket, Jordbruksverket och SVA ska utarbeta en gemensam redovisning av vidtagna åtgärder, uppnådda resultat och förslag på fortsatt inriktning för det arbete som myndigheterna har genomfört. Den gemensamma redovisningen ska lämnas av Livsmedelsverket senast den 1 april 2025 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). 

Jordbruksverket ska utveckla de förslag som har lämnats i redovisningen av uppdraget att lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen för primärproduktion av livsmedel i hela Sverige (LI2023/02680) så att ändamålsenlig rådgivning och investeringsstöd kan införas. En delredovisning med de överväganden och underlag som behövs för att möjliggöra en rättslig reglering ska redovisas senast den 1 augusti 2024 till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet). Uppdraget ska slutredovisas senast den 1 april 2025 till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska lämna en redogörelse för och analys av den fortsatta utvecklingen av ny inhemsk produktion av gödningsmedel till jordbruket med utgångspunkt i slutsatserna i sin rapport gödselmedelsproduktion i Sverige, aktuella initiativ, tekniker och förutsättningar (2023:09). Analysen ska innehålla bedömningar av befintliga och framtida hinder för den nya produktionen och förslag till åtgärder som vore lämpliga för regeringen att vidta. Uppdraget ska redovisas senast den 28 februari 2025 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska utforma och genomföra ett projekt för Sveriges deltagande i jordbruksmässan Grüne Woche i Berlin 2024 och 2025 med monter och ändamålsenligt innehåll. Myndigheten ska efter deltagandet i mässan redogöra för vilka aktiviteter som genomförts och hur dessa har bidragit till målen för livsmedelsstrategin och till svensk livsmedelsexport. Redovisningen lämnas senast två månader efter respektive deltagande till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via informationssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Jordbruksverket ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Därutöver ska prognoser lämnas på anslagspostnivå. Prognoskommentarerna och tillhörande tabeller ska vara stegvisa och innehålla en beskrivning av vilka faktorer som påverkat prognosrevideringen. Jordbruksverket ska även redovisa vilken metod som använts för framtagande av prognos. Vid eventuella förändringar av metoden ska detta redovisas vid kommande prognostillfällen. Vid framtagande av prognos för anslag 1:10 Gårdsstöd m.m. ska Jordbruksverket använda den valutakurs som Regeringskansliet tillhandahåller. Prognoserna lämnas i statsredovisningssystemet i Hermes senast den

– 5 februari,

– 23 april,

– 26 juli,

– 21 oktober.

I bilaga 2 redovisas Jordbruksverkets pågående uppdrag.

Jordbruksverket ska betala ut sammanlagt högst 7 000 000 kr i stöd till Fagersta kommun och Norbergs kommun. Under hösten 2023 konstaterades afrikansk svinpest i Sverige. Utbrottet har medfört konsekvenser för vissa kommuner och för civilsamhället i dessa. För att mildra dessa konsekvenser ska Fagersta kommun och Norbergs kommun få stöd för merkostnader kopplade till utbrottet. Jordbruksverket ska betala ut stöden senast den 1 december 2024. De 7 000 000 kr ska fördelas på följande sätt:

• Fagersta kommun 4 500 000 kr, varav 1 000 000 kr ska fördelas vidare av kommunen till civilsamhället.
• Norbergs kommun 2 500 000 kr, varav 1 000 000 kr ska fördelas vidare av kommunen till civilsamhället.

Jordbruksverket ska redovisa till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet) när stödet är utbetalt.

Uppdraget att ansvara för utvärdering av lokalt ledd utveckling (N2016/02314) ska enligt regeringens beslut den 23 mars 2016 delredovisas senast den 1 juli varje år och slutredovisas senast den 31 december 2024. Med ändring av regeringens beslut den 23 mars 2016 ska Jordbruksverket inte delredovisa uppdraget den 1 juli 2024. Uppdraget ska fortsatt slutredovisas den 31 december 2024.

