Statens energimyndighet ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har genomfört för att bidra till regeringens plan för ny kärnkraft i Sverige som anges i regeringens proposition Energipolitikens långsiktiga inriktning (prop. 2023/24:105). Redovisningen ska även inkludera hur myndigheten har bidragit till prioriterade internationella samarbeten om kärnkraft, och hur dessa kan bidra till att främja ny kärnkraft i Sverige samt hur förutsättningarna ser ut för att nyttja spillvärme från kärnkraft.

Statens energimyndighet ska inom ramen för sitt internationella arbete, redovisa vilka åtgärder myndigheten har genomfört för att bidra till regeringens arbete med att stödja energisektorn i Ukraina, samt hur erfarenheter från Ukraina i form av konkreta åtgärdsförslag kan nyttjas för att bidra till stärkt energiberedskap i Sverige.

Statens energimyndighet ska redovisa hur medel för energiberedskap har använts. Redovisningen ska omfatta hur åtgärderna stärker sektorns förmåga att tillhandahålla en trygg energiförsörjning och användares förmåga att hantera störningar i energiförsörjningen samt redovisa hur vidtagna åtgärder utvecklar och stärker det civila försvaret. Av redovisningen ska även framgå hur åtgärder och resultat förhåller sig till relevanta krisnivåer inom energisektorn samt höjd beredskap. Detta kan ingå i en separat redovisning för civilt försvar.

Statens energimyndighet ska redovisa hur medel för energiplanering har använts för att utveckla den nationella, regionala och kommunala energiplaneringen samt vilka resultat som uppnåtts.

Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser myndigheten har genomfört inom ramen för sitt verksamhetsområde att i samarbete med andra myndigheter och främjandeaktörer medverka till genomförandet av regeringens Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och global konkurrenskraft. I uppdraget ingår att på lämpligt sätt bidra till Sveriges deltagande i Expo 2025 i Osaka.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten tillsammans med Naturvårdsverket, Kemikalieinspektionen, Styrelsen för ackreditering och teknisk kontroll (Swedac) och Upphandlingsmyndigheten har utarbetat synpunkter och förslag och varit pådrivande i ekodesignforumet och dess expertgrupp för medlemsstater och i andra relevanta processer för genomförandet av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1781 av den 13 juni 2024 om upprättande av en ram för att fastställa ekodesignkrav för hållbara produkter, om ändring av direktiv (EU) 2020/1828 och förordning (EU) 2023/1542 och om upphävande av direktiv 2009/125/EG. Statens energimyndighet ska även redovisa hur myndigheten har samordnat arbetet med energirelaterade och energiintensiva produkter samt med horisontella energiaspekter och hur myndigheten med stöd av berörda myndigheter har varit pådrivande i det arbetet. Myndigheten ska i arbetet med att utarbeta synpunkter och förslag även tillvarata Boverkets och Elsäkerhetsverkets kunskap och erfarenheter i detta arbete.

Statens energimyndighet ska redovisa hur mycket medel som har tilldelats Fjärrvärmenämnden samt hur mycket medel och resurser myndigheten har avsatt till administrativt stöd och service åt Fjärrvärmenämnden under året.

Statens energimyndighet ska redogöra för hur myndigheten utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av utvärderingen.

Statens energimyndighet ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Statens energimyndighet ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Verket för innovationssystem och Vetenskapsrådet har arbetat för att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild om finansiering av forskning och innovation av olika finansiärers data.

Statens energimyndighet ska redovisa hur myndigheten har arbetat med att förse de länsstyrelser som är vattenmyndigheter, med underlag om hur miljöanpassningarna av vattenkraften som följer av klassificering och kvalitetskrav enligt 4 kap. vattenförvaltningsförordningen (2004:660) påverkar vattenkraftens förmågor i fråga om de vattenkraftverk som myndigheten bedömer har en särskild betydelse för elsystemet.

Myndigheten ska lämna en särskild redovisning av verksamheten med förvärv av ESR och LULUCF-utrymme som finansieras genom anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar, anslagspost 1. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 14 mars 2026. Myndigheten ska ha löpande kontakt med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om verksamheten.

