Myndighetens uppgifter framgår bl.a. av förordningen (2015:1047) med instruktion för Statens skolverk.

Statens skolverk ska redovisa hur effektiviseringsarbetet inom myndigheten har bedrivits och kommer att bedrivas, inklusive uppskatta vilka kostnadsminskningar som har gjorts, mot bakgrund av bl.a. minskningen av förvaltningsanslaget (prop. 2025/26:1 utg.omr. 16 avsnitt 3.6.1). Vidare ska Skolverket redovisa vilka utvecklingsinsatser i verksamheten som myndigheten har vidtagit och planerar att vidta när det gäller att stärka den egna organisationen, styrningen och uppföljningen. Syftet med utvecklingsinsatserna ska vara att erbjuda skolväsendet ett ännu mer relevant och ändamålsenligt stöd som utgår från målgruppernas behov och vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Redovisningen ska omfatta hur Skolverket omhändertagit de erfarenheter och det arbete som gjorts, bl.a. vad gäller samverkan mellan skolmyndigheterna, inom ramen för uppdraget om en översyn av stöd och information via webbplatser samt om utveckling och samordning av forskningsspridning (U2023/02135).

Statens skolverk ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att motverka felaktiga utbetalningar av de stöd och bidrag som myndigheten administrerar.

Statens skolverk ska övergripande redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet, inklusive den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter. Myndigheten ska även lämna en redogörelse över vidtagna åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av arbetet.

Statens skolverk ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Försvarsdepartementet) senast den 22 februari 2027 i den särskilda redovisningen för civilt försvar.

1. Prognoser

Statens skolverk ska redovisa prognoser för 2026–2029 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 2 februari,

– 22 april,

– 24 juli, och

– 9 november.

Statens skolverk ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 24 juli 2026 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Statskontoret.

Statens skolverk ska ta fram ett nationellt kartläggningsmaterial som kan ligga till grund för rektorns beslut om när en elev ska få undervisning i svenska som andraspråk och för beslut om när en elev ska övergå från ämnet svenska som andraspråk till ämnet svenska i grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan och specialskolan. Skolverket ska samordna framtagandet av ett nationellt kartläggningsmaterial med arbetet i uppdraget om att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner, i vilket det bl.a. ingår att ta fram kursplaner som riktar sig till elever som är nybörjare i svenska språket och som ska benämnas Grundläggande svenska (U2025/02427). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 september 2027.

Statens skolverk och Arbetsmiljöverket ska tillsammans och utifrån respektive myndighets ansvarsområde kartlägga eventuella hinder i
skolhuvudmännens arbete med incidentrapportering internt och anmälan av tillbud till ansvariga myndigheter. Utifrån kartläggningen ska de även, inom ramen för respektive myndighets uppdrag, se över och komplettera befintligt stöd när det gäller arbetsmiljön i verksamheter inom skolväsendet. I detta ingår stöd till huvudmännen och rektorerna i arbetet med att systematiskt hantera tillbud i verksamheten för att öka förutsättningarna att förebygga risker för hot och våld mot lärare, förskollärare eller annan personal och, i förekommande fall, elever. Skolverket och Arbetsmiljöverket bör inom ramen för uppdraget även inhämta kunskaper och erfarenheter från relevanta myndigheter inklusive Försäkringskassan och Statens skolinspektion. Skolverket och Arbetsmiljöverket ska gemensamt redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 30 december 2026.

Statens skolverk och Forum för levande historia ska tillsammans genomföra spridningsaktiviteter och följa upp verktyget för
systematiskt arbete med demokratistärkande insatser i skolväsendet, folkbildningen och inom andra delar av utbildning för vuxna. Syftet är att motverka nutida uttryck för antisemitism och andra former av rasism, oavsett vem det drabbar. Uppdraget ska anpassas till och ta hänsyn till uppdraget som Brottsförebyggande rådet har om hatbrott i regleringsbrevet för budgetåret 2026. Myndigheterna ska erbjuda målgrupperna processtöd i arbetet med verktyget och arbeta utåtriktat för att nå fler förskolor och skolor, i synnerhet sådana förskolor och skolor som särskilt är i behov av arbete med verktyget. Utgångspunkten för uppdraget är densamma som för tidigare uppdrag (U2021/04941, Ku2021/02377, U2023/03701 och Ku2023/01402). Myndigheterna ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska redovisas gemensamt till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Kulturdepartementet) senast den 15 januari 2027. I redovisningen ska det ingå uppgifter om i vilken utsträckning och utifrån vilka utmaningar som förskolor och skolor har tagit del av det stöd som erbjuds inom ramen för uppdraget.