Genom ett beslut om ändring av Jordbruksverkets regleringsbrev för budgetåret 2023 den 29 juni 2023 (LI2023/02837) fick myndigheten i uppdrag att analysera och identifiera eventuella hinder och utvecklingsbehov för att den hållbara produktionen, konsumtionen och användningen av algbaserade livsmedel ska kunna öka i Sverige. Enligt beslutet ska uppdraget redovisas senast den 30 september 2024. Uppdraget ändras på så sätt att redovisningen i stället ska lämnas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) senast den 11 november 2024.

Jordbruksverket ska genomföra en fördjupad uppföljning av arbetet för att nå miljökvalitetsmålet Ingen övergödning med fokus på nya stödformer, inklusive resultatbaserade ersättningar, som minskar övergödningen från jordbruket. I arbetet med uppföljningen ska jämförelser göras mellan befintliga stöd och nya stödformer. Jordbruksverket ska belysa ersättningsnivåer i förhållande till effekt samt administrativa kostnader på kort och lång sikt. Jordbruksverket ska även att analysera hur väl modellberäkningar respektive schablonmässiga ersättningar speglar åtgärdens faktiska effekt på läckage av näringsämnen. Vid genomförande av uppdraget ska Jordbruksverket inhämta synpunkter från Havs- och vattenmyndigheten. Uppdraget ska redovisas senast den 15 februari 2026 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

1. Anslagsposten får belastas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse.
2. Högst 11 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader.

Anslagsposten får användas för bidrag till djurhälsovård.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer efter samråd med näringen inom området. 
2. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 21 och 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L327, 21.12.2022, p.1–81). Medel får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får belastas med utgifter i enlighet med bestämmelser som regeringen meddelar i varje enskilt fall samt för ersättning enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. 
2. Anslagsposten får användas till smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizootilagen och zoonoslagen och lagen om provtagning på djur.
3. Anslagsposten får användas för erforderliga undersökningar vid sjukdomsutredningar, handläggning av ersättningsansökningar i samband med bekämpande av smittsamma djursjukdomar och bisjukdomar.
4. Anslagsposten får användas för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.
5. Högst 2 500 000 kronor får användas för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av ehec-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av ehec-bakterien.
6. För bisamhällen som förintas enligt myndighetsförordnande får ersättning lämnas enligt bisjukdomsförordningen (1974:212). Medlen får också användas för utbildning av bitillsynsmän.
7. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. För stöd till företag får medel även disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.
8. Jordbruksverket får använda anslaget för utbetalningar till Trafikverket i enlighet med uppdraget till Trafikverket att bistå Statens jordbruksverk med stängslingsåtgärder (LI2023/03413 och LI2023/03377).
9. Jordbruksverket får använda anslaget för utbetalningar till Fagersta kommun och Norbergs kommun i enlighet med uppdrag 11 Utbetalning av stöd till Fagersta kommun och Norbergs kommun med anledning av utbrottet av afrikansk svinpest, under rubriken Uppdrag.

Anslagsposten får användas för bidrag till bekämpning av vissa djursjukdomar.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer efter samråd med näringen inom området.
2. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artiklarna 21 och 22 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUT L327, 21.12.2022, s. 1–81). Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Medlen får användas för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier samt för att även i övrigt kunna utföra de sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Medlen får även användas för att kontinuerligt läsa av sjukdomsläget för de sjukdomar där EU:s regler för handel med djur innebär att sjukdomsberedskapen måste höjas samt för att utbilda de veterinärer som ska utföra övervakande kontroller.  
2. Medlen får även användas för nationell medfinansiering av TSE-kontroller (Transmissible spongiform encephalopathies) för riskdjur.
3. Medlen får användas av Jordbruksverket för obduktionsverksamhet. Jordbruksverket får även utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.
4. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslaget får användas för Jordbruksverkets förvaltningsutgifter.
2. Av anslagsposten får högst 3 500 000 kronor finansiera verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
3. Av anslagsposten får högst 3 800 000 kronor finansiera verksamheten i Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
4. Av anslagsposten får 15 000 000 kronor för kunskapsnav för animalieproduktion betalas ut som bidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) i enlighet med regeringens beslut den 19 januari 2023 i ärende LI2023/01508. Medlen till RISE avser kunskapsutbytes- och informationsåtgärder samt forskning och utveckling inom jordbrukssektorn enligt 1 kap. och artiklarna 21 och 38 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
5. Av anslagsposten får högst 90 000 000 kronor användas för kompetensutveckling inom miljöområdet. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i 1 kap. och artiklarna 21 och 22 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Av anslagsposten bör minst 50 000 000 kronor användas för att förstärka arbetet med civilt försvar varav minst 14 000 000 kronor bör användas för att stärka det arbete som inletts för uppbyggnaden av livsmedelsberedskapen. 
7. Av anslagsposten bör minst 5 000 000 kronor användas till arbetet med djurskyddskontroll.
8. Anslagsposten får användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och för EU-medfinansierad statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 691103 Jordbruks- och livsmedelsstatistik.
9. Av anslagsposten bör minst 3 000 000 kronor användas för arbete inom Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor.
10. Jordbruksverket ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Jordbruksverket ska betala totalt 523 600 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

