Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten tillsammans eller med stöd av Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Boverket, Upphandlingsmyndigheten och Elsäkerhetsverket har utarbetat förslag och varit pådrivande i det europeiska arbetet med utveckling av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/125/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för att fastställa krav på ekodesign för energirelaterade produkter (ekodesigndirektivet), inklusive förslaget om ett nytt direktiv på området, och Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1369 av den 4 juli 2017 om fastställande av en ram för energimärkning (energimärkningsförordningens), produktförordningar avseende resurseffektivitet, reparerbarhet och återvinningsbarhet samt hur de verkat för att frågan om krav på produkters tekniska livslängd tas upp i samband med nya produktförordningar. Myndigheten ska i arbetet även tillvarata Konsumentverkets kunskap och erfarenhet om konsumenters förutsättningar att tillgodogöra sig och använda sig av informationen.

Statens energimyndighet ska redovisa hur energiforskningsmedel har fördelats.

Statens energimyndighet ska redovisa vilka åtgärder som har genomförts med stöd av det statliga stödet till den kommunala energi- och klimatrådgivningen. Resultat och effekter ska redovisas i kvalitativa och kvantitativa termer.

Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Statens energimyndighet ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem och Vetenskapsrådet har arbetat för att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter, med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660) påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer ha en särskild betydelse för elsystemet.

Myndigheten ska ha löpande kontakt med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Myndigheten ska för varje verksamhetsår, senast den 14 mars påföljande år, lämna en särskild redovisning av verksamheten under anslagspost 1 (utgiftsområde 20 anslag 1:12) till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Myndigheten ska för varje verksamhetsår, senast den 14 mars påföljande år, lämna en särskild redovisning av verksamheten under anslagspost 4 (utgiftsområde 20 anslag 1:12) till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Redovisningen ska inkludera hur syftena med programmet uppfylls och hur insatserna bidragit till ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i värdlandet, samt uppnått additionalitet och permanens. Redovisningen ska även inkludera myndighetens strategi för val av samarbetsländer, samarbetsform och tekniktyp.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet samt hur myndigheten planerar för att möta framtida behov. Statens energimyndighet ska redovisa resultat från utvärdering av Infosäkkollen, eller motsvarande verktyg, samt vilka åtgärder myndigheten vidtar med anledning av resultatet.

Statens energimyndighet ska stärka och påskynda förenklingsarbetet inklusive arbetet med regelförenklingar och processer för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt förbättra bemötande och service gentemot företagen. Förenklingsarbetet ska vara en integrerad del av myndighetens arbete och verksamhetsplanering. Statens energimyndighet ska årligen fram t.o.m. 2026 senast den 15 mars i en särskild rapport till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) redovisa vilka förenklingsåtgärder för företag som myndigheten har vidtagit och planerar, vilka hinder och möjligheter som finns i myndighetens förenklingsarbete, samt vilka effekter som vidtagna och planerade förenklingsåtgärder bedöms ha för företag. Uppdraget ska slutredovisas senast den 15 mars 2026. Slutredovisningen ska även innehålla myndighetens förslag om sina fortsatta insatser inom förenklingsarbetet.

Statens energimyndighet ska lämna förslag på grundtermer och justeringstermer och redovisa underlag för beräkning av avvikelser. Statens energimyndighet ska även redovisa intäkter och kostnader samt göra en bedömning av framtida balans mellan intäkter och kostnader för kontoföringsverksamhet för elcertifikat. Vid behov ska nya avgiftsnivåer föreslås. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 17 maj 2024.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med kommissionens beslut i statsstödsärende SA.102347 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2024. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2023 och göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2024 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser. Rapporten ska vidare innehålla en beskrivning av utvecklingen av utbudet och efterfrågan på den svenska biodrivmedelsmarknaden.

Statens energimyndighet ska även ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56908 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2024 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2023.