Statens skolverk ska förbereda för fortbildning i form av uppdragsutbildning för lärare som i dag arbetar i förskoleklassen eller i grundskolans årskurs 1–3. Fortbildningen ska syfta till att ge de lärare som ska arbeta i blivande årskurs 1 kompetens att integrera förskolans pedagogik och arbetssätt på lämpligt sätt i undervisningen. Vid behov av särskilt anpassad fortbildning för lärare inom anpassade grundskolan, specialskolan och sameskolan bör tillgången till skolformsspecifik fortbildning säkerställas. Skolverket ska även ta fram andra kompetensutvecklingsinsatser för lärare och andra berörda personalgrupper med samma syften som för fortbildningen. Fortbildningen och kompetensutvecklingsinsatserna ska kunna erbjudas från och med vårterminen 2027. Uppdraget ska genomföras med utgångspunkt i förslagen i betänkandet En tioårig grundskola – Införandet av en ny årskurs 1 i grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan (SOU 2021:33 avsnitt 6.5). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 29 januari 2027.

Statens skolverk ska förvalta och utveckla sitt arbete när det gäller att använda sig av regionala statistikområden (RegSo) för analyser, uppföljningar och utvärderingar samt vid redovisning av statistik med syfte att främja utvecklingen av skolväsendet inom områden där utanförskapet är stort. Vidare ska Skolverket analysera hur myndigheten kan påverka utvecklingen av skolväsendet i områden där utanförskapet är stort samt belysa hur myndighetens arbete mot utanförskap kan stärkas. Skolverket ska även bistå Boverket med sakkunskap och underlag som bidrar till Boverkets uppdrag om utanförskap i regleringsbrev för budgetåret 2026. Skolverkets tidigare uppdrag om effektivare integration och minskat utanförskap (U2023/03701) samt Statistiska centralbyråns och Boverkets fördjupade analys av områden där utanförskapet är stort (SCB, Slutrapport av regeringsuppdrag 2024:2) ska vara utgångspunkter för arbetet.

Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) informerat om uppdraget. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) senast den 5 mars 2027. 

Statens skolverk ska sprida information till kommunerna om att de har tilldelats extra medel för att erbjuda utökad tid i förskola och fritidshem för barn vars föräldrar omfattas av aktivitetskravet inom försörjningsstödet. Myndigheten ska även genomföra insatser för att främja att utökad tid erbjuds. I uppdraget ingår även att, efter att aktivitetskravet har trätt i kraft den 1 juli 2026, följa upp i vilken utsträckning reformen har inneburit förändring i antalet erbjudna timmar samt redovisa resultatet av denna uppföljning fördelat per kommun. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskap och erfarenhet från Sveriges Kommuner och Regioner. Uppdraget ska redovisas senast den 26 februari 2027 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Socialdepartementet).

För genomförandet av uppdraget får Skolverket under 2026 använda högst 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det under utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2026 uppförda anslaget 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m, anslagspost 5 Övriga utvecklingsmedel. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 30 november 2026. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2027 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet.

Statens skolverk ska revidera kartläggningsmaterialet för bedömning av nyanlända elevers kunskaper, så att materialet är bättre anpassat till alla berörda elevgrupper och kan användas mer effektivt. Revideringen ska utgå från Skolverkets översyn av kartläggningsmaterialet (U2024/02541). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 7 december 2026.

Statens skolverk och Kriminalvården ska, med utgångspunkt i promemorian Kriminalvårdens skolverksamhet för barn och unga (U2025/02404), gemensamt analysera vilket eller vilka program motsvarande yrkesprogram i gymnasieskolan, och i förekommande fall inriktningar inom dessa program, som Kriminalvården bör kunna erbjuda inom ramen för sin skolverksamhet. Myndigheterna ska även analysera hur utbildning motsvarande introduktionsprogrammet yrkesintroduktion bör kunna erbjudas. Vidare ska myndigheterna analysera vilket eller vilka program motsvarande nationella program i anpassade gymnasieskolan som Kriminalvården bör kunna erbjuda inom ramen för sin skolverksamhet. Vid genomförandet av uppdraget ska särskild hänsyn tas till att utbildningen ska anordnas i kriminalvårdsanstalt. I uppdraget ingår också att analysera möjligheterna för eleverna att efter genomförd utbildning etablera sig på arbetsmarknaden. Skolverket ska vara samordnande myndighet för uppdraget. Skolverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Justitiedepartementet) senast den 30 september 2026.