1. Stöd får lämnas enligt förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
2. Direktstöd ska redovisas mot inkomsttitel 6111 Gårdsstöd. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Återbetalda felaktigt utbetalda belopp enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (20 procent) och tvärvillkor enligt samma förordning (25 procent) ska redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. Stöd får lämnas för att förebygga, upptäcka och bekämpa djursjukdomar och växtskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014.

2. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Anslagsposten får användas för stöd som lämnas enligt förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter.
2. EU-medlen avseende offentlig lagring ska redovisas mot inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. EU-medlen avseende övrig intervention ska redovisas mot inkomsttitel 6113 Övriga interventioner. EU-medlen avseende exportbidrag ska redovisas mot inkomsttitel 6114 Exportbidrag. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Försäljningsinkomster av offentligt lagrad vara redovisas mot inkomsttitel 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter.
4. Förverkade säkerheter tillfallande Sverige och återbetalda belopp enligt förordningen om finansiering av den gemensamma jordbrukspolitiken (20 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Utbetalning får ske längst t.o.m. 2029. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande: 

• För Jordbruksverkets kostnader högst 324 106 847 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får maximalt 4,35 procent avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 240 369 205 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader 6 626 720 kronor.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 i enlighet med förordningen (2023:653) om krisstöd till vissa jordbrukssektorer för 2023.

2. Av den totala budgeten för krisstödet får högst 2 750 000 kronor användas för administration av stödet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för stöd för biodling. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande:

• För Jordbruksverkets kostnader högst 213 893 153 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får maximalt 4,35 procent avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 158 630 795 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 4 373 280 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 i enlighet med förordningen (2023:653) om krisstöd till vissa jordbrukssektorer för 2023.

1. Jordbruksverket får använda högst 29 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03241) och för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01012). Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Jordbruksverket får använda högst 4 000 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om Grüne Woche (uppdrag 9).
3. Jordbruksverket får använda högst 2 160 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om att utreda och föreslå utformning av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella (uppdrag 7).

1. Livsmedelsverket får använda högst 34 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03245) för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01010) och för genomförande av åtgärder för att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet (N2020/03067). Beträffande stöd till företag vid finansiering av verksamhet som syftar till att få svenska anläggningar godkända för export till tredje land får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Livsmedelsverket får använda högst 15 000 000 kronor för ersättning till privatpersoner för analyskostnader av förekomsten av trikiner eller cesium-137 i vildsvinskött, varav högst 2 000 000 kronor får användas för Livsmedelsverkets administrationskostnader. För ersättningarna tillämpas förordningen (2021:576) om ersättning för vissa analyskostnader av vildsvinskött.
3. Livsmedelsverket får använda högst 2 000 000 kronor för att genomföra uppdrag att samordna kommunikationsinsatser i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2022/01539).

1. Länsstyrelsen i Kronobergs län får använda högst 1 000 000 kronor för att anpassa it-systemet för primärproducenter (Primör) för registrering av jägare, genom ändring av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (LI2023/02838).