Därutöver ska Statens energimyndighet ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56125 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biobränslen använda för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2024 och innehålla en utvärdering av om överkompensation förelåg för helåret 2023.

Statens energimyndighet ska i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.102347 genomföra en utvärdering av stödet i enlighet med den metodik som specificeras och utvecklats i den ursprungliga utvärderingsplanen samt de delredovisningar som myndigheten har genomfört därefter. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag till den integrerade energi- och klimatlägesrapporten som följer upp Sveriges nationella energi- och klimatplan. Underlaget ska utarbetas i enlighet med artikel 17 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1999 av den 11 december 2018 om styrningen av energiunionen och av klimatåtgärder. Naturvårdsverket ska bidra med scenarioberäkningar och underlag i de delar som omfattar utsläpp och upptag av växthusgaser och Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut bistå med relevant sakkunskap i de delar som omfattar anpassning till klimatförändringar. I uppdraget ingår också att bistå Regeringskansliet vid rapporteringen till EU-kommissionen. Boverket, Energimarknadsinspektionen, Statistiska centralbyrån (SCB) och Affärsverket svenska kraftnät ska bistå Statens energimyndighet i relevanta delar. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 december 2024.

Statens energimyndighet ska ta fram en lägesbeskrivning av utvecklingen av Sveriges delar av en hållbar och konkurrenskraftig europeisk batterivärdekedja baserat på metodik med indikatorer som tagits fram inom ramen för uppdraget Utveckla samverkan för Sveriges delar av en hållbar europeisk batterivärdekedja (I2022/02383). Myndigheten ska vid behov samverka med Naturvårdsverket och Sveriges Geologiska Undersökning (SGU). Lägesbeskrivningen ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 maj 2025.

Statens energimyndighet ska analysera hur den kommunala energi- och klimatrådgivningen kan utvecklas med hänsyn till Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 om energieffektivitet (energieffektivitetsdirektivet) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2018/2001 av den 11 december 2018 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor, (förnybartdirektivet). I uppdraget ingår att se över nuvarande förordning och lämna förslag på hur rådgivningen även kan innefatta åtgärder som minskar sårbarheten för småhusägare, organisationer och små- och medelstora företag bland annat vid höga energipriser. Delen av uppdraget som kopplar till de omarbetade direktiven ska delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 24 maj 2024. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 2 september 2024.

Statens energimyndighet ska analysera förutsättningarna för att stärka energiberedskapen i samhället och ge förslag på hur sådana åtgärder kan utformas och genomföras. Detta kan inkludera principer för att identifiera berörda aktörer, identifiera nödvändiga åtgärder och prioritera bland åtgärder, samt beskriva hur åtgärder kan upprätthållas över tid och förvaltas effektivt. I uppdraget ingår ett pilotprogram i syfte att genomföra robusthetshöjande åtgärder och tillvarata erfarenheter för kommande arbete. Pilotprogrammet kan riktas till kommuner eller länsstyrelser som redan har ett utvecklat beredskapsarbete. I uppdraget ingår även att föreslå nödvändiga författningsändringar. Om det behövs författningsändringar för att genomföra pilotprogrammet ska den delen av uppdraget redovisas senast den 1 mars 2024 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet). Uppdraget ska slutredovisas till samma departement senast den 1 mars 2025.

Statens energimyndighet ska analysera hur tredje kapitlet om injektionskapacitet av koldioxid i den kommande EU-förordningen om nettonollindustrin (Net Zero Industry Act) bör genomföras i Sverige. Sveriges Geologiska Undersökning (SGU) ska bistå myndigheten med kunskapsstöd i genomförandet av uppdraget. Myndigheten kan vid behov inhämta skriftliga synpunkter från Försvarsmakten och Havs- och vattenmyndigheten. Myndigheten ska delredovisa uppdraget senast den 1 mars 2024 och slutredovisa uppdraget senast den 30 november 2024.

Statens energimyndighet ska stödja Regeringskansliet i samband med IEA:s granskning av Sveriges energipolitik under 2024.