Myndigheten ska lämna en särskild redovisning av den verksamhet för internationella insatser i enlighet med Artikel 6 av Parisavtalet som finansieras genom anslag 1:12 Insatser för internationella klimatinvesteringar anslagspost 4. Redovisningen ska inkludera hur programmets syften uppfylls och hur myndighetens insatser bidragit till ekonomisk, social och miljömässig hållbar utveckling i värdlandet, samt uppnått additionalitet och permanens. Redovisningen ska även inkludera myndighetens strategi för val av samarbetsländer, samarbetsformer och tekniktyp. Redovisningen ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 14 mars 2026.

Statens energimyndighet ska redovisa en övergripande strategi för sin finansiering av forskning och innovation. Strategin ska innehålla en samlad insats för att främja forskning och innovation som spänner över hela innovationssystemet i nära samverkan med och som komplement till övriga energipolitiska insatser och styrmedel. Strategin ska utgå från de områden som är utpekade i prop. 2024/25:72 Forskning och innovation på energiområdet för försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning. Särskilt fokus ska ligga på kärnkraft, batterier och vätgas, samt hur dessa bidrar till de energi- och klimatpolitiska målen. Strategin ska även innehålla prioriteringar för de internationella forskningssamarbetena. Inom ramen för arbetet ska myndigheten bidra till det kunskapsunderlag som tas fram inom Vinnovas uppdrag kopplat till satsningen Excellenskluster för banbrytande teknik i prop. 2024/25:60.

Statens energimyndighet ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 2 mars 2026 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Statens energimyndighet får i uppdrag att skyndsamt ta fram en utlysning och handlägga inkomna ärenden för att möjliggöra genomförande av budgetsatsningen stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsutveckling. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen.

Statens energimyndighet ska lämna förslag på grundtermer och justeringstermer samt redovisa underlag för beräkning av avvikelser. Statens energimyndighet ska även redovisa intäkter och kostnader samt göra en bedömning av framtida balans mellan intäkter och kostnader för kontoföringsverksamhet för elcertifikat. Vid behov ska nya avgiftsnivåer föreslås. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 16 maj 2025.

Statens energimyndighet ska ta fram underlag i enlighet med kommissionens beslut i statsstödsärende SA.102347 om skattebefrielse för rena och höginblandade biodrivmedel. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2025. Det ska i rapporten utvärderas om överkompensation förelåg för helåret 2024 och göras en översiktlig bedömning av om överkompensation för 2025 riskerar att uppkomma utifrån relevanta påverkansfaktorer såsom råvarupriser.

Statens energimyndighet ska även ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56908 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biogas använt som motorbränsle. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2025 och innehålla en utvärdering om överkompensation förelåg för helåret 2024.

Därutöver ska Statens energimyndighet ta fram underlag i enlighet med principerna beskrivna i kommissionens beslut i statsstödsärende SA.56125 (och i beslut som ersätter det beslutet) om skattebefrielse av biogas använd för uppvärmning. Underlaget ska redovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet med kopia till Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 25 mars 2025 och innehålla en utvärdering av om överkompensation förelåg för helåret 2024.

Statens energimyndighet ska i enlighet med EU-kommissionens beslut i statsstödsärende SA.102347 genomföra en utvärdering av stödet i enlighet med den metodik som specificeras och utvecklats i den ursprungliga utvärderingsplanen samt de delredovisningar som myndigheten har genomfört därefter. Uppdraget ska slutredovisas till Regeringskansliet (Finansdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2025.

Statens energimyndighet ska planera för insatser för att främja kommunala och regionala aktörers långsiktiga strategiska förmåga att bidra till ett effektivt och robust energisystem som bidrar till de energipolitiska målen. Insatserna är avsedda att finansiera offentliga aktörer på lokal och regional nivå, såsom kommuner, regioner, regionala energikontor och aktörer med regionalt utvecklingsansvar i syfte att stärka deras förmåga att arbeta mer effektivt och strategiskt med energiplanering och energiberedskap. Insatserna ska samordnas med satsningar inom energiplanerings- och energiberedskapsområdet. Uppdraget ska redovisas i årsredovisningen.

