Jordbruksverket ska lämna en redovisning av användningen av TA-medel (Tekniskt stöd) från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden.

Jordbruksverket ska redovisa vilken verksamhet som har bedrivits och hur medel har fördelats inom myndighetens arbete med att stödja rådgivare och lantbrukare inom Greppa Näringen, Växtskyddscentralerna, Ett rikt odlingslandskap, ekologisk produktion, vattenhushållning, energi och klimat och grundvillkor, och där arbetet tidigare har finansierats från den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP).

Jordbruksverket ska redogöra för hur myndigheten har utvärderat det egna informations- och säkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt vilka åtgärder som vidtagits med anledning av resultatet.

Jordbruksverk ska redovisa hur arbetet med allmänna råd om åtgärder för att förebygga och hindra spridning av bakteriell njurinflammation främjar smittskyddet.

Jordbruksverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att säkerställa en betryggande intern styrning och kontroll av inköpsverksamhet och för att åstadkomma kostnadsbesparingar samt hantera korruptionsrisker i inköpsverksamheten.

Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten bidrar till att stallgödsel i ökande grad tas tillvara på ett resurseffektivt sätt för att minska förlusterna av kväve och fosfor till luft och vatten.

Jordbruksverket ska redovisa hur myndigheten har arbetat med genomförandet av de åtgärder som är riktade till myndigheten och beslutade inom ramen för vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2022–2027 i syfte att bidra till att miljökvalitetsnormerna för yt- och grundvatten ska kunna nås.

Jordbruksverket ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska Jordbruksverket i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Jordbruksverket ska senast den 1 mars 2026 lämna en redovisning av vidtagna åtgärder och resultatet av dessa till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska bistå regeringen i arbetet med EU:s gemensamma jordbruks- och fiskeripolitik. Jordbruksverket ska bistå i och lämna förslag till utveckling av både den gemensamma jordbrukspolitiken samt havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet under innevarande planperiod samt i förberedelserna inför nästa budgetperiod. Jordbruksverket ska när uppdraget utförs ha högre måluppfyllelse, effektivare administration, förenkling för stödmottagare samt långsiktig planering som utgångspunkter för arbetet.

I det nationella genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP) ska myndigheten prioritera att underlätta för lantbrukarna genom kortare handläggningstider, förbättrad kommunicering, att fortsätta utveckla möjligheter till förifylld ansökan och tillämpa fler ändringsmöjligheter dels vid avvikelser, dels inom ramen för femåriga åtaganden. Jordbruksverket ska löpande informera Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet) om hur arbetet med uppdraget fortskrider.

Jordbruksverket ska inom arbetet med landsbygdsprogrammet och den strategiska planen för den gemensamma jordbrukspolitiken för varje stöd redovisa:

• beräknad eller faktisk måluppfyllelse för ett relevant urval av indikatorer för åtgärder och öronmärkta satsningar,
• nyckeltal för ansöknings- och utbetalningsläget på Jordbruksverket och samtliga delegerade organ, inklusive det kommande kvartalets utbetalningar,
• aktuella och genomsnittliga handläggningstider för Jordbruksverket och samtliga delegerade organ,
• planerade utlysningar och upphandlingar för nationella delegerade organ,
• riskanalyser som görs enligt ackrediteringskriterium 1 C i bilaga I till kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/127 av den
  7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 med bestämmelser om utbetalande organ och andra organ, ekonomisk förvaltning, avslutande av räkenskaper, säkerheter och användning av euron,
• en sammanställning och analys av alla rekommendationer och/eller finansiella korrigeringar till följd av aktuella revisioner från EU-kommissionen, Europeiska revisionsrätten, Ekonomistyrningsverket och Jordbruksverkets internrevision, inklusive planerade åtgärder för att åtgärda och omhänderta rekommendationerna och minska de finansiella korrigeringarna.

Jordbruksverket ska i samband med kvartalsavstämningar den 5 mars, den 11 juni, den 10 september och den 5 december lämna en redovisning av punkterna ovan till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Inom ramen för uppdraget ska Jordbruksverket också redovisa kostnader och antal årsarbetskrafter för hanteringen av EU-stöd både totalt och avseende Jordbruksverkets del.

Redovisningen ska även innehålla en analys av de kostnadsförändringar som har skett. Denna del av redovisningen ska göras i samverkan mellan Jordbruksverket och länsstyrelserna. Jordbruksverket ska senast den
15 maj 2025 lämna en skriftlig redovisning av analysen av kostnadsförändringar till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska fortsätta att utveckla det föreslagna övervakningsprogrammet av åkermarkens biologiska mångfald och eventuellt andra parametrar som beskriver åkermarkens långsiktiga avkastningsförmåga enligt ambitionsnivå 1 samt fortsätta arbetet under 2025 i enlighet med myndighetens redovisning av det regeringsuppdrag om förbättrad övervakning av jordbruksmark som myndigheten fick i regleringsbrevet 2024.