Statens energimyndighet ska utvärdera Fjärrvärmenämndens funktion och ändamålsenlighet och vid behov föreslå förändringar i regelverket. Myndigheten ska undersöka om och på vilket sätt nämndens arbete har lett till ökat förtroende mellan fjärrvärmeleverantörerna och kunderna och stärkt fjärrvärmekundernas ställning på fjärrvärmemarknaden. Myndigheten ska i relevanta delar inhämta underlag och synpunkter från nämndens ledamöter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 2 september 2024.

Statens energimyndighet ska årligen göra en sammanställning och analys över nuläget och förutsättningar vad gäller olika industrisektorers utsläppsutveckling, deras respektive potential till utsläppsreduktion och bidrag till negativa utsläpp samt den tekniska utvecklingen inom industrin. Sammanställningen ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 oktober.

Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 5 februari,
• 23 april,
• 26 juli, och
• 21 oktober. 

I nära anslutning till prognoserna den 26 juli och den 21 oktober ska Statens energimyndighet i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Statens energimyndighet ska, utifrån befintliga och aviserade styrmedel, beräkna och lämna ett förslag på en prognos av Sveriges måluppfyllelse avseende målen i Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/2413 vad gäller främjande av energi från förnybara energikällor i artiklarna 22a och 25 samt för Sveriges förutsättningar att öka andelen förnybar energi i värme- och kylsektorn i enlighet med artikel 23. När det gäller målen i artikel 22a ska målnivåerna justeras med hänsyn till bestämmelserna i artikel 22b. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 17 januari 2025.

Statens energimyndighet ska samordna frågor om laddinfrastruktur för transporter, med det övergripande syftet att främja och påskynda en användarvänlig och ändamålsenlig utbyggnad. Fokus ska inledningsvis vara vägtransporter. Det handlar bl.a. om omvärldsbevakning, att analysera behovet av olika typer av laddinfrastruktur i olika delar av landet, att mobilisera och stötta relevanta aktörer med information och kunskap, att skapa plattformar för dialog och samverkan samt vid behov lämna förslag på åtgärder för att uppnå uppdragets syfte. Uppdraget ska genomföras i dialog med berörda myndigheter som Boverket, Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Naturvårdsverket, Trafikverket, Trafikanalys och länsstyrelserna. Myndigheten ska även inhämta synpunkter från aktörer inom berörda branscher.

Statens energimyndighet ska löpande följa upp och analysera marknadsutvecklingen för miljöfordon, samt hur myndighetens stöd genom förordningen (2020:750) om statligt stöd till vissa miljöfordon bidrar till denna utveckling. I analysen ingår att kartlägga förutsättningarna för att välja ett miljöfordon. Utifrån analysen ska myndigheten vid behov lämna rekommendationer om och i så fall när förändringar i förordningen bör göras, bland annat utifrån stödberättigande fordonstyper, för att upprätthålla stödets syfte för marknadsintroduktion. Uppdraget omfattar också att se över om, och i så fall hur, stöd kan ges direkt till leasingtagaren samt vilka för- och nackdelar ett leasingstöd skulle ha för stödadministrationen och förutsättningarna för små- och medelstora företag. Statens energimyndighet ska inhämta synpunkter från fordonstillverkare, transportbranschen och andra relevanta aktörer. Myndigheten ska löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om hur arbetet med uppdraget fortskrider. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 juni 2024 i den del som handlar om leasing och ska omfatta eventuella författningsförslag. Staten energimyndighet ska även genomföra en konsekvensanalys av de eventuella författningsförslagen. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet), senast den 30 november 2025. För uppdraget får Statens energimyndighet använda maximalt 1 miljon kronor av anslaget 1:17 Klimatpremier inom UO20.

Statens energimyndighets pågående uppdrag redovisas i bilagan.

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får även finansiera utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden samt Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningsavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263) samt utgifter för eget deltagande i EU:s program. 