Statens energimyndighet ska främja effektivare och minskad energi- och effektanvändning i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2023/1791 av den 13 september 2023 om energieffektivitet och om ändring av förordning (EU) 2023/955 (omarbetning) och Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2024/1275 av den 24 april 2024 om byggnaders energiprestanda inom alla samhällets sektorer inklusive den finansiella sektorn. Arbetet ska fokusera på utveckling av insatser så som nätverksaktiviteter samt informations- och kompetenshöjande insatser om energieffektivitet med syfte att använda resurser på ett effektivt sätt, öka den privata finansieringen till energieffektivitetsåtgärder samt bidra till ett hållbart samhälle och konkurrenskraft. Insatserna ska kunna bidra till genomförande av artiklarna 11.6–11.8, 22, 24, 28–30 i direktivet om energieffektivitet, till den europeiska koalitionen för finansiering av energieffektivitetsåtgärder och till artiklarna 18.1–18.3, 26.1–2, 29.1–29.4 i direktivet om byggnaders energiprestanda. Insatserna ska vara förenliga med EU:s statsstödsregler. Uppdraget ska delredovisas senast den 1 oktober 2025 och slutredovisas senast den 1 februari 2026.

Statens energimyndighet får i uppdrag att utveckla och anpassa den årliga rapporteringen av energiindikatorer till de nya energipolitiska målen och för att kunna följa den pågående elektrifieringen i samhället. I uppdraget ingår att göra informationen tillgänglig för en större målgrupp. Uppdraget ska rapporteras till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 20 maj 2026.

Statens energimyndighet ska förbereda inför datacenteroperatörers rapportering i enlighet med artikel 12 i direktivet om energieffektivitet. I uppdraget ingår att möjliggöra för auktorisering av datacentersoperatörer inom Sveriges territorium inför deras rapportering till den Europeiska kommissionens databas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 september 2025.

Statens energimyndighet ska analysera förutsättningarna för och lämna förslag på åtgärder som staten kan vidta för att stärka leveranssäkerheten inom fjärrvärme- och kraftvärmesektorn. Åtgärderna ska stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Uppdraget ska inkludera förutsättningarna för en kostnadseffektiv och uthållig bränsle- och spillvärmeförsörjning, utvecklad bränsleberedskap, inklusive fysiskt skydd och en ökad branschsamverkan. Även kraftvärmens bidrag till planerbarhet och trygg energiförsörjning ska beaktas. Uppdraget omfattar hela hotskalan inklusive fredstida normalläge, fredstida krissituationer och höjd beredskap samt att identifiera situationer då föreslagna åtgärder är tillämpliga. För dimensioneringen av åtgärder ska totalförsvarets behov vara styrande. Analysen ska bygga vidare på myndighetens redovisning av regeringsuppdrag om energiförsörjning för totalförsvaret (KN2024/00038) samt myndighetens Fjärrvärme- och kraftvärmestrategi (ER2023:27) och ska beakta sektorskopplingar inom energisektorn. Där så är relevant ska myndigheten involvera berörda näringsidkare, exempelvis i form av en förstudie med ett antal olika typer av fjärrvärmeföretag (exempelvis avseende storlek, bränslemix, ägarform, el och värme eller bara värme). I uppdraget ingår att lämna nödvändiga författningsförslag. Uppdraget ska delredovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 16 oktober 2025 och slutredovisas senast den 28 maj 2026.

För att stärka det civila försvaret ska Statens energimyndighet analysera och föreslå lämpliga åtgärder för ransonering av el. Av redovisningen ska det framgå hur förslaget förhåller sig till relevanta krisnivåer inom elförsörjningen och höjd beredskap. Statens energimyndighet ska även redovisa hur myndigheten, i samverkan med berörda aktörer, har vidareutvecklat metoden för planering för prioritering av samhällsviktiga elanvändare (Styrel), hur information som tas fram inom ramen för Styrel kan komma till nytta vid planering för en mer omfattande elenergibrist och vid höjd beredskap, hur samhällsviktiga eller totalförsvarsviktiga verksamheter som utförs i privat regi beaktas, samt hur sektorskopplingar inom energisektorn omhändertas. Eventuella identifierade hinder i arbetet med Styrel samt åtgärdsförslag ska ingå i redovisningen. I uppdraget ingår att lämna nödvändiga konsekvensutredda författningsförslag. Uppdraget ska ske i nära dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) och redovisas senast den 1 september 2026.

