Sjöfartsverkets resultatredovisning ska delas in i verksamhetsområden. Av redovisningen i årsredovisningen ska det framgå hur myndigheten har bidragit till uppfyllelse av de transportpolitiska målen.

Alla trafikslag ska kunna nyttjas (väg, järnväg, luft- och sjöfart) för att säkerställa effektiva och ändamålsenliga transporter. Sjöfartsverket ska därför redovisa hur myndigheten har säkerställt att val av färdsätt vid tjänsteresor sker färdmedelsneutralt och utifrån behov. Vidare ska Sjöfartsverket redovisa huruvida myndigheten köpt in hållbart flygbränsle till organisationens flygresor. När kostnader jämförs för olika färdval ska hela resans kostnad beaktas, exempelvis kostnader för nödvändig övernattning samt total arbetstid för hela resan

Sjöfartsverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och planerar att vidta för att öka produktivitet och resiliens inom lotsningsverksamheten. Sjöfartsverket ska redovisa resultatet av dessa åtgärder och eventuella hinder som finns för att kunna påskynda arbetet.

Sjöfartsverket ska redovisa hur myndigheten inom ramen för sitt uppdrag säkerställer ett effektivt genomförande av EU:s restriktiva åtgärder, inklusive anmälningsplikten enligt 12 § i lagen (2025:327) om internationella sanktioner.

Sjöfartsverket ska förvalta myndighetens innehåll på den myndighetsgemensamma webbplatsen verksamt.se.

Sjöfartsverket ska samarbeta närmare med Kustbevakningen inom olika delar av de båda myndigheternas verksamheter och redovisa vidtagna åtgärder för ett mer effektivt utnyttjande av statens maritima resurser. 

Sjöfartsverket ska vidta åtgärder för att nå det så kallade 90-dagarsmålet. Det innebär att Sjöfartsverket under minst 90 dagar ska ha förmåga att upprätthålla den samhällsviktiga verksamheten såsom exempelvis lotsning, sjö- och flygräddning och isbrytning i händelse av höjd beredskap och ytterst krig, i syfte att stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Uppdraget ska redovisas senast den 22 februari 2027 till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).
Detta ska ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar.

Sjöfartsverket ska fortsätta arbetet med att identifiera behov av och, i de fall myndigheten bedömer det lämpligt, teckna avtal som syftar till att upprätthålla försörjningen av varor och tjänster som är nödvändiga för myndighetens prioriterade uppgifter vid fredstida kriser och höjd beredskap. I de fall Sjöfartsverket nyttjar särskilda avtalsformer i form av sådana försörjningsberedskapsavtal (F-avtal) som beskrivs i betänkandet Nya samverkansformer, modern byggnads- och reparationsberedskap – för ökad försörjningsberedskap (SOU 2025:68) ska dessa avtal löpande rapporteras den blivande Myndigheten för civilt försvar. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet med kopia till Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027 och ingå i den särskilda redovisningen för civilt försvar. Som stöd för arbetet kan myndigheten använda bland annat Utgångspunkter för totalförsvaret 2025–2030 (FM2025-19772:2, MSB 2025-08877).

Sjöfartsverket ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

2 februari,
22 april,
24 juli, och
9 november.

Sjöfartsverket ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som har ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via informationssystemet  Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilaga 2 redovisas Sjöfartsverkets pågående uppdrag. För regeringsuppdrag som lämnats i ett särskilt regeringsbeslut utgör uppräkningen i bilagan endast en upplysning om vilka uppdrag som vid årets början var riktade till myndigheten och vilka tider som då gällde för återrapportering eller liknande.

Sjöfartsverket disponerar medel till utgifter för förvaltningskostnader och andra åtgärder för beredskap och civilt försvar inom transportområdet.

Sjöfartsverket disponerar medel till utgifter för att förnya isbrytarflottan.

1. Anslagsposten får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal.

2. Anslagsposten får användas för utgifter inom Sjöfartsverkets ansvarsområde som inte finansieras via handelssjöfarten såsom flyg- och sjöräddning, isbrytningsverksamhet och fritidsbåtsinfrastruktur.

1. Anslagsposten får disponeras av Sjöfartsverket med en fjärdedel i förskott per kvartal.

2. Anslagsposten får användas för utgifter för statsbidrag för att täcka drift och administration av Trollhätte kanal och slussar, Säffle kanal, samt övrig kanalverksamhet och byggnadsminnen.

Sjöfartsverkets ekonomiska mål är följande:

• Sjöfartsverket ska över en konjunkturcykel ha en rörelsemarginal före avskrivningar på 12 procent. Vid beräkning av rörelsemarginalen 
  ska investeringar som finansieras med medel från nationell plan för transportinfrastrukturen exkluderas. Sjöfartsverket ska även ha ett eget kapital som över en konjunkturcykel uppgår till minst 500 000 000 kronor.
• Som restriktion för höjningar av farledsavgifterna gäller att avgiftstarifferna får öka med högst konsumentprisindex med konstant skatt (KPI-KS). Medel som används till miljöincitament omfattas inte av restriktionen.

1. Sjöfartsverket ska för verksamhetsåret 2026, inleverera belopp motsvarande bolagsskatt. Beloppet kommer att fastställas av regeringen i samband med fastställandet av verkets resultat- och balansräkning för detta år.

2. Sjöfartsverket får disponera det överskott som kvarstår sedan nämnd inleverans gjorts.

3. Sjöfartsverket ska utbetala Sveriges bidrag för internationell ispatrulleringstjänst i Norra Atlanten.

4. Sjöfartsverket ska erhålla kompensation för belopp, motsvarande ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (1994:200), som hänför sig till den del av Sjöfartsverkets verksamhet som utgör myndighets-
utövning. Denna kompensation ska ske på det sätt och enligt de grunder som gäller enligt förordningen (2002:831) om myndigheters rätt till kompensation för ingående mervärdesskatt.

5. Sjöfartsverket ska använda och samverka om det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Sjöfartsverket ska betala 
6 511 500 kronor till den blivande Myndigheten för civilt försvar som abonnemangsavgift för systemet. 

Sjöfartsverket får i enlighet med 16 § förordningen (1993:527)
om förvaltning av statliga fastigheter, m.m. besluta om överföring av
förvaltningsansvaret mellan Sjöfartsverket och
andra fastighetsförvaltande myndigheter i sådana fall där berörda
myndigheter är överens om överföringen och om villkoren för
överföringen och då marknadsvärdet inte överstiger 10 000 000 kronor.