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 47 850 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift.

Anslagsposten får användas för följande.

• Insatser för energieffektivisering i relation till lagar, förordningar och EU-direktiv, inklusive arbete med att utveckla svenska ståndpunkter för förhandlingar. 
• Provning av energirelaterade produkter och utrustning och därmed sammanhängande verksamheter.
• Finansiering av EU-projekt och internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.
• Informations- och utbildningsinsatser, nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg, system och modeller och standardavtal för energieffektivisering, effektiv resursanvändning, energitjänster och användning av förnybar energi med fokus på offentlig sektor, företag, banker och andra finansinstitut.
• Medel får användas till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte att minska sårbarheten vid höga energipriser.
• Högst 10 000 000 kronor får användas för insamling av ny och utveckling av befintlig energistatistik som kan användas i syfte att minska energianvändningen, till exempel genomförandet av mätningar av energi i hushåll och lokaler.

Anslagsposten får användas till ekonomiskt investeringsbidrag för energieffektivisering i småhus. Högst 4 000 000 kronor får användas för Boverkets administrativa kostnader. 

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, inkluderat omarbetningar av detta direktiv.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader som kopplar till hantering av investeringsbidraget för energieffektivisering. Medlen fördelas mellan länsstyrelserna av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för stöd och metodutveckling kring energikrav vid offentlig upphandling.

Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader för uppföljning och utvärdering av energiforskningsverksamheten. Medlen får disponeras efter beslut av Regeringskansliet, Klimat- och näringslivsdepartementet.

Anslagsposten får användas för forsknings-, utvecklings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av propositionen Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet (prop. 2016/17:66).  

Regeringens inriktning är att forskning och innovation på energiområdet ska bidra till omställningen av energisystemet mot lägre klimatutsläpp (prop. 2020/21:1 utg.omr.21). Insatserna för forskning och innovation kan ske inom alla fossilfria energislag och ska vägledas av teknikneutralitet och kostnadseffektivitet.

Anslaget får användas för utgifter och statsbidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar. Anslaget får därmed användas såväl till kärnteknisk forskning som till forskning om förnybar energi. Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen.

Anslaget får även användas för Statens energimyndighets arbete med forskningsrelaterade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet, svenskt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten. 

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga.

Högst 1 300 000 000 kronor får beviljas med stöd av förordningen om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet.

För anslagsposten gäller även förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser bidrag till investeringar för att främja energi från förnybara energikällor och investeringsstöd för infrastruktur.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för standardiseringsarbete av relevans för prioriterade forskningsområden.

Anslagsposten får användas för teknikupphandling för att utveckla, demonstrera och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden.

Anslagsposten får användas för innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och kommersialisera innovativa lösningar på marknaden.

Anslagsposten får användas för EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med RISE Research Institutes of Sweden AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att den ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier. 

Branschorgan och institut kan beviljas programanknutna medel för samordning, resultatspridning och nyttiggörande av projektresultat i samband med genomförande av utvecklingsprogram/branschprogram där Statens energimyndighet är medfinansiär.

Minst 85 000 000 kronor ska användas till strategiska innovationsområden.

Minst 100 000 000 kronor ska användas för forskning och innovation om kärnkraft inklusive forskning inom strålsäkerhetsområdet.

Högst 7 000 000 kronor ska användas till forskning som bidrar till att minska miljöpåverkan från solcellssystem under hela livscykeln (inkluderat t.ex. design, tillverkning, drift och återvinning/återanvändning).

Medlen får användas för länsstyrelsernas arbete med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken, i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna bestäms av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för myndigheters, länsstyrelsers, regioners och kommuners arbete med energiplanering, grön omställning och ökad försörjningstrygghet. Anslagsposten får användas för att främja nationell energiplanering vilket inkluderar arbete med att utveckla underlag och planeringsförutsättningar för att underlätta investeringar i fossilfri elproduktion, tex. kärnkraft, elnät, vätgasprojekt och annan infrastruktur som är nödvändig för elektrifieringen i Sverige, samt den nationella planen för omprövning av vattenkraft. Anslagsposten får även användas för Statens energimyndighets administrativa utgifter.