Följande uppdrag ges utifrån lagrådsremissen Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för mindre enskilda huvudmän i skolväsendet. Uppdragen ges med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av den proposition regeringen har för avsikt att lämna i mars 2026. Statens skolverks arbete ska bedrivas med utgångspunkt i lagrådsremissens bedömningar och förslag.

11. Erbjuda stöd

Skolverket ska ta fram och erbjuda stöd till enskilda huvudmän i skolväsendet om allmänna handlingar, sekretess och arkivering, inför och efter införandet av offentlighetsprincipen hos enskilda huvudmän i skolväsendet. Stödet, som ska vara konkret och verksamhetsnära, ska ges i form av stödmaterial, kompetensutveckling och som generell rådgivning om regelverket inom ramen för myndighetens upplysningstjänst. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket föra en dialog med målgruppen. Skolverket ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 18 december 2026.

12. Utveckla det nationella informationssystemet för skolväsendet

Regeringen har i lagrådsremissen föreslagit att enskilda huvudmän som enligt lagrådsremissens förslag är mindre huvudmän ska få tillämpa vissa s.k. lättnadsregler. Vilka huvudmän som ska anses vara mindre föreslås avgränsas med ett högsta barn- och elevantal. För att det ska vara tydligt för allmänheten vilka huvudmän, och därmed vilka förskole- eller skolenheter, som får tillämpa lättnadsregler, behöver information om detta finnas tillgänglig i det nationella informationssystemet för skolväsendet enligt förordningen (2015:195) om ett nationellt informationssystem för skolväsendet. Även motsvarande uppgifter om fritidshem behöver finns tillgängliga för allmänheten. Skolverket ska därför ta fram förslag till författningsändringar för att myndigheten den 1 januari 2029 ska kunna publicera sådana uppgifter. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 juni 2028.

13. Kartlägga bestämmelser om uppgiftsskyldighet

Skolverket ska kartlägga bestämmelser om uppgiftsskyldighet för enskilda huvudmän inom skolväsendet som finns i föreskrifter på lägre nivå än förordning, men som fr.o.m. den 1 januari 2027 bör regleras i förordning för att ha sekretessbrytande effekt enligt 10 kap. 28 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 juni 2026.

Statens skolverk ska ta fram ett förslag på hur Sveriges kulturkanon kan införas i relevanta delar av styrdokumenten och ett stöd för hur Sveriges kulturkanon kan användas i tillämpliga delar i utbildningen i skolväsendet. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket beakta Riksantikvarieämbetets uppdrag att utveckla en digital plattform för Sveriges kulturkanon (Ku2026/00396). Vidare ska Skolverket samordna arbetet med uppdraget med det pågående uppdraget att förbereda införandet av en tioårig grundskola och ta fram förslag på nya läroplaner (U2025/02427 och U2026/00888). Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 maj 2027.

Statens skolverk ska ta fram stöd för hur undervisning i svenska som andraspråk, nivå 1, och yrkesämnen som ingår i vård- och omsorgsprogrammet kan integreras vid utbildning i kommunal vuxenutbildning. Stödet ska möjliggöra att eleverna får med sig de kunskaper i svenska som behövs för arbete i äldreomsorgen. Skolverket ska vid genomförandet av uppdraget inhämta kunskaper och erfarenheter från Stockholms universitet och Socialstyrelsen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Socialdepartementet med kopia till Utbildningsdepartementet) senast den 31 mars 2028.

För uppdraget får Skolverket under 2026 använda högst 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg för budgetåret 2026 uppförda anslaget 4:5 Stimulansbidrag och åtgärder inom äldreområdet, anslagsposten 8 Utvecklingsmedel - Kammarkollegiet. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2026. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2027 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2026 avseende Statens skolverk. För 2027 beräknas 1 000 000 kronor avsättas för uppdraget under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget.