Statens energimyndighet ska fullgöra de skyldigheter om information till Europeiska kommissionen och offentliggörande som anges i artikel 21 punkterna 2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2024/1735 om inrättande av en åtgärdsram för att stärka Europas ekosystem för tillverkning av nettonollteknik och om ändring av förordning (EU) 2018/1724 (EU-förordningen om nettonollindustrin). Informationen ska lämnas i enlighet med de instruktioner som ges i ovan nämnda förordning med kopia till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Statens energimyndighet ska göra en sammanställning och analys över nuläget och förutsättningar vad gäller olika industrisektorers utsläppsutveckling, deras respektive potential till utsläppsreduktion och bidrag till negativa utsläpp samt den tekniska utvecklingen inom industrin. Sammanställningen ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 30 december 2025.

Statens energimyndighets pågående återrapporteringskrav och uppdrag redovisas i bilagan.

Statens energimyndighet ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

• 3 februari,
• 25 april,
• 25 juli, och
• 20 oktober.

I nära anslutning till prognoserna den 25 juli och den 20 oktober ska Statens energimyndighet i särskild ordning och efter dialog med Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) lämna prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Statens energimyndighet får i uppdrag att genomföra förberedande insatser för att kunna lämna ekonomiska bidrag till investeringar som stärker leveranssäkerheten eller ökar anslutningskapaciteten i elsystemen regionalt eller lokalt. Investeringarna ska syfta till att stärka elsystemets förmågor och minska sårbarheten i energiförsörjningen regionalt där behoven är som störst för att snabba på elektrifieringen. I uppdraget ingår att genomföra informationsinsatser, kompetenshöjande utbildningsinsatser samt nätverksaktiviteter riktade mot aktörer som kan bidra till arbetet med att stärka förmågan och minska sårbarheten i de regionala energisystemen. Insatserna ska primärt inriktas mot en minskad och mer flexibel effekt- och energianvändning för att möjliggöra att elnät utnyttjas mer effektivt och att fler industrier kan ansluta till elnätet för att minska de fossila avtrycken och bidra till en samhällsekonomisk lönsam elektrifiering. Under tiden för uppdraget ska myndigheten löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om arbetet. Uppdraget ska redovisas till samma departement senast den 30 oktober 2025.

Statens energimyndighet ska, i samverkan med Verket för innovationssystem och Trafikverket, utveckla Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) så att programmet fortsatt bidrar till konkurrenskraft, kompetensförsörjning och systemomställningen i fordonsindustrin och samhället. Programmet ska möjliggöra att underleverantörer och andra aktörer i hela systemet och värdekedjorna samarbetar över bransch- och sektorsgränser för att bidra och ta del av FFI. Programmet ska ha inriktning på både spets och bredd inom olika områden för att hantera komplexa utmaningar i en snabbt föränderlig omvärld. Även systemlösningar, uppskalning, implementering, hållbarhet och minskade utsläpp i hela värdekedjan är viktiga komponenter i programmet. FFI ska fortsätta som ett avtalsreglerat program för samverkan med oförändrad ambitionsnivå (prop.2008/09:05 och N2012/01049).

Anslagsposten finansierar Statens energimyndighets förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får även finansiera utgifter för arvoden till ledamöter i Oljekrisnämnden samt Fjärrvärmenämndens verksamhet utöver de ansökningsavgifter som disponeras enligt 12 § fjärrvärmelagen (2008:263) samt utgifter för eget deltagande i EU:s program. 

Statens energimyndighet ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Statens energimyndighet ska efter fakturering betala totalt 38 000 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift.

Anslagsposten får användas för följande.