Högst 10 000 000 kronor av anslagsposten får användas för genomförande av regeringsuppdrag med syfte att möjliggöra effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av stora volymer planerbar elproduktion, t ex kärnkraft, men också underlätta för etablering av annan fossilfri elproduktion, elnät, vätgasprojekt och annan infrastruktur som är nödvändning för elektrifieringen. Medlen får användas först efter beslut av regeringen.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets administrativa arbete att utifrån sitt ansvarsområde och de energipolitiska målen stödja länsstyrelserna i genomförandet av arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken.

Anslagsposten får användas för att finansiera de ekonomiska åtaganden som ingåtts med stöd av beställningsbemyndiganden för de tidigare uppförda anslaget 1:3 Insatser för fossilfri elproduktion och anslaget 1:8 Energi- och klimatomställningen på lokal och regional nivå m.m. inom utgiftsområde 21 Energi.

Anslagsposten får användas som finansiering av regeringsuppdrag att utveckla regional och lokal energiplanering för elektrifiering (KN2023/03646).

Anslagsposten får användas som finansiering av regeringsuppdrag att samordna arbetet med vätgas i Sverige (KN2023/02715).

Anslagsposten får användas som finansiering av regeringsuppdrag att genomföra en myndighetsgemensam uppföljning av samhällets elektrifiering (I2022/01060).

Anslagsposten får användas som finansiering av regeringsuppdrag att samordna kompetensförsörjning för elektrifieringen (I2022/01665).

Anslagsposten får användas som finansiering av regeringsuppdrag att ta fram en vägledning för bedömning av olägenheter för människors hälsa till följd av långvarig exponering av lågfrekventa magnetfält (KN2023/03208).

Detta beslut ersätter tidigare hänvisning om finansiering och anslag i följande beslutade uppdrag för år 2024 KN2023/03646, KN2023/02715, I2022/01060, I2022/01665, KN2023/03208.

Anslagsposten får användas till Energimarknadsinspektionens, Lantmäteriets och länsstyrelsernas kostnader för särskilda insatser, uppgifter eller andra myndighetsgemensamma utvecklingsarbeten som syftar till kortare ledtider vid prövning av nätkoncession.

Energimarknadsinspektionen beslutar om belopp och tidpunkter för när medel kan rekvireras samt hur outnyttjade medel ska betalas tillbaka till anslaget.

Anslagsposten får användas för Energimarknadsinspektionens administrativa arbete att utifrån sitt ansvarsområde och de energipolitiska målen stödja länsstyrelserna i genomförandet av arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken.

Högst 2 000 000 kronor får användas för att utreda hur innehållet i nätutvecklingsplanerna kan sammanställas och tillgängliggöras för intressenter.

Högst 3 000 000 kronor får användas för att genomföra pilotprojektet Norra Sverige där Energimarknadsinspektionen skapar en plattform för dialog om elmarknadens regelverk med regionalt verksamma aktörer samt främjar hur flexibilitet kan integreras i relevanta projekt utifrån nyindustrialiseringen i Norrbottens och Västerbottens län så att anslutning till elnätet eller abonnemangsökning blir effektiv och underlättar investeringar för elektrifieringen och den gröna omställningen. Myndigheten ska löpande identifiera behov av regelutveckling.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen. Anslagsposten får också användas för myndighetens administrativa utgifter kopplade till energi- och klimatrådgivningen, exempelvis planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering för arbete med beredskapsfrågor), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Anslagsposten får även användas för att finansiera de ekonomiska åtaganden som ingåtts med stöd av beställningsbemyndiganden för det tidigare uppförda anslaget 1:8 Energi- och klimatomställningen på lokal och regional nivå m.m. inom utgiftsområde 21 Energi.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Medel för avgifter utbetalas mot verifikat till följande organisationer:

• Internationella energiforumet (IEF),
• Internationella byrån för förnybar energi (IRENA), och
• Energistadgefördraget (ECT).