Statens skolverk ska med utgångspunkt i propositionen Bättre förutsättningar för trygghet och studiero i skolan (prop. 2025/26:193) ta fram stöd, t.ex. i form av exempelmallar, när det gäller arbetet med skolregler, konsekvensplaner samt förväntansdokument. Skolverket ska inom ramen för uppdraget, när det är aktuellt, se över och komplettera befintligt stöd inklusive webbsidor som rör detta arbete. Stödet ska – med förbehåll för att riksdagen beslutar i enlighet med förslagen i propositionen – ge tillämparna en såväl konkret som juridisk vägledning och tillhandahållas så snart som möjligt efter riksdagens beslut med anledning av propositionen. Stödet ska dock tillhandahållas senast den 1 januari 2027. Vid genomförandet av uppdraget ska Skolverket inhämta kunskaper och erfarenheter från Specialpedagogiska skolmyndigheten, Statens skolinspektion och Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 18 december 2026.

Statens skolverk ska genomföra kunskapshöjande insatser riktade till huvudmän i syfte att motverka antisemitism i skolväsendet. En utgångspunkt för arbetet är myndighetens studie Antisemitism i skolan och de slutsatser som framgår av rapporten (rapport 2025:28). Insatserna ska fokusera på spridning av Skolverkets egna och andra relevanta aktörers befintliga insatser och metoder samt särskilt beakta Forum för levande historias uppdrag att genomföra kunskapshöjande insatser mot antisemitism (A2025/00530) och uppdraget till Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) att sprida kunskap om arbetsmetoder mot antisemitism (U2023/00410). I arbetet med uppdraget ska Skolverket föra en dialog med Forum för levande historia och Göteborgs universitet (Segerstedtinstitutet) samt i övrigt inhämta kunskaper och erfarenheter från andra relevanta aktörer. Skolverket ska löpande hålla Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) informerat om arbetet. Uppdraget ska delredovisas senast den 15 februari 2027 och slutredovisas senast den 15 februari 2028 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Arbetsmarknadsdepartementet) med kopia till Forum för levande historia. Uppdraget är i linje med regeringens strategi för att stärka judiskt liv och motverka antisemitism åren 2025–2034 (Ku2025/00578).

För uppdraget får Skolverket under 2026 använda högst 1 000 000 kronor som ska redovisas mot det inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet för budgetåret 2026 uppförda anslaget 2:2 Åtgärder mot diskriminering och rasism m.m., anslagsposten 12 Åtgärder mot antisemitism. Medlen betalas ut engångsvis efter rekvisition till Kammarkollegiet senast den 1 december 2026. Medel som inte har använts för avsett ändamål ska återbetalas senast den 31 mars 2027 till Kammarkollegiet. Vid samma tidpunkt ska en ekonomisk redovisning av använda medel lämnas till Kammarkollegiet. Rekvisition, återbetalning och redovisning av medel ska hänvisa till regleringsbrevet för budgetåret 2026 avseende Statens skolverk. För 2027 beräknas 1 000 000 kronor avsättas för uppdraget under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella anslaget.

Statens skolverk, Brottsförebyggande rådet och Socialstyrelsen ska gemensamt ta fram ett sammanhållet, behovsanpassat och praktiknära kunskaps- och metodstöd för brottsförebyggande arbete i skolväsendet. Stödet ska omfatta såväl social som situationell brottsprevention. Med social brottsprevention avses i detta uppdrag åtgärder för att minska individers benägenhet att begå brott samt att minska risken för individer att utsättas för brott. Med situationell brottsprevention avses i detta uppdrag att förhindra eller försvåra att brott begås genom att förändra den aktuella platsen eller situationen där brott kan begås. Stödmaterialet ska knyta väl an till skolväsendets uppdrag. Uppdraget ska samordnas med uppdraget om situationell brottsprevention i skolväsendet (U2025/01545, Ju2025/01479). Även andra relevanta uppdrag på området ska beaktas. Vid genomförande av uppdraget ska myndigheterna inhämta kunskaper och erfarenheter från Polismyndigheten och Statens institutionsstyrelse. Skolverket ska vara samordnande myndighet. Myndigheterna ska gemensamt redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet, Justitiedepartementet och Socialdepartementet) senast den 30 juni 2027.

1. Fortbildning och kompetensutveckling med anledning av införandet av en tioårig grundskola

Uppdraget om fortbildning och kompetensutveckling med anledning av införandet av en tioårig grundskola ändras på så sätt att fortbildningen och kompetensutvecklingsinsatserna ska kunna erbjudas från och med höstterminen 2027. Uppdraget ändras vidare på så sätt att det också ska genomföras med utgångspunkt i propositionen En tioårig grundskola (prop. 2024/25:143 avsnitt 6.3). Uppdragstiden förlängs. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 17 september 2027.