• Insatser för energieffektivisering i relation till lagar, förordningar och EU-direktiv, inklusive arbete med att utveckla svenska ståndpunkter för förhandlingar.
• Provning av energirelaterade produkter och utrustning och därmed sammanhängande verksamheter.
• Finansiering av EU-projekt och internationellt samarbete inom energieffektiviseringsområdet.
• Informations-, kompetenshöjande och utbildningsinsatser, program- och nätverksaktiviteter, utredningar, utveckling och tillhandahållande av metoder, verktyg, system och modeller och standardavtal för energieffektivisering, effektiv resursanvändning, energitjänster och användning av förnybar energi med fokus på offentlig sektor, företag, banker och andra finansieringsinstitut. 
• Medel får användas till kapacitets- och kompetenshöjande insatser för energieffektivisering med syfte att minska sårbarheten för relevanta målgrupper, inklusive personer i energifattigdom, exempelvis vid höga energipriser.
• Högst 10 000 000 kronor får användas för insamling av ny och utveckling av befintlig energistatistik som kan användas i syfte att minska energianvändningen, till exempel genomförandet av mätningar av energi i hushåll och lokaler.

Anslagsposten får användas till ekonomiskt investeringsbidrag för energieffektivisering i småhus. Högst 4 000 000 kronor får användas för Boverkets administrativa kostnader.

Anslagsposten får användas för genomförandearbete och uppföljning avseende Europaparlamentets och rådets direktiv 2010/31/EU av den 19 maj 2010 om byggnaders energiprestanda, inkluderat omarbetningar av detta direktiv.

Anslagsposten får användas för länsstyrelsernas administrativa kostnader som kopplar till hantering av investeringsbidraget för energieffektivisering. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna bestäms av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för stöd och metodutveckling kring energikrav vid offentlig upphandling.

Högst 100 000 000 kronor av anslaget ska användas för att stödja pilot- och demonstrationsprojekt inom kärnkraftsutveckling. 

Anslagsposten får användas för att finansiera kostnader för uppföljning och utvärdering av energiforskningsverksamheten. Medlen får disponeras efter beslut av Regeringskansliet, Klimat- och näringslivsdepartementet.

Anslagsposten får användas för forsknings- och innovationsinsatser i enlighet med de övergripande riktlinjer som framgår av propositionen Forskning och innovation på energiområdet för 
försörjningstrygghet, konkurrenskraft och klimatomställning (prop. 2024/25:72).

Anslaget får användas för myndighetens arbete med forskningsrelaterade uppgifter, utgifter för utrednings-, utvärderings- och samordningsinsatser inom energiområdet, svenskt och internationellt forsknings- och utvecklingssamarbete samt för att uppfylla Sveriges åtaganden inom ramen för ingångna bilaterala energiforskningssamarbeten.

Anslaget får användas för att lämna statligt stöd i form av bidrag för forsknings-, utvecklings-, demonstrations- och kommersialiseringsinsatser inom energiområdet. Anslaget får även användas för utgifter för bidrag för att främja utvecklingen av teknik som baserar sig på fossilfria energislag och effektiv energianvändning i industriella processer i försöks- eller fullskaleanläggningar. Anslaget får därmed användas såväl till kärnkraft forskning som till forskning om förnybar energi. Statens energimyndighet har ansvar för strategiarbetet och har möjlighet att prioritera insatser kring alla relevanta energislag, inklusive kärnkraft, i den mån detta bedöms rimligt för att bidra till målen.

Förordningen (2008:761) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation inom energiområdet gäller för anslagsposten vid beviljande av medel i det fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga.

För anslagsposten gäller även förordningen (2003:564) om bidrag till åtgärder för en effektiv och miljöanpassad energiförsörjning i de delar som avser bidrag till investeringar för att främja energi från förnybara energikällor och investeringsstöd för infrastruktur.

Anslagsposten får användas för programanknutna aktiviteter som planering, uppföljning, utvärdering och systemkostnader.

Anslagsposten får användas för standardiseringsarbete av relevans för prioriterade forskningsområden.

Anslagsposten får användas för teknikupphandling för att utveckla, demonstrera och introducera ny energieffektiv teknik på marknaden.

Anslagsposten får användas för innovationsupphandling för att utveckla, demonstrera och kommersialisera innovativa lösningar på marknaden.

Anslagsposten får användas för EU-projekt och deltagande i EU:s program samt finansiering av myndighetens arbete med av regeringen ingångna bilaterala samarbetsavtal inom energiområdet och annat internationellt samarbete, förutsatt att verksamheten överensstämmer med övriga villkor för anslaget och energipolitiska mål.