Jordbruksverket ska redovisa sin utvecklade plan för ett långsiktigt genomförande av övervakningsprogrammet och datavärdskap för detta. Jordbruksverket ska senast den 6 oktober 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska analysera anslag 1:5 Djurhälsovård och djurskyddsfrämjande åtgärder och anslag 1:6 Bekämpning av smittsamma djursjukdomar, anslagspost 2, avseende de medel som kan betalas ut till berörda organisationer enligt anslagens villkor. Analysen ska avse effektivitet, samhällsnytta och ändamålsenlighet med de aktuella medlen. Jordbruksverket ska lämna nödvändiga förslag på ändringar i anslagens ändamål och villkor.

Analysen ska även omfatta en beskrivning och beräkning av förslagens kostnader för staten. Jordbruksverket ska senast den 31 december 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygd- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverkets arbete med civilt försvar ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret.

Jordbruksverket ska bidra till Livsmedelsverkets arbete med att utveckla investeringsprogram för förmågeutveckling inom beredskapssektorn livsmedelsförsörjning och dricksvatten.

Jordbruksverket ska i arbetet med investeringsprogram bl.a. implementera och vid behov utveckla det rådgivningskoncept och investeringsstöd som tagits fram för att stärka beredskapen för primärproduktion av livsmedel, inom både lantbruks- och fiskenäringarna samt utveckla insatser för främjande av inhemsk produktion av insatsvaror, bl.a. med utgångspunkt i pågående uppdrag att följa upp och rapportera om den fortsatta utvecklingen för nya inhemska gödningsmedel till jordbruket.

Jordbruksverket ska också tillsammans med Livsmedelsverket och Statens veterinärmedicinska anstalt, med utgångspunkt i de förberedande åtgärder som redan har vidtagits, inleda arbetet med att etablera omsättningslager för livsmedelssektorn. Myndigheterna ska vid behov föra en dialog med Läkemedelsverket.

Livsmedelsverket ska senast den 22 februari 2026 lämna sin, Jordbruksverkets och Statens vetrinärmedicinska anstalts gemensamma redovisning av arbetet till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska, inför perioden efter 2027 av EU:s gemensamma jordbrukspolitik, ta fram översiktliga förslag till stöd och ersättningar som ska gå till slåtterängar och betesmarker, inklusive fäbodbete.

Förslagen ska ha som utgångspunkt att svårigheterna, komplexiteten och kostnaderna kopplade till blockdatabasen, uppföljning, kontroll av stödberättigande, handläggningstider och risker för sanktioner och finansiella korrigeringar tydligt ska minska för myndigheter och stödsökande. Samtidigt bör förslagen bidra till att lönsamheten i den betesbaserade djurhållningen stärks och att attraktiviteten i stöden ökar, så att anslutningen ökar av marker med naturvärden och sådana där stöd till skötsel har bidragit till att dessa på sikt kan få värden och därigenom bidra till uppfyllelsen av kraven i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1991 av den 24 juni 2024 om restaurering av natur och om ändring av förordning (EU) 2022/869.

Förslagen ska vara skalbara för att kunna anpassas till den kommande samlade budgeten för det svenska genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken inom aktuellt stödområde, där en utgångspunkt kan komma att vara att den stödsökande ska kunna få kostnadstäckning för de villkor som ställs.

Jordbruksverket ska senast den 21 november 2025 lämna en redovisning av sina förslag till Regeringskansliet (Landsbygds-och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska genomföra en kartläggning av typer av åtgärder som utförs av jordbrukare och som på ett betydande sätt bedöms bidra till att stärka den biologiska mångfalden, till minskad övergödning eller till minskad klimatpåverkan, och som inte kartläggs på annat sätt. Syftet med kartläggningen är att identifiera typer av åtgärder som har en positiv effekt på ovan nämnda utmaningar men som inte i dag fångas upp i nationella sammanställningar eller redovisningar av genomförda åtgärder. I kartläggningen ingår att översiktligt kvantifiera åtgärdstypernas effekt på utmaningarna. Utifrån kartläggningen ska Jordbruksverket dels analysera behovet av framtida uppföljning av åtgärderna samt deras effekter och bidrag till att nå svenska och internationella miljömål och åtaganden, dels föreslå metoder för sådan uppföljning. Jordbruksverket ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Havs- och vattenmyndigheten och Naturvårdsverket. Jordbruksverket ska senast den 12 december 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska analysera om, och lämna förslag till hur hantering av ärenden kring det generella biotopskyddet kan förenklas, utan att förutsättningarna för bevarandet av naturvärden försämras, för att underlätta jordbrukarnas fältarbete och främja ett aktivt brukande av jordbruksmarken i avsikt att öka svensk livsmedelsproduktion. Syftet med uppdraget är att minska regelbördan för jordbruksföretagen.

Jordbruksverket ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Naturvårdsverket. Jordbruksverket ska senast den 13 februari 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Jordbruksverket ska redovisa de insatser som har genomförts, eller avses att genomföras t.o.m. 2027, i syfte att utveckla myndighetens användning av artificiell intelligens (AI). I redovisningen ska ingå en beskrivning av de kompetenshöjande insatser som Jordbruksverket har genomfört och avser att genomföra, samt hur myndigheten har förändrat och avser att förändra sina arbetssätt, till följd av användningen av AI. Jordbruksverket ska även beskriva hur myndigheten har samverkat och avser att samverka med andra myndigheter vid utvecklingen och användningen av AI, samt redovisa sin bedömning av om ytterligare samverkan med andra myndigheter kan leda till positiva effekter för myndighetens verksamhet och, om så bedöms vara fallet, beskriva förutsättningarna för en sådan samverkan. 