Uppdraget om drift och förvaltning för inloggning till provtjänst för digitala nationella prov ändras på så sätt att uppdragstiden förlängs till den 30 juni 2028. Skolverket ska utreda hur den fortsatta driften och förvaltningen ska ske efter detta datum. Vidare ändras uppdraget på så sätt att det ska delredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 1 oktober 2026 och 2027 och slutredovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 31 december 2028.

1. Förbereda framtagande av standardiserade tester. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025.
2. Förbereda för ändringar i betygssystemet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025.
3. Förbereda införandet av en tioårig grundskola. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025.
4. Demokratistärkande insatser för att motverka antisemitism och andra former av rasism. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ska slutredovisas senast den 15 januari 2026.
5. Stödmaterial för att förebygga sexualbrott och andra grova brott. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 18 februari 2026.
6. Stödmaterial om hur personal kan agera i bl.a. akuta situationer. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 27 februari 2026.
7. Säkerställa proaktivitet och handlingskraft vid fredstida krissituationer eller vid krig och krigsfara. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 1 mars 2026.
8. Effektivare arbete för integration och minskat utanförskap. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ska slutredovisas senast den 5 mars 2026.
9. Intresse och behörighet för STEM-utbildning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ändrades i regleringsbrevet för 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 16 mars 2026.
10. Uppmärksamma 250-årsjubileet av judiskt liv i Sverige. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 31 mars 2026.
11. Stödmaterial för undervisning om psykisk hälsa. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 29 maj 2026.
12. Stöd för uppföljning av barns språkutveckling i förskolan. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 5 juni 2026.
13. Fortbildning för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ändrades i regleringsbrevet för 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2026.
14. Arbete för att förebygga, upptäcka och åtgärda mäns våld mot kvinnor, inklusive våld i ungas relationer och hedersrelaterat våld och förtryck. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ska slutredovisas senast den 1 december 2026.
15. Stärkta kunskaper i samiska. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska redovisas senast den 30 december 2026.
16. Drift och förvaltning för inloggning till provtjänst för digitala nationella prov. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ska slutredovisas senast den 31 december 2026.
17. Tekniksprånget. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2020 och ändrades i regleringsbrevet för 2024. Uppdraget ska redovisas årligen senast den 1 mars och slutredovisas senast den 1 mars 2027.
18. Språkträning för anställda inom välfärden. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ändrades i regleringsbrevet för 2024. Uppdraget ska slutredovisas senast den 31 mars 2027.
19. Situationell brottsprevention i skolväsendet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025. Den del av uppdraget som rör en nationell kartläggning och en internationell lägesbild ska redovisas senast den 29 maj 2026. Den del av uppdraget som rör ett kunskaps- och metodstöd ska delredovisas senast den 30 december 2026. Uppdraget ska slutredovisas senast den 30 juni 2027.
20. Utvärdering av statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2023 och ska slutredovisas senast den 1 december 2027.
21. Statistik om skolbibliotek och lägesbeskrivning. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024. Den del av uppdraget som rör lägesbeskrivningen ska redovisas senast den 15 december 2026 och därefter senast den 17 december 2027.
22. Språksatsning i fritidshemmet. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska delredovisas senast den 13 april 2026 och slutredovisas senast den 20 december 2027.
23. Framtagande av läslistor. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2024 och ändrades i regleringsbrevet för 2025. Uppdraget ska slutredovisas senast den 12 januari 2028.
24. Försöksverksamhet med språkstärkande insatser under skollov. Uppdraget återges i regleringsbrevet för 2025 och ska delredovisas senast den 25 februari 2026 och 25 februari 2027 och slutredovisas senast den 25 februari 2028.

Se bilaga 1.

Anslagsposten får användas för Statens skolverks förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för utvecklingsarbete, kompetensutveckling och internationella studier enligt nedan angivna villkor.

Villkor som avser uppdrag givna i särskild ordning

I enlighet med regeringsbeslut den 27 februari 2014 (U2014/01602 m.fl.) ska Statens skolverk betala ut 3 300 000 kronor till Linköpings universitet för uppdraget att stödja skolutvecklingen inom de naturvetenskapliga ämnena och teknik samt svara för en samordning av de verksamheter som bedrivs vid de nationella resurscentrumen i biologi, fysik respektive kemi vid Uppsala universitet, Lunds universitet respektive Stockholms universitet samt vid det egna resurscentrumet i teknik.