I fråga om bidrag till dyrbar vetenskaplig utrustning vid institution inom högskola eller universitet ska samråd ske med Vetenskapsrådet. I fråga om bidrag till utrustning för provningsverksamhet ska samråd ske med RISE Research Institutes of Sweden AB.

I enlighet med propositionen Ett lyft för forskning och innovation (prop. 2008/09:50) ska bidrag till forskningsprojekt vid universitet och högskolor omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i sin helhet. Avsikten är inte att åstadkomma en generell höjning av statliga myndigheters finansiering av de indirekta kostnaderna, utan att finansieringen ska anpassas till den faktiska situationen i det enskilda fallet.

Anslagsposten får användas för allmänna energisystem- och klimatstudier.

Branschorgan och institut kan beviljas programanknutna medel för samordning, resultatspridning och nyttiggörande av projektresultat i samband med genomförande av utvecklingsprogram/branschprogram där Statens energimyndighet är medfinansiär.

Medlen får användas för länsstyrelsernas arbete med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken, i syfte att bidra till stärkt näringslivsutveckling, minskad klimatpåverkan, förbättrad energiberedskap och trygg energiförsörjning. Fördelning av medel mellan länsstyrelserna bestäms av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för myndigheters, länsstyrelsers, regioners och kommuners arbete med energiplanering, grön omställning och ökad försörjningstrygghet. Anslagsposten får användas för att främja nationell energiplanering vilket inkluderar arbete med att utveckla underlag och planeringsförutsättningar för att underlätta investeringar i fossilfri elproduktion, t.ex. kärnkraft, elnät, vätgasprojekt och annan infrastruktur som är nödvändig för elektrifieringen i Sverige, samt den nationella planen för omprövning av vattenkraft. Anslagsposten får även under utvecklingsfasen användas för Statens energimyndighets administrativa utgifter.

Anslagsposten får användas för insatser som bidrar till effektiva plan- och tillståndsprocesser för etablering av stora volymer planerbar elproduktion, t.ex. kärnkraft, men också underlätta för etablering av annan fossilfri elproduktion, elnät, vätgasprojekt och annan infrastruktur som är nödvändning för elektrifieringen.

Anslagsposten får användas för Statens energimyndighets administrativa arbete att utifrån sitt ansvarsområde och de energipolitiska målen stödja länsstyrelserna i genomförandet av arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken.

Anslagsposten får användas som finansiering av myndighetens arbete för att tydliggöravattenkraftens nyttor och betydelse för elförsörjningen. Myndigheten får för arbetet använda högst 1 000 000 kronor från anslagsposten.

Anslagsposten får användas till Energimarknadsinspektionens, Lantmäteriets och länsstyrelsernas kostnader för särskilda insatser, uppgifter eller andra myndighetsgemensamma utvecklingsarbeten som syftar till kortare ledtider vid prövning av nätkoncession.

Energimarknadsinspektionen beslutar om belopp och tidpunkter för när medel kan rekvireras samt hur outnyttjade medel ska betalas tillbaka till anslaget.

Anslagsposten får användas för Energimarknadsinspektionens administrativa arbete att utifrån sitt ansvarsområde och de energipolitiska målen stödja länsstyrelserna i genomförandet av arbetet med att utveckla den regionala energiplaneringen inom uppdraget om att leda och samordna det regionala genomförandet av energi- och klimatpolitiken.

Anslaget får användas för att utveckla ett ändamålsenligt IT-stöd för att sammanställa och tillgängliggöra innehållet i nätutvecklingsplaner för intressenter.

Anslaget får användas för att genomföra uppdraget Plattform för dialog om elmarknadens regelverk.

Anslagsposten får användas för åtgärder som genomförs i enlighet med förordningen (2016:385) om bidrag till kommunal energi- och klimatrådgivning samt för kompetensutveckling och organisering av den kommunala energirådgivningen och de regionala energikontorens samordning av den kommunala energirådgivningen. Anslagsposten får också användas för myndighetens administrativa utgifter kopplade till energi- och klimatrådgivningen, exempelvis planering, utveckling av verksamheten (t.ex. digitalisering för arbete med beredskapsfrågor), utvärdering och uppföljning av verksamheten. Anslagsposten får även användas för energi- och klimatrådgivning genom andra kanaler än kommunerna om det bedöms mer ändamålsenligt för att nå olika målgrupper så som personer som påverkas av energifattigdom, t.ex. vid rådgivning på andra språk än svenska.