När det bedöms relevant ska Jordbruksverket vidare redovisa en analys av riskerna förknippade med myndighetens användning av AI, utifrån bl.a. ett etiskt, rättsligt och säkerhetsmässigt perspektiv, samt insatsernas kostnadseffektivitet.

Jordbruksverket ska senast den 2 juni 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet Landsbygds- och infrastrukturdepartementet med kopia till Finnansdepartementet).

Jordbruksverket ska komplettera 20 § i myndighetens föreskrifter (SJVFS 2004:62)om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring så att, inom känsliga områden, även fosfor ingår i kravet på dokumentation. Jordbruksverket ska senast den 31 maj 2026 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast 25 juli 2025 i informationssytemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Jordbruksverket ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Därutöver ska prognoser lämnas på anslagspostnivå. Prognoskommentarerna och tillhörande tabeller ska vara stegvisa och innehålla en beskrivning av vilka faktorer som påverkat prognosrevideringen. Jordbruksverket ska även redovisa vilken metod som använts för framtagande av prognos. Vid eventuella förändringar av metoden ska detta redovisas vid kommande prognostillfällen. Vid framtagande av prognos för anslag 1:10 Gårdsstöd m.m. ska Jordbruksverket använda den valutakurs som Regeringskansliet tillhandahåller. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 3 februari,

– 25 april,

– 25 juli,

– 20 oktober.

Jordbruksverket ska genomföra en analys av olika typer avjordbruksföretags behov av inkomststöd i pelare 1 inom GJP, dvs.direktstöden undantaget ettåriga miljöersättningar. Syftet med analysenär att undersöka företagens behov för att dessa långsiktigt ska kunnabidra till målen i livsmedelsstrategin om en konkurrenskraftiglivsmedelskedja där den totala livsmedelsproduktionen ökar, samtidigtsom relevanta nationella miljömål nås, i syfte att skapa tillväxt ochsysselsättning, bidra till hållbar utveckling i hela landet och till ökad försörjningsförmåga av livsmedel samt att beskriva effekterna avalternativa fördelningar av stödet (prop. 2016/17:104, bet. 2016/17:MJU23, rskr. 2016/17:338). Om särskilda behov identifieras hosnystartade och växande företag så ska det framgå av analysen. Analysenska beakta att företagen kan vara mottagare av andra stöd, exempelvisinvesteringsstöd eller kompensationsstöd som påverkar inkomsten. Analysen ska även innehålla en beskrivning av den pågående utvecklingen i jordbruket, däribland strukturutvecklingen.

Jordbruksverket ska vidare analysera alternativa utformningar avdefinitionen av den svenska tillämpningen av aktiva jordbrukare enligtartikel 4.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stödför de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramenför den gemensamma jordbrukspolitiken i syfte att undersöka effekternaav att i högre grad styra stöd mot de som bedriver aktivjordbruksproduktion. De alternativa utformningarna ska även varaförenliga med EU-kommissionens vägledningar för aktiva brukare. Jordbruksverket ska vid behov även föreslå önskvärda ändringar avartikeln i förordning (EU) 2021/2115 rörande aktiva jordbrukare.

Jordbruksverket ska dessutom analysera hur tillgängliga risk- ochkrishanteringsinstrument inom ramen för GJP kan stärka jordbruketsrobusthet och resiliens. Risk- och krishanteringsinstrument bör ocksåjämföras med alternativ i form av kompetensutveckling ochinvesteringsstöd som hjälper företagen att bygga robusthet och resiliens.Jordbruksverket ska vidare beskriva vilka eventuella behov av justeringarav regelverket, för de risk- och krishanteringsinstrument som finnstillgängliga på EU-nivå, som är önskvärda för att underlätta ett eventuelltnationellt införande.

Jordbruksverket ska senast den 30 juni 2025 lämna en slutredovisningav uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- ochinfrastrukturdepartementet).

I bilaga 2 redovisas Jordbruksverkets pågående uppdrag.

1. Anslagsposten får belastas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1397) om veterinär service av allmänt ekonomiskt intresse.
2. Högst 11 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2009:1396) om stöd till företag med avlägset belägen djurhållning för vissa veterinärkostnader.

Anslagsposten får användas för bidrag till djurhälsovård.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer efter samråd med näringen inom området. 
2. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artikel 21 och 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Medel får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får belastas med utgifter i enlighet med bestämmelser som regeringen meddelar i varje enskilt fall samt för ersättning enligt epizootilagen (1999:657), zoonoslagen (1999:658) och lagen (2006:806) om provtagning på djur, m.m. eller enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av lagarna. 
2. Anslagsposten får användas till smittskyddsberedskapsuppgifter med anledning av epizootilagen och zoonoslagen och lagen om provtagning på djur.
3. Anslagsposten får användas för erforderliga undersökningar vid sjukdomsutredningar, handläggning av ersättningsansökningar i samband med bekämpande av smittsamma djursjukdomar och bisjukdomar.
4. Anslagsposten får användas för särskilda undersökningar avseende främst zoonoser, serologiska undersökningar, undersökningar avseende salmonella samt bidrag för särskilda undersökningar vid obduktioner.
5. Högst 2 500 000 kronor får användas för att ersätta producenter för vissa kostnader vid upptäckt av ehec-smitta i samband med besättningsstudier eller åtgärder som har till syfte att ge kunskaper om möjlighet till bekämpning av ehec-bakterien.
6. För bisamhällen som förintas enligt myndighetsförordnande får ersättning lämnas enligt bisjukdomsförordningen (1974:212). Medlen får också användas för utbildning av bitillsynsmän.
7. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. För stöd till företag får medel även disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i kommissionens förordning (EU) 2023/2831 av den 13 december 2023 om tillämpningen av artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på stöd av mindre betydelse.