I övrigt får medel användas först efter beslut av regeringen.

Högst 1 000 000 kronor av anslaget får användas för Statens energimyndighets utgifter kopplade till arbete med stöd i enlighet med förordningen (2020:577) om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.

Anslaget får även användas för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Anslaget får också användas för berörda myndigheters utgifter för arbete kopplat till stödet. Stöd ska fördelas i enlighet med förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter. Högst 8 000 000 kronor får användas för Statens energimyndighets administrativa kostnader. 

Anslagsposten får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar. Medel på anslagsposten ska fördelas i enlighet med förordningen om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.

Högst 1 500 000 kronor får användas för Trafikverkets administrativa utgifter kopplade till stödet.

Högst 3 000 000 kronor får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader. Medlen fördelas mellan länsstyrelserna av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för stöd för produktion och förädling av biogas. Högst 8 000 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Av anslagsposten får högst 250 000 000 kronor betalas ut i stöd till företag för produktion av biogas från stallgödsel enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas.

Anslagsposten får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödets effekter. Högst 1 000 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Anslagsposten får användas för energiberedskapsåtgärder och för ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Beslut om stöd och utbetalning av medel får, trots vad som anges i 11 § anslagsförordningen (2011:223), göras i förskott för stödberättigade kostnader under genomförandetiden. Återbetalningsskyldighet ska finnas om investeringar med stödberättigade kostnader inte genomförs. Anslagsposten får även användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets arbete med informations-, utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser i syfte att underlätta för utvecklingen av fossilfri elproduktion. Anslagsposten får även användas för utgifter för stöd till länsstyrelser, kommuner, regioner samt föreningar för samordnings- och informationsinsatser.

Anslagsposten får även användas för studier av miljöeffekter av etableringar av fossilfri elproduktion inklusive utveckling av lösningar för att underlätta samexistens med övriga samhällsintressen. Anslaget får vidare användas för att infria tidigare ingångna åtaganden som gjorts för anslaget 1:3 Insatser för förnybar elproduktion.

Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med de begränsningar som följer av kommissionens förordning (EU) nr 1407/2013 av den 18 december 2013 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse. De uppgifter som en medlemsstat har enligt artikel 6.1, 6.3 och 6.4 i kommissionens förordning ska utföras av Statens energimyndighet.

Högst 800 000 kronor får användas för upphandling av ackrediterade certifieringsorgan för installatörer av småskalig fossilfri solel, solvärme, bio- och värmepumpar samt informationsinsatser för att öka efterfrågan på och utbudet av certifierade installatörer.

Anslagsposten får användas till åtgärder som genomför regeringens elektrifieringsstrategi.

Fördelning av medel från anslagsposten beslutas av regeringen. 

Medel får användas för länsstyrelsernas uppdrag att samordna och leda arbetet med genomförande av de regionala energi- och klimatstrategierna och bidra i genomförandet av samhällets elektrifiering. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna bestäms av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen. Anslagsposten får också användas för myndighetens administrativa utgifter kopplade till energi- och klimatrådgivningen exempelvis planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Anslaget får användas för stöd till hushåll till följd av höga gaspriser under perioden oktober 2021–september 2022 samt för perioden november 2022–december 2022. Högst 1 000 000 kronor får användas för Statens energimyndighets administrativa kostnader kopplade till arbetet med gasprisstödet. Anslaget får också användas för gasnätföretagens administrativa kostnader enligt förordningen (2023:116) om gasprisstöd för oktober 2021–september 2022 och enligt förordningen (2023:512) om gasprisstöd för november–december 2022.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Villkor