Anslaget får användas för utgifter och förvaltningskostnader kopplade till Affärsverket svenska kraftnäts arbete med samordning av den långsiktiga planeringen av det nationella elsystemet om uppgifterna inte kan anses ingå i transmissionsnätsföretagets nätverksamhet när intäktsramen bestäms.

Anslagsposten får användas som finansiering av myndighetens arbete för att tydliggöravattenkraftens nyttor och betydelse för elförsörjningen. Affärsverket svenska kraftnät får för arbetet använda högst 1 000 000 kronor från anslagsposten.

Anslagsposten får användas till statsbidrag i syfte att öka kommunernas incitament att säga ja till ny vindkraft och kompensera de kommuner som redan låtit vindkraft byggas. Ekonomiskt bidrag kan lämnas i enlighet med förordningen (2017:1338) om bidrag till kommuner för att underlätta vindkraftsetableringar.

Fördelning av medel från anslagsposten beslutas av regeringen.

Anslagsposten får användas till särskilda insatser för att bidra till regeringens ambition om ny kärnkraft enligt propositionen Energipolitikens långsiktiga inriktning och för att effektivt kunna följa upp den nationella kärnkraftsamordnarens arbete, samt arbetet med att få en finansierings- och riskdelningsmodell för ny kärnkraft på plats.

Fördelning av medel från anslagsposten beslutas av regeringen.

Anslagsposten får användas som finansiering av Arbetsmiljöverkets regeringsuppdrag om inventering av lagar och regler för arbetsmiljö vid utformningen av kärnkraftverk (A2024/01446). Arbetsmiljöverket får för uppdraget använda högst 1 000 000 kronor från anslagsposten.

Anslagsposten får användas som finansiering av Boverkets regeringsuppdrag om en kartläggning av regelverk vid prövning och uppförande av nya kärnkraftverk (LI2024/02396). Boverket får för uppdraget använda högst 800 000 kronor från anslagsposten.

Anslagsposten får användas som finansiering av länsstyrelsernas regeringsuppdrag om planerings- och tillståndsprocesser för ny kärnkraft (Fi2024/02403). Länsstyrelserna får för uppdraget använda högst 5 000 000 kronor från anslagsposten under 2025, varav högst 300 000 kronor till och med rapporteringen den 28 mars. Medlen för rapporteringen den 28 mars betalas ut engångsvis efter rekvisition till Statens energimyndighet senast den 13 juni 2025. Medel som under året inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 3 november 2025 till Statens energimyndighet. Vid redovisning, rekvisition och återbetalning ska Länsstyrelserna i Hallands, Kalmar och Uppsala län hänvisa till detta beslut.

Anslagsposten får användas som finansiering av Sveriges export- och investeringsråds (Business Sweden) regeringsuppdrag om att kartlägga en nationell värdekedja för kärnkraft (KN2025/00714). Business Sweden får för uppdraget använda högst 2 000 000 kronor från anslagsposten.

Anslagsposten får användas som finansiering av länsstyrelserna i Hallands och Kalmar läns regeringsuppdrag om att genomföra insatser med syfte att skapa förutsättningar för effektiv etablering av kärnkraft (Fi2025/01342). Länsstyrelserna får för uppdraget använda högst 4 700 000 kronor från anslagsposten under 2025. Länsstyrelsen i Hallands län får använda 2 820 000 kronor av medlen och länsstyrelsen i Kalmar län får använda 1 880 000 kronor av medlen. Medlen för rapporteringen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Statens energimyndighet senast den 30 september 2025. Medel som under året inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2026 till Statens energimyndighet. Vid redovisning, rekvisition och återbetalning ska Länsstyrelserna i Hallands och Kalmar län hänvisa till detta beslut.