Högst 110 500 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av Statens skolverks uppdrag att genomföra riktade insatser för högre kunskapsresultat och ökad måluppfyllelse (U2024/01164). Medlen får även användas för att slutföra samverkansperioden för huvudmän i redan beslutade urvalsomgångar inom ramen för uppdraget att genomföra insatser för att stärka utbildningens kvalitet för barn och elever som är nyanlända eller har annat modersmål än svenska (U2019/03787) och uppdraget om samverkan för bästa skola (U2019/03786).

Villkor som avser uppdrag givna i regleringsbrev

Statens skolverk ska betala ut 18 000 000 kronor till Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) för utgifter med anledning av uppdraget att fortsatt genomföra Tekniksprånget.

Högst 12 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om språksatsning i fritidshemmet.

Högst 4 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av den del av uppdraget om fortbildning och kompetensutveckling med anledning av införandet av en tioårig grundskola som avser framtagande av andra kompetensutvecklingsinsatser.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om reviderat kartläggningsmaterial för nyanlända elever. 

Villkor som avser förordningar

Statens skolverk ska använda högst 482 000 000 kronor för utgifter i enlighet med 3 § förordningen (2011:947) om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning och lärlingsliknande utbildning inom introduktionsprogram. För första halvåret 2026, för ansökan avseende vårterminen 2026, ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor. För andra halvåret 2026, för ansökan avseende höstterminen 2026, ska Skolverket besluta om högst 241 000 000 kronor.

Högst 119 200 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:854) om vidareutbildning i form av ett fjärde tekniskt år och statsbidrag för sådan utbildning.

Högst 25 500 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (1997:153) om statsbidrag till teknik- och naturvetenskapscentrum.

Högst 232 300 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:144) om statsbidrag för hjälp med läxor eller annat skolarbete utanför ordinarie undervisningstid. Av dessa medel får högst 45 000 000 kronor fördelas till huvudmän för gymnasieskolan. 

Högst 112 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2014:47) om statsbidrag för undervisning under skollov. 

Högst 106 100 000 kronor ska användas för utgifter för befattningsutbildning i enlighet med förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem.

Högst 570 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:316) om statsbidrag till huvudmän för förskoleklasser och grundskolor med socioekonomiska utmaningar. 

Högst 555 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:86) om statsbidrag för inköp av läroböcker och lärarhandledningar.

Högst 200 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2024:1340) om statsbidrag för personalkostnader i akutskolor.

Högst 1 350 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2024:1341) om statsbidrag för personalförstärkning. Utöver dessa medel ska högst 200 000 000 kronor användas för utgifter i enlighet med 5 § nämnda förordning.

Högst 200 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:179) om statsbidrag för personalkostnader för skolsociala team.

Högst 45 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:355) om försöksverksamhet med riksrekryterande spetsutbildning i grundskolans högre årskurser och statsbidrag för sådan utbildning, förordningen (2008:793) om försöksverksamhet med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning och statsbidrag för sådan utbildning, förordningen (2024:675) om riksrekryterande spetsutbildning i högstadiet i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning och förordningen (2024:677) om statsbidrag för riksrekryterande spetsutbildning i matematik eller naturvetenskapliga, teknikvetenskapliga, samhällsvetenskapliga eller humanistiska ämnen i gymnasieskolan.

Högst 40 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:889) om statsbidrag för införande av ämnesbetyg.

Högst 500 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2024:62) om statsbidrag för inköp av litteratur.

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:192) om statsbidrag för entreprenörskap i skolan och för upphandling av tjänster för att stödja entreprenörskap inom skolväsendet. 

Högst 100 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om försöksverksamhet med språkstärkande insatser under skollov. I detta ingår att fördela medel enligt förordningen (2025:49) om statsbidrag för försöksverksamhet med språkstärkande insatser under skollov.

Högst 300 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2025:718) om statsbidrag till säkerhetshöjande åtgärder i skolväsendet.

Högst 12 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2025:359) om statsbidrag för fjärrundervisning i nationella minoritetsspråk. 

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2011:398) om särskild utbildning med judiska studier i grundskolan och statsbidrag för sådan utbildning.

Övriga villkor

Högst 10 000 000 kronor ska användas för elevers deltagande i och för anordnande av vetenskapstävlingar. Fördelningen