1. Sveriges lantbruksuniversitet får använda högst 11 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03244).

1. Tillväxtverket får använda högst 27 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03240). Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Tillväxtverket får använda högst 5 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget Att bidra till att förenkla och effektivisera för verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet (N2021/00171).

1. Högst 20 000 000 kronor får användas till uppdraget för Sveriges export- och investeringsråd (N2019/03242).
2. Av anslagsposten får 10 000 000 kronor användas för ett nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling i enlighet med uppdraget i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2024. 

1. Verket för innovationssystem får använda högst 2 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att vidta åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03243).

1. Statens veterinärmedicinska anstalt får använda högst 1 000 000 kronor för genomförande av uppdraget i detta regleringsbrev om att utreda och föreslå utformning av ett effektivt system för att förebygga och hantera salmonella (uppdrag 7).

1. Anslagsposten får användas och fördelas till berörda länsstyrelser för kostnader i arbetet med förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn (prop. 2020/21:183).

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 samt i enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2020/2220) av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning. Jordbruksverket ska använda högst 30 000 000 kronor till fokusområde 2A för åtgärder inom trädgårdsnäringen.
2. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen (EU) nr 1305/2013 om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 587 857 000 kronor.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 458 635 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 11 075 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 16 891 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 40 271 000 kronor.

1. Jordbruksverket får använda högst 2 000 000 kronor för sin administration av stöd för avveckling av minkuppfödning.

1. Nationellt stöd får utbetalas enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige och kommissionens beslut (EU) 2022/2460 av den 13 december 2022 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Sverige. Från anslagsposten får utbetalas högst 2 960 000 kronor för ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige norr om 62:a breddgraden. Ersättningen utgår för kostnader för bortskaffande av självdöda eller nödslaktade djur enligt 1 kap. och artikel 27 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Jordbruksverket ska genom revision kunna kontrollera att beräkning av merkostnaden för norra Sverige, områdesavgränsningen och andra villkor för stödberättigande och ekonomisk redovisning av stödet uppfylls. Medel som inte har använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren ska återbetalas. Utbetalningar av ersättning för merkostnader för insamling av kadaver redovisas särskilt. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. 

1. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar i enlighet med regeringens beslut om ändring av uppdraget att utbetala stöd för utveckling av företagsklimat och näringsliv i vissa gles- och landsbygdskommuner (N2022/00186).

1. Anslagsposten får användas till eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som följer av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken samt för rättegångskostnader med anledning av att sådana finansiella korrigeringar och straffavgifter aktualiseras. Endast de av kommissionen formellt fastställda finansiella korrigeringarna får belasta anslaget. 

Utgifter under följande anslag får täckas:

– 1:8 Statens jordbruksverk, villkor 1.

– 1:10 Gårdsstöd m.m.

– 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

– 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

– 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027.

– 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027.

2. Anslaget får användas till skadestånd.

1. Stöd får lämnas i enlighet med den gemensamma förordningen för ESI-fonderna, regionalfondsförordningen och socialfondsförordningen.
2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6314011 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014–2020 och på inkomsttitel 6414003 Programmet för lokalt ledd utveckling med stöd från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från Regionala utvecklingsfonden och Socialfonden redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Anslagsposten får användas för tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artiklarna 59.2 och 119 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023.

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och med därtill hörande genomförandeförordningar. Ersättning får även lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2020/2220) av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning.
2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6125001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.

4. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 förordningen om EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 434 576 000 kronor. 
• För länsstyrelsernas kostnader högst 340 935 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 8 175 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 12 469 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 29 729 000 kronor.