Anslagsposten får användas för bidrag till bekämpning av vissa djursjukdomar.

1. Medel får utbetalas till berörda organisationer efter samråd med näringen inom området. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artiklarna 21 och 22 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. 
2. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Medlen får användas för att kartlägga och dokumentera sjukdomsläget för de sjukdomar där Sverige beviljats tilläggsgarantier samt för att även i övrigt kunna utföra de sjukdomskontroller som EU ställer krav på. Medlen får även användas för att kontinuerligt läsa av sjukdomsläget för de sjukdomar där EU:s regler för handel med djur innebär att sjukdomsberedskapen måste höjas samt för att utbilda de veterinärer som ska utföra övervakande kontroller.  
2. Medlen får även användas för nationell medfinansiering av TSE-kontroller (Transmissible spongiform encephalopathies) för riskdjur.
3. Medlen får användas av Jordbruksverket för obduktionsverksamhet. Jordbruksverket får även utbetala medlen till berörd organisation. Medlen får utbetalas med en fjärdedel per kvartal.
4. Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artikel 26 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslaget får användas för Jordbruksverkets förvaltningsutgifter.
2. Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor finansiera verksamheten i Centrala djurförsöksetiska nämnden. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
3. Av anslagsposten får högst 4 000 000 kronor finansiera verksamheten i Ansvarsnämnden för djurens hälso- och sjukvård. Jordbruksverket ska särredovisa dessa kostnader. En jämförelse ska göras med föregående år. 
4. Av anslagsposten får 25 000 000 kronor för kunskapsnav för animalieproduktion betalas ut som bidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB (RISE) i enlighet med regeringens beslut den 19 januari 2023 i ärende LI2023/01508. Medlen till RISE avser kunskapsutbytes- och informationsåtgärder samt forskning och utveckling inom jordbrukssektorn enligt kapitel 1 och artiklarna 21 och 38 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472. 
5. Av anslagsposten får högst 96 000 000 kronor användas för kompetensutveckling inom miljöområdet. Beträffande stöd till företag får medel disponeras för utgifter i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artiklarna 21 och 22 i kommissionens förordning (EU) 2022/2472. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Av anslagsposten får 71 000 000 kronor användas för att förstärka arbetet med civilt försvar. 
7. Av anslagsposten får 5 000 000 kronor användas till arbetet med djurskyddskontroll.
8. Anslagsposten får användas för statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet och för EU-medfinansierad statistik inom jordbruks- och livsmedelsområdet. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 691103 Jordbruks- och livsmedelsstatistik.
9. Av anslagsposten får 3 000 000 kronor användas för arbete inom Jordbruksverkets kompetenscentrum för 3R-frågor.
10. Jordbruksverket ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Jordbruksverket ska betala totalt 598 500 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

1. Anslagsposten får användas för utgifter för åtgärder mot växtskadegörare samt för att ersätta enskilda för kostnader eller förluster till följd av sådana åtgärder enligt växtskyddslagen (2022:725). Utgifter för beredskapsåtgärder, akuta skyddsåtgärder, kontroller, inventeringar m.m. mot karantänskadegörare finansieras också med detta anslag liksom undersökningar av organismer och växtprover som av Jordbruksverket överlämnas för laboratoriemässig diagnostisering. Vidare får anslaget användas till internationellt engagemang inom området bekämpning av växtskadegörare. Slutligen används anslaget för utgifter för verifiering av de svenska skyddade zonerna.

1. Stöd får lämnas enligt förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.
2. Direktstöd ska redovisas mot inkomsttitel 6111 Gårdsstöd. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Återbetalda felaktigt utbetalda belopp enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1306/2013 av den 17 december 2013 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EEG) nr 352/78, (EG) nr 165/94, (EG) nr 2799/98, (EG) nr 814/2000, (EG) nr 1290/2005 och (EG) nr 485/2008 (20 procent) och tvärvillkor enligt samma förordning (25 procent) ska redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. Stöd får lämnas för att förebygga, upptäcka och bekämpa djursjukdomar och växtskadegörare enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/690 av den 28 april 2021 om inrättande av ett program för den inre marknaden, konkurrenskraft för företag, inklusive små och medelstora företag, området för växter, djur, livsmedel och foder och europeisk statistik (programmet för den inre marknaden) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 99/2013, (EU) nr 1287/2013, (EU) nr 254/2014 och (EU) nr 652/2014.

2. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Anslagsposten får användas för stöd som lämnas enligt förordningen (2011:926) om EU:s förordningar om pris- och marknadsreglering av jordbruksprodukter.
2. EU-medlen avseende offentlig lagring ska redovisas mot inkomsttitel 6116 Offentlig lagring. EU-medlen avseende övrig intervention ska redovisas mot inkomsttitel 6113 Övriga interventioner. EU-medlen avseende exportbidrag ska redovisas mot inkomsttitel 6114 Exportbidrag. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Försäljningsinkomster av offentligt lagrad vara redovisas mot inkomsttitel 2627 Offentlig lagring, försäljningsintäkter.
4. Förverkade säkerheter tillfallande Sverige och återbetalda belopp enligt förordning (EU) nr 1306/2013 (20 procent) redovisas mot inkomsttitel 2714 Sanktionsavgifter m.m.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013.

2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande: 

• För Jordbruksverkets kostnader högst 327 118 993 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får högst 4,35 procent avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 240 369 205 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 6 626 720 kronor.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för nationell medfinansiering till EU:s ekonomiska stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 i enlighet med förordningen (2023:653) om krisstöd till vissa jordbrukssektorer för 2023.

2. Av den totala budgeten för krisstödet får högst 2 750 000 kronor användas för administration av stödet.

1. Anslagsposten får användas för utgifter för stöd för biodling. EU-medlen ska redovisas mot inkomsttitel 6119001 Övriga bidrag från Europeiska garantifonden för jordbruket. Kursdifferenser på återflöden från EU:s garantifond för jordbruket redovisas dock mot inkomsttitel 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

1. Ersättningar får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2115. 

2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6126 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2021–2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.

3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 125 i förordning (EU) 2021/2115. Utbetalningar får ske längst t.o.m. 2029. Under programperioden 2023–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programperiodens genomförande:

• För Jordbruksverkets kostnader högst 215 881 007 kronor. Av den totala budgeten för tekniskt stöd får högst 4,35 procent avsättas till GJP-nätverket.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 158 630 795 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 4 373 280 kronor.

Anslagsposten får användas för utgifter motsvarande EU:s finansiering för ekonomiskt stöd till jordbruksföretag som drabbats av torkan och efterföljande nederbörd 2023 i enlighet med förordningen (2023:653) om krisstöd till vissa jordbrukssektorer för 2023.

1. Jordbruksverket får använda högst 30 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin under 2020–2025 (N2019/03241) och för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01012). Beträffande stöd till företag får Jordbruksverket disponera medel i enlighet med förordningen (2018:1500) om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Jordbruksverket får använda ytterligare 41 660 000 kronor efter beslut av regeringen.

1. Livsmedelsverket får använda högst 11 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att öka likvärdigheten i livsmedelskontrollen i hela landet (N2020/03067).
2. Livsmedelsverket får använda högst 22 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03245 ändrat genom N2021/03065, N2022/01537, N2022/02380 och LI2023/02836).
3. Livsmedelsverket får använda högst 30 000 000 kronor för ersättning till privatpersoner för analyskostnader av förekomsten av trikiner eller cesium-137 i vildsvinskött, varav högst 2 000 000 kronor får användas för Livsmedelsverkets administrationskostnader. För ersättningarna tillämpas förordningen (2021:576) om ersättning för vissa kostnader för analys av vildsvinskött.
4. Livsmedelsverket får använda högst 2 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att samordna kommunikationsinsatser i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2022/01539).
5. Livsmedelsverket får använda högst 1 000 000 kr för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (N2020/01010 ändrat genom N2021/03065, N2022/02380 och LI2023/02836).

1. Länsstyrelsen i Kronobergs län får använda högst 1 000 000 kronor för att anpassa IT-systemet för registrering av jägare, genom ändring av uppdraget att genomföra åtgärder i vildsvinspaketet inom ramen för livsmedelsstrategin (LI2023/02838).

1. Sveriges lantbruksuniversitet får använda högst 11 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03244).
2. Sveriges lantbruksuniversitet får använda ytterligare 1 500 000 kronor efter beslut av regeringen.

1. Tillväxtverket får använda högst 27 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03240). Beträffande stöd till företag får medel disponeras i enlighet med förordningen om stöd för åtgärder inom ramen för livsmedelsstrategin.
2. Tillväxtverket får använda högst 5 000 000 kronor för genomförandet av uppdraget att bidra till att förenkla och effektivisera för verksamhetsutövare inom livsmedelskedjan att anmäla eller ansöka om tillstånd för miljöfarlig verksamhet (N2021/00171).
3. Tillväxtverket får använda ytterligare 28 000 000 kronor efter beslut av regeringen.

1. Högst 20 000 000 kronor får användas till uppdraget till Sveriges export- och investeringsråd att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03242).

1. Verket för innovationssystem får använda högst 2 000 000 kronor för genomförande av uppdraget att genomföra åtgärder under 2020–2025 inom ramen för livsmedelsstrategin (N2019/03243).

1. Högst 10 000 000 kronor får användas för ett nationellt resurscentrum för småskalig livsmedelsförädling i enlighet med uppdraget i länsstyrelsernas regleringsbrev för 2025.

1. Länsstyrelsen i Örebro län får använda och fördela anslagsposten till berörda länsstyrelser för kostnader i arbetet med förbud mot eller villkor för utfodring av vilt som inte hålls i hägn (prop. 2020/21:183).