Anslagsposten får användas till investeringar som bidrar till planerings- och leveranssäkerhetsmål för elsystemet och därmed ökar försörjningstryggheten på nationell, regional och lokal nivå. Anslaget får användas för ekonomiska bidrag till investeringar som stärker den leveranssäkerheten eller ökar anslutningskapaciteten i elsystemet regionalt eller lokalt.

Högst 20 000 000 kronor får användas för informationsinsatser, kompetenshöjande utbildningsinsatser och nätverksaktiviteter med syfte att stärka förmågan och minska sårbarheten i de regionala energisystemen för att genomföra satsningen Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i elsystemet (Kraftlyftet). Myndigheten får trots det som står i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) finansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet med medel från anslaget. Anslagsposten fåräven användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessaområden.

Högst 10 000 000 kronor av anslagsposten får under utvecklingsfasen användas för Statens energimyndighets administrativa utgifter.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet.

Anslagsposten finansierar avgifter till internationella organisationer samt utgifter för internationellt samarbete inom energiområdet. Medel för avgifter utbetalas mot verifikat till följande organisationer:

• Internationella energiforumet (IEF),
• Internationella byrån för förnybar energi (IRENA), 
• Energistadgefördraget (ECT), och

• Clean Energy Ministerial (CEM).

I övrigt får medel användas först efter beslut av regeringen.

Anslaget får även användas för stöd till infrastruktur för elektrifiering av tunga transporter med fokus på regionala nätverk och sammanhängande stråk mellan Sveriges större städer. Anslaget får också användas för berörda myndigheters utgifter för arbete kopplat till stödet. Stöd ska fördelas i enlighet med förordningen (2022:107) om statligt stöd till regionala elektrifieringspiloter för tunga transporter.

Anslagsposten får användas för utgifter för stöd till publika stationer för snabbladdning av elfordon för ökad tillgänglighet, redundans och kapacitetshöjning längs större vägar. Medel på anslagsposten ska fördelas i enlighet med förordningen (2020:577) om statligt stöd för utbyggnad av publika laddstationer för snabbladdning av elfordon.

Högst 1 500 000 kronor får användas för Trafikverkets administrativa utgifter kopplade till stödet.

Högst 5 000 000 kronor får användas för länsstyrelsernas kostnader. Medlen fördelas mellan länsstyrelserna av Länsstyrelsen i Örebro län.

Anslagsposten får användas för stöd för produktion och förädling av biogas. 

Anslagsposten får användas till stöd för metangasreducering enligt förordningen (2014:1528) om statligt stöd till produktion av biogas liksom uppföljning och utvärdering av stödets effekter. Högst 1 000 000 kronor får användas för administrativa kostnader anknutna till stödet.

Anslagsposten får användas för energiberedskapsåtgärder och för att stärka lokala och regionala aktörers energiberedskapsförmåga.

Anslagsposten får även användas för ersättning för solidaritetsgas som begärs enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2017/1938 av den 25 oktober 2017 om åtgärder för att säkerställa försörjningstryggheten för gas och om upphävande av förordning (EU) nr 994/2010. Beslut om stöd och utbetalning av medel får, trots vad som anges i 11 § anslagsförordningen (2011:223), göras i förskott för stödberättigade kostnader under genomförandetiden.

Återbetalningsskyldighet ska finnas om investeringar med stödberättigade kostnader inte genomförs. Myndigheten får trots det som står i 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) finansiera anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet med medel från anslaget. Anslagsposten får även användas för myndighetens förvaltningskostnader inom dessa områden.

Villkor

Beloppen under rubriken "infriade åtaganden" i tabellen är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna beräknats för respektive period.

Beställningsbemyndigandet för anslag 1:5 ap.2 är avsatt för medel till genomförande av myndighetens energiplaneringsarbete.

Beställningsbemyndigandet för anslag 1:5 ap. 8 är avsatt för medel som har tilldelats satsningen Investeringsstöd för att stärka leveranssäkerheten i samhället. Användning av beställningsbemyndigandet får först ske efter regeringens beslut. 

Villkor

Villkor

Statens energimyndighet får använda en förenklad räntekontorutin som innebär att samtliga betalningar initialt går genom SCR och att en justering mellan betalningsvägarna sedan görs månadsvis.