1. Anslagsposten får användas för försöks- och utvecklingsverksamhet i syfte att bidra till uppfyllelse av för jordbruket relevanta miljökvalitetsmål, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Av anslaget får medel användas för en strategi för växtskydd med beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Försöks- och utvecklingsverksamhet relaterad till ekologisk produktion kan ingå.
2. Medel får användas för utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens effekter på hållbarhet där de integrerade och balanserade perspektiven i Agenda 2030 ska vara en viktig utgångspunkt samt för internationellt standardiseringsarbete.
3. Från anslaget ska utbetalas 2 500 000 kronor till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt minst 750 000 kronor till Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplantstation. Outnyttjade medel ska återbetalas till Jordbruksverket.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får användas för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Medel får användas för verksamhet rörande funktionstester av spridningsutrustning för växtskyddsmedel. Bidrag för köp av testutrustning får betalas ut i enlighet med förordningen (1987:1179) om statsbidrag till företag som utför funktionstest av lantbrukssprutor. Medel får användas för internationellt standardiseringsarbete.

1. Jordbruksverket får använda högst 10 000 000 kronor för uppdraget i detta regleringsbrev om metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion (uppdrag 5).

1. Anslagsposten får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödens effekter.

1. Anslaget disponeras av Länsstyrelsen i Dalarnas län och ska fördelas ut efter behov till länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska redovisa anslagspostens användning till Jordbruksverket. Länsstyrelsernas kostnader, avseende de för anslaget avsedda ändamålen, ska belasta anslaget.
2. Anslaget disponeras för bidrag till yttre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
3. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i 1 kap. och artikel 15 och 53 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Jordfonden förvaltas av Jordbruksverket enligt förordningen (1989:281) om Jordfonden. Jordfonden får användas för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen (1979:230) och förvärv av fastigheter i enlighet med förordningen om Jordfonden. Försäljningsinkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är hänförbara till inkomstens förvärvande ska återinvesteras i Jordfonden. Övriga inkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är direkt hänförbara till inkomstens förvärvande ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statlig verksamhet. Länsstyrelserna ska löpande lämna uppgifter till Jordbruksverket om fastighetsförsäljningar.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för planering och andra åtgärder, inklusive upphandling, stöd för investeringar hos statliga myndigheter, organisationer och företag och bidrag till kommuner och regioner, som stärker förmågan inom områdena livsmedels- och dricksvattenförsörjning under höjd beredskap och då ytterst krig. Anslaget får även användas för tillhörande administrativa kostnader för fördelning av sådana bidrag.
2. Av anslagsposten får högst 7 000 000 kronor användas för uppdraget i detta regleringsbrev om att utveckla de förslag som redovisats i uppdraget att lämna förslag på åtgärder för att stärka beredskapen för primärproduktion av livsmedel i hela Sverige (uppdrag 8).
3. Av anslagsposten får högst 3 000 000 kronor användas för förberedande arbete med lagringsåtgärder. 

1. Anslagsposten får användas för finansiering av den statliga medfinansieringen av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 med finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) under anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004.
2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 9 534 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Även Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader för havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 får ersättas. Högst 1 907 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 6 992 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 32 302 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.
3. Anslagsposten får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.

1. Anslagsposten får användas för finansiering av EU:s medfinansiering av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 motsvarande de medel som har tilldelats Sverige enligt bilaga V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004.
2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6215001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2021-2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s fiskerifond redovisas dock mot inkomsttitel 6215002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 11 466 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Även Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader för havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 får ersättas. Högst 2 293 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 8 408 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 38 848 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.