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 av den 17 december 2013 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1698/2005 samt i enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU 2020/2220) av den 23 december 2020 om fastställande av vissa övergångsbestämmelser för stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) och Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) under åren 2021 och 2022 och om ändring av förordningarna (EU) nr 1305/2013, (EU) nr 1306/2013 och (EU) nr 1307/2013 vad gäller resurser och tillämpning under åren 2021 och 2022 och förordning (EU) nr 1308/2013 vad gäller resurser och fördelningen av sådant stöd under åren 2021 och 2022. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning. Jordbruksverket ska använda högst 30 000 000 kronor till fokusområde 2A för åtgärder inom trädgårdsnäringen.
2. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1303/2013 av den 17 december 2013 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden, om fastställande av allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållnings-fonden och Europeiska havs- och fiskerifonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (den gemensamma förordning för ESI-fonderna) och artikel 51.2 i Europaparlamentets och rådets förordningen (EU) nr 1305/2013. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 587 857 000 kronor.
• För länsstyrelsernas kostnader högst 458 635 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 11 075 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 16 891 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 40 271 000 kronor.

1. Jordbruksverket får använda högst 2 000 000 kronor för sin administration av stöd för avveckling av minkuppfödning.

1. Nationellt stöd får utbetalas enligt förordningen (1996:93) om nationellt stöd till jordbruket i norra Sverige och kommissionens beslut (EU) 2022/2460 av den 13 december 2022 om systemet för långsiktigt stöd på nationell nivå till jordbruket i de nordliga områdena i Sverige. Från anslagsposten får utbetalas
   högst 2 960 000 kronor för ersättning för merkostnader för transport av självdöda eller nödslaktade tamdjur från jordbruk i norra Sverige norr om 62:a breddgraden. Ersättningen utgår för kostnader för bortskaffande av självdöda eller nödslaktade djur enligt kapitel 1 och artikel 27 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472. Jordbruksverket ska genom revision kunna kontrollera att beräkning av merkostnaden för norra Sverige, områdesavgränsningen och andra villkor för stödberättigande och ekonomisk redovisning av stödet uppfylls. Medel som inte har använts i enlighet med de av Jordbruksverket fastställda villkoren ska återbetalas. Utbetalningar av ersättning för merkostnader för insamling av kadaver redovisas särskilt. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. 

1. Anslagsposten får användas för statsbidrag till kommuner med geografiska och demografiska utmaningar i enlighet med regeringens beslut om ändring av uppdraget att utbetala stöd för utveckling av företagsklimat och näringsliv i vissa gles- och landsbygdskommuner (N2022/00186).

1. Anslagsposten får användas till eventuella finansiella korrigeringar och straffavgifter som följer av den gemensamma jordbruks- och fiskeripolitiken samt för rättegångskostnader med anledning av att sådana finansiella korrigeringar och straffavgifter aktualiseras. Endast de av kommissionen formellt fastställda finansiella korrigeringarna får belasta anslaget. 

Utgifter under följande anslag får täckas:

– 1:8 Statens jordbruksverk, villkor 1.

– 1:10 Gårdsstöd m.m.

– 1:11 Intervention för jordbruksprodukter m.m.

– 1:18 Från EU-budgeten finansierade åtgärder för landsbygdens miljö och struktur.

– 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk 2021–2027.

– 1:13 Finansiering från EU-budgeten till den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare 2023–2027.

2. Anslaget får användas till skadestånd.

1. Ersättning får lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013 och i enlighet med därtill hörande genomförandeförordningar. Ersättning får även lämnas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2020/2220. Ersättning ska lämnas i enlighet med landsbygdsprogrammet och med tillämplig nationell lagstiftning.
2. EU-medel ska redovisas mot inkomsttitel 6125001 Bidrag från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling 2014–2020. Kursdifferenser på återflöden från EU:s jordbruksfond för landsbygdsutveckling redovisas dock på inkomsttiteln 6119002 Kursdifferenser från EU:s jordbruksfonder.
3. Jordbruksverket får inom ramen för vad EU:s regelverk tillåter och i enlighet med programmets nationella mål och regionala handlingsplaner omfördela medel mellan åtgärder.

4. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 59.1 den gemensamma förordningen för ESI-fonderna och artikel 51.2 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1305/2013. Under programperioden 2014–2022 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2025.

• För Jordbruksverkets kostnader högst 434 576 000 kronor. 
• För länsstyrelsernas kostnader högst 340 935 000 kronor. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna ska ske i samråd med länsstyrelserna i syfte att få till stånd ett effektivt genomförande av programmet.
• För Sametingets kostnader högst 8 175 000 kronor.
• För Tillväxtverkets kostnader högst 12 469 000 kronor.
• För Sveriges lantbruksuniversitets kostnader högst 29 729 000 kronor.

