Verksamheten vid Sveriges Domstolar ska bedrivas med hög kvalitet. Målbalanser och omloppstider ska hållas på en rimlig nivå. I verksamheten ska hög effektivitet och god hushållning av resurser eftersträvas.

• Av brottmålen, exklusive förtursmål, ska 75 procent ta högst fem månader att avgöra i tingsrätt respektive hovrätt.
• Av tvistemålen i tingsrätt, exklusive gemensam ansökan om äktenskapsskillnad, ska 75 procent ta högst sju månader att avgöra. I hovrätt ska frågan om prövningstillstånd i 75 procent av målen ta högst två månader att avgöra. I de mål där prövningstillstånd beviljas ska 75 procent av målen ta högst tio månader att avgöra räknat från den tidpunkt då målet kom in till hovrätten.
• Av målen i förvaltningsrätt och kammarrätt, exklusive förturs- och migrationsmål, ska 75 procent ta högst sex månader att avgöra i respektive instans.
• Av målen i migrationsdomstolarna ska 90 procent av avlägsnandemålen avseende ensamkommande barn ta högst två månader att avgöra. Av övriga avlägsnandemål ska 90 procent ta högst fyra månader att avgöra. Av verkställighetsmålen ska 90 procent ta högst en månad att avgöra. Av övriga migrationsmål ska 90 procent ta högst fem månader att avgöra.
• Av målen i Migrationsöverdomstolen ska 90 procent ta högst två månader att avgöra.

Tings- och hovrätter, förvaltnings- och kammarrätter samt Högsta domstolen och Högsta förvaltningsdomstolen ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.  

Domstolsverket ska särskilt redovisa handläggningstider i mål där personer under 21 år står åtalade.

Av ärendena vid hyres- och arrendenämnderna, exklusive ärenden om avstående från besittningsskydd (bostad och lokal), medling (lokal och arrende), uppskov med avflyttning/avträde (lokal och anläggnings- arrende) och dispens (jordbruks- och anläggningsarrende), ska 75 procent ta högst fyra månader att avgöra. 

Hyres- och arrendenämnderna ska i samråd med Domstolsverket själva sätta sina verksamhetsmål i enlighet med den mallstruktur för verksamhetsmål som Domstolsverket fastställer.

Domstolsverket ska redogöra för hur Sveriges Domstolar i sin verksamhet har säkerställt en säker hantering av skyddade personuppgifter.

Domstolsverket ska redogöra för vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att alla som arbetar vid eller besöker Sveriges Domstolar ska vara trygga och säkra och för att öka motståndskraften mot infiltration och annan otillbörlig eller otillåten påverkan.

Domstolsverket ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informations- och cybersäkerhet och för hur den planerar för att kunna möta framtida behov. Domstolsverket ska särskilt redovisa huruvida myndigheten har gjort en utvärdering av det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps verktyg Cybersäkerhetskollen eller motsvarande samt, om så skett, vilka åtgärder som har vidtagits med anledning av resultatet.

Domstolsverket ska redovisa hur domstolarna arbetar för att de förhandlingar där barn deltar ska vara anpassade till barnets behov och förutsättningar. Domstolsverket ska också redovisa hur myndigheten lämnar stöd till domstolarna i detta arbete.

Domstolsverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att hantera sina utgående beställningar av varor och tjänster elektroniskt, enligt förordningen (2003:770) om statliga myndigheters elektroniska informationsutbyte, och för att öka användningen av e-handel.

Domstolsverket ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Domstolsverket ska även, i samverkan med domstolarna och nämnderna, vidta åtgärder för att ytterligare stärka förmågan att bedriva en effektiv och rättssäker verksamhet inom Sveriges Domstolar under fredstida krissituationer och vid krig och krigsfara. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 22 februari 2026 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Detta ska ingå i en samlad redovisning för civilt försvar.

Domstolsverket ska redovisa en analys över ersättningarna från anslaget 1:11 Rättsliga biträden m.m. under 2025 i jämförelse med utvecklingen från 2016 och framåt. Uppdraget ska redovisas senast den 15 mars 2026 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet).

Domstolsverket ska tillsammans med Brottsförebyggande rådet, Kriminalvården, Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Uppdraget utökas på så sätt att även Ekobrottsmyndigheten ska ingå i arbetet. Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 2 mars 2026.

Domstolsverket ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten.

Prognoserna ska innehålla bedömningar av hur kostnaderna från anslagen 1:5 Sveriges Domstolar och 1:4 Domstolsprövning i utlänningsmål beräknas utvecklas avseende personal, lokaler och drift samt förändringar av verksamheternas mål och ärenden.

Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar.

Om prognoserna, exklusive för anslagen 1:11 Rättsliga biträden m.m. och 1:5 Rättsliga biträden m.m. vid domstolsprövning i utlänningsmål, visar ett underskott ska Domstolsverket redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel, samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

Vidare ska myndigheten i särskild ordning lämna en prognos över intäkter och kostnader inom den avgiftsbelagda verksamheten för 2025 och 2026 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 25 juli och den 20 oktober.

Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

3 februari

25 april

25 juli

20 oktober.

Domstolsverket ska genomföra åtgärder som gör tillståndsprövningen enligt miljöbalken mer effektiv och förutsebar i syfte att korta handläggningstiderna. I arbetet ingår att Domstolsverket ska utveckla e-tjänster för tillståndsansökningar enligt miljöbalken och att bidra med information till Naturvårdsverket i deras arbete med att ta fram och utveckla statistik inom området. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 december 2026.

Anslaget får användas till utgifter för 

• de allmänna domstolarnas, de allmänna förvaltningsdomstolarnas, hyres- och arrendenämndernas, Rättshjälpsmyndighetens, Rättshjälpsnämndens, Notarienämndens, Överklagandenämnden för nämndemannauppdrags samt Domstolsverkets verksamhet
• bidrag till nämndemannasammanslutningar, information till nämndemän och bidrag till nämndemäns resekostnader vid studiebesök
• uppstartskostnader för internationellt utvecklingssamarbete
• den nordisk-baltiska regionala avdelningen vid den enhetliga patentdomstolen
• representanter i Rådgivande organet av europeiska domare inom Europarådet 
• Sveriges Domareförbunds deltagande i International Association of Judges (IAJ) och Association of European Administrative Judges (AEAJ) samt i visst nordiskt samarbete.

Anslaget får användas till utgifter för

• rättshjälp enligt rättshjälpslagen (1996:1619). Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rättshjälp enligt rättshjälpslagen disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna, hyres- och arrendenämnderna, Rättshjälpsmyndigheten samt Rättshjälpsnämnden.
• utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt försvar och offentligt ombud disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för offentligt biträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för offentligt biträde och tredje man för utredning enligt lagen (1996:1620) om offentligt biträde disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt Rättshjälpsmyndigheten.
• rådgivning. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende rådgivning enligt rättshjälpslagen (1996:1619) disponeras av Rättshjälpsmyndigheten.
• utgifter för målsägandebiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för målsägandebiträde disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för medlare och rättegångsbiträde. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för medlare och rättegångsbiträde enligt föräldrabalken (1949:381) disponeras av de allmänna domstolarna.
• utgifter för särskild företrädare för barn. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för särskild företrädare för barn disponeras av de allmänna domstolarna.
• ersättningsgaranti för bodelningsförrättare. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende ersättningsgaranti för bodelningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna.
• diverse kostnader för rättsväsendet. Efter rekvisition till Domstolsverket kan medel från anslaget betalas ut till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) och till Länsstyrelsen i Stockholms län. Från anslaget får avräknas ersättning för kostnader avseende översättning, delgivning m.m. som hänför sig till internationellt straff- och civilrättsligt samarbete inom Centralmyndighetens ansvarsområde och som inte ska bäras av annan myndighet.
• vissa domstolsutgifter m.m. Efter beslut från Domstolsverket får medel avseende utgifter för bevisning, parter, tolk m.m., god man, förvaltararvoden m.m. i konkurser samt ersättning till likvidatorer och bouppteckningsförrättare disponeras av de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämnderna.

Domstolsverket får vidare betala ut medel efter rekvisition från Regeringskansliet, Kriminalvården och övervakningsnämnderna inom Kriminalvården, Socialstyrelsen, Arbetsdomstolen och länsstyrelserna.

Anslaget får även användas för att finansiera utgifter som i reglerings- brevet för 1997 skulle avräknas mot anslagsposterna 1–5 för utgifter i ärenden som påbörjats innan den nya rättshjälpslagen (1996:1619) trädde i kraft (den 1 december 1997).

Medel som levereras in på grund av ålagd återbetalningsskyldighet för utgift som belastat anslaget ska redovisas på inkomsttiteln 2811 Övriga inkomster av statens verksamhet.

Villkor

För de offentligrättsliga avgifterna ska avgifternas intäkter bidra till att täcka verksamhetens kostnader.

Avgifternas storlek för den offentligrättsliga verksamheten framgår av förordningen (1987:452) om avgifter vid de allmänna domstolarna.