1. Anslagsposten ska disponeras för den statliga svenska andelen i det stöd som finansieras av Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) under anslaget 1:13 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk.
2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (nedan den gemensamma förordningen för ESI-fonderna) och artikel 78.1 b i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 2328/2003, (EG) nr 861/2006, (EG) nr 1198/2006 och (EG) nr 791/2007 och Europa parlamentets och rådets förordning (EU) nr 1255/2011 (nedan havs- och fiskerifondsförordningen). Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023. Högst 8 000 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Högst 24 800 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av lokalt ledd utveckling, fondsamordning, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.
3. Anslagsposten får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.
4. Det ankommer på samtliga länsstyrelser att förvalta fiskerilånen och vidta de åtgärder som behövs för att undvika förlust på grund av utlämnat lån. Vinst eller förlust som uppkommer i samband med att egendom som utgör säkerhet för fiskerilån tas i anspråk för att skydda statens fordran, ska i enlighet med de grunder som anges i prop. 1971:63 angående stödåtgärder på fiskets område m.m. föras till respektive täckas av anslaget.
5. Influtna amorteringar och räntor avseende det äldre anslaget Lån till fiskerinäringen ska redovisas på inkomsttitlarna 4123 Återbetalning av lån till fiskerinäringen respektive 2314 Ränteinkomster på lån till fiskerinäringen på statsbudgetens inkomstsida. Influtna amorteringar och räntor för tidigare beviljade fiskeredskapslån ska redovisas på inkomsttiteln 4136 Återbetalning av övriga näringslån, Kammarkollegiet respektive 2322 Räntor på övriga näringslån, Kammarkollegiet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för ekonomiskt stöd till yrkesfisket för höjda priser på drivmedel och för administration av stödet.
2. Av anslagsposten får högst 7 000 000 kronor användas för administration av stödet. Länsstyrelsen ska även fördela medel till övriga länsstyrelser som har kostnader för administration i samband med krisstödet.

1. EU-medlen under anslaget får användas enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 508/2014 av den 15 maj 2014 om Europeiska havs- och fiskerifonden och om upphävande av rådets förordningar (nedan havs- och fiskerifondsförordningen).
2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6214001 Bidrag från Europeiska havs- och fiskerifonden 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s fiskerifond redovisas dock mot inkomsttitel 6214002 Kursdifferenser från EU:s fiskerifond.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 78.1 b havs- och fiskerifondsförordningen. Under programperioden 2014–2020 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2023. Högst 12 000 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020. Högst 37 200 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med lokalt ledd utveckling i havs- och fiskeriprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning kring lokalt ledd utveckling, fondsamordning, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.

Villkor

Beloppen i kolumnen "infriade åtaganden" är endast indikativa.

Anslag 1:12 ap. 1 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:13 ap. 2 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:17 ap. 1 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:18 ap. 2 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Villkor

Verksamhet där avgifterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet

Djur

Resultatområde Djur omfattar införsel av djur och avelsmaterial, registrering av aktörer som tar emot fjäderfä, kläckägg eller hov- och klövdjur från andra länder, registrering och godkännande av anläggningar för land- och vattenlevande djur samt avelsmaterial, godkännande av status som avgränsad anläggning, godkännande av PRRS-isolering, identitetshandling för nötkreatur, GMO-verksamhet exklusive tillsyn, registrering av anläggningar och godkännande av vissa anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, exportpass, katt- och hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (2019:66), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer samt den del av övriga officiella uppdrag, t.ex. karantänsuppdrag som ej utförs av distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. 

Växt

Resultatområdet Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, utbildning för användning av växtskyddsmedel, ärenden om växtförädlarrätt och sortlista liksom GMO-verksamhet exklusive tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Utsäde

Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde, analyser samt viss tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Tillsyn

Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter, GMO-verksamhet inom växt- och djurområdet, anläggningar för animaliska biprodukter, anläggningar som hanterar eller tillverkar foder och som inte är primärproducenter, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll vid sändningar från Kina, centralt vattenbruksregister, kontroll inom djurhälsoområdet, gränskontroll av levande djur och animaliska biprodukter, kontroll av funktionstester av sprutor samt importkontroll av invasiva främmande arter. Vidare ingår kontroll av klassificering av slaktkroppar samt kontroll av seminanläggningar.

Distriktsveterinärerna

Resultatområde Distriktsveterinärerna innefattar officiella uppdrag som utförs av distriktsveterinärer. Myndighetsuppdraget ingår.

Uppdragsverksamhet

Utsäde

Uppdragsverksamheten inom resultatområde Utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdraget ingår.

Distriktsveterinärerna

Uppdragsverksamheten utgörs av distriktsveterinärverksamhet. Myndighetsuppdraget ingår.

Tjänsteexport

Uppdragsverksamheten utgörs av internationellt utvecklingssamarbete.

Övriga avgifter

Avgifter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som Jordbruksverket tillhandahåller samt offentligrättsliga avgifter får disponeras av myndigheten.