1. Anslagsposten får användas för försöks- och utvecklingsverksamhet i syfte att bidra till uppfyllelse av för jordbruket relevanta miljökvalitetsmål, särskilt Ett rikt odlingslandskap, Ingen övergödning, Giftfri miljö och Begränsad klimatpåverkan. Av anslaget får medel användas för en strategi för växtskydd med beaktande av relevanta miljökvalitetsmål. Försöks- och utvecklingsverksamhet relaterad till ekologisk produktion kan ingå.
2. Medel får användas för utvärdering av den gemensamma jordbrukspolitikens effekter på hållbarhet där de integrerade och balanserade perspektiven i Agenda 2030 ska vara en viktig utgångspunkt samt för internationellt standardiseringsarbete.
3. Från anslaget ska utbetalas 2 500 000 kronor till Fritidsodlingens Riksorganisation för informations- och rådgivningsverksamhet samt minst 750 000 kronor till Stiftelsen Trädgårdsodlingens elitplantstation. Outnyttjade medel ska återbetalas till Jordbruksverket.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artikel 38 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.

1. Anslagsposten får användas för genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel. Medel får användas för verksamhet rörande funktionstester av spridningsutrustning för växtskyddsmedel. Bidrag för köp av testutrustning får betalas ut i enlighet med förordningen (1987:1179) om statsbidrag till företag som utför funktionstest av lantbrukssprutor. Medel får användas för internationellt standardiseringsarbete.

1. Jordbruksverket får använda högst 15 000 000 kronor för uppdraget om metodutveckling för att öka klimateffektiviteten i jordbruksproduktion (uppdrag 5, i regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende Statens jordbruksverk.

1. Anslagsposten får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödens effekter.

1. Anslaget disponeras av Länsstyrelsen i Dalarnas län och ska fördelas ut efter behov till länsstyrelserna i Västra Götalands och Värmlands län. Länsstyrelsen i Dalarnas län ska redovisa anslagspostens användning till Jordbruksverket. Länsstyrelsernas kostnader, avseende de för anslaget avsedda ändamålen, ska belasta anslaget.
2. Anslaget disponeras för bidrag till yttre rationalisering enligt förordningen (1978:250) om statligt stöd till jordbrukets rationalisering.
3. Bidrag får beviljas till genomgripande omarrondering (genomgripande strukturrationalisering) men även till successiv omarrondering. Anslaget ska i första hand disponeras för projekt i Dalarnas län.
4. Beträffande stöd till företag får medlen disponeras i enlighet med villkoren i kapitel 1 och artiklarna 15 och 53 i kommissionens förordning (EU) nr 2022/2472.
5. Stöd får inte betalas ut till ett företag som är föremål för ett oreglerat återbetalningskrav till följd av ett tidigare kommissionsbeslut som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden.
6. Jordfonden förvaltas av Jordbruksverket enligt förordningen (1989:281) om Jordfonden. Jordfonden får användas för inlösen av fastigheter enligt jordförvärvslagen (1979:230) och förvärv av fastigheter i enlighet med förordningen om Jordfonden. Försäljningsinkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är hänförbara till inkomstens förvärvande ska återinvesteras i Jordfonden. Övriga inkomster från jordfondsfastigheter efter reduktion av kostnader som är direkt hänförbara till inkomstens förvärvande ska redovisas mot inkomsttitel 2811 Övriga inkomster av statlig verksamhet. 

1. Av anslagsposten får högst 150 000 000 kronor användas för rådgivnings- och investeringsstöd för att öka robustheten inom primärproduktionen av livsmedel från lantbruk och fiskenäringarna.
2. Av anslagsposten får högst 40 000 000 kronor användas för etablering av omsättningslager för livsmedelssektorn.
3. Av anslagsposten får högst 5 000 000 kronor användas för främjande av inhemsk produktion av insatsvaror.
4. Av anslagsposten får Jordbruksverket använda högst
   20 000 000 kronor för sin administration. 

1. Anslagsposten får användas för finansiering av den statliga medfinansieringen av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 med finansiering av Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden (EHFVF) under anslaget 1:29 Från EU-budgeten finansierade stödåtgärder för fiske och vattenbruk och i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139 av den 7 juli 2021 om Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden och om ändring av förordning (EU) 2017/1004.
2. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060 av den 24 juni 2021 om fastställande av gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden+, Sammanhållningsfonden, Fonden för en rättvis omställning och Europeiska havs-, fiskeri- och vattenbruksfonden samt finansiella regler för dessa och för Asyl-, migrations- och integrationsfonden, Fonden för inre säkerhet samt instrumentet för ekonomiskt stöd för gränsförvaltning och viseringspolitik. Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 9 534 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Även Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader för havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 får ersättas. Högst 1 907 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 6 992 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 32 302 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade it-system och informationsinsatser.
3. Anslagsposten får disponeras enligt förordningen (1994:1716) om fisket, vattenbruket och fiskerinäringen för åtgärder som inte omfattas av gemenskapens medfinansiering.
4. Av anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas för bidrag till länsstyrelserna för översyn av sälskyddsområden som inte längre är nödvändiga för att upprätthålla gynnsam bevarande status för säl.

1. Anslagsposten får användas för finansiering av EU:s medfinansiering av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027 motsvarande de medel som har tilldelats Sverige enligt bilaga V i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1139.
2. Jordbruksverket ska redovisa betalningar från EU-budgeten mot inkomsttitel 6215001 Bidrag från Europeiska havs,- fiskeri- och vattenbruksfonden 2021-2027. Kursdifferenser på återflöden från EU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond redovisas dock mot inkomsttitel 6215002 Kursdifferenser från EU:s havs-, fiskeri- och vattenbruksfond.
3. Anslagsposten får användas för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande i enlighet med artikel 36.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/1060. Under programperioden 2021–2027 har myndigheterna nedanstående ramar för s.k. tekniskt stöd för programmets genomförande. Utbetalningar får ske längst t.o.m. räkenskapsåret 2029. Högst 11 466 000 kronor får användas för att ersätta Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Även Ekonomistyrningsverkets revisionskostnader för havs- och fiskeriprogrammet 2014–2020 får ersättas. Högst 2 293 000 kronor får användas för att ersätta Havs- och vattenmyndighetens kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 8 408 000 kronor får användas för att ersätta länsstyrelsernas kostnader för genomförandet av uppgifter i egenskap av förmedlande organ för havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet 2021–2027. Högst 38 848 000 kronor får användas för övriga uppgifter i enlighet med tillämplig EU-lagstiftning såsom uppföljning och utvärdering inklusive utvärderingssekretariat, finansiering av den delen av det nationella landsbygdsnätverket som arbetar med genomförandet av havs-, fiskeri- och vattenbruksprogrammet, genomförandet av sammanträden med programmets övervakningskommitté, förvaltning av programrelaterade IT-system och informationsinsatser.

Villkor

Beloppen i kolumnen "infriade åtaganden" är endast indikativa.

Anslag 1:12 ap. 1 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:13 ap. 2 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i
redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:17 ap. 1 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i
redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag.

Anslag 1:18 ap. 2 Åtaganden gällande miljöersättningar och beslut om stöd till ekologisk produktion som inte är beloppsbestämda ska i
redovisning av beställningsbemyndiganden tas upp i det belopp som förväntas belasta framtida anslag. 

Villkor

Verksamhet där avgifterna disponeras

Offentligrättslig verksamhet

Djur

Resultatområde Djur omfattar införsel av djur och avelsmaterial, registrering av aktörer som tar emot fjäderfä, kläckägg eller hov- och klövdjur från andra länder, registrering och godkännande av anläggningar för land- och vattenlevande djur samt avelsmaterial, godkännande av status som avgränsad anläggning, godkännande av PRRS-isolering, identitetshandling för nötkreatur, GMO-verksamhet exklusive tillsyn, registrering av anläggningar och godkännande av vissa anläggningar för tillverkning av foder och anläggningar för bearbetning och hantering av animaliska biprodukter, pass för sällskapsdjur, exportpass, katt- och hundregister, verksamhet enligt djurskyddsförordningen (2019:66), prövning av ansökan om legitimation eller annan verksamhet enligt 4 kap. lagen (2009:302) om verksamhet inom djurens hälso- och sjukvård, utbildning av officiella veterinärer samt den del av övriga officiella uppdrag, t.ex. karantänsuppdrag som ej utförs av distriktsveterinärerna, prövning enligt lagen (2013:363) om kontroll av ekologisk produktion samt regionala djurförsöksetiska nämnder. 

Växt

Resultatområdet Växt omfattar fytosanitär verksamhet, saluföring av trädgårdsväxter, ekologisk produktion, godkännande av utrustning för spridning av växtskyddsmedel, utbildning för användning av växtskyddsmedel, ärenden om växtförädlarrätt och sortlista liksom GMO-verksamhet exklusive tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Utsäde

Resultatområde Utsäde omfattar certifiering av utsäde, analyser samt viss tillsyn. Myndighetsuppdraget ingår.

Tillsyn

Resultatområde Tillsyn omfattar tillsyn inom fytosanitär verksamhet, kvalitetskontroll av frukt och grönsaker, kontroll av handelsnormer för fiskeriprodukter, GMO-verksamhet inom växt- och djurområdet, anläggningar för animaliska biprodukter, anläggningar som hanterar eller tillverkar foder och som inte är primärproducenter, verksamhet inom utsädesområdet, kontroll enligt lagen om kontroll av ekologisk produktion, emballagekontroll vid sändningar från Kina, centralt vattenbruksregister, kontroll inom djurhälsoområdet, gränskontroll av levande djur och animaliska biprodukter, kontroll av funktionstester av sprutor samt importkontroll av invasiva främmande arter. Vidare ingår kontroll av klassificering av slaktkroppar samt kontroll av seminanläggningar.

Distriktsveterinärerna

Resultatområde Distriktsveterinärerna innefattar officiella uppdrag som utförs av distriktsveterinärer. Myndighetsuppdraget ingår.

Uppdragsverksamhet

Utsäde

Uppdragsverksamheten inom resultatområde Utsäde utgörs av laboratorieundersökningar, kvalitetsanalyser och andra undersökningar av utsäde och växtsorter samt kvalitetsanalys av foder- och kvarnspannmål. Myndighetsuppdraget ingår.

Distriktsveterinärerna

Uppdragsverksamheten utgörs av distriktsveterinärverksamhet. Myndighetsuppdraget ingår.

Tjänsteexport

Uppdragsverksamheten utgörs av internationellt utvecklingssamarbete.

Övriga avgifter

Avgifter från frivilligt efterfrågade varor och tjänster som Jordbruksverket tillhandahåller samt offentligrättsliga avgifter får disponeras av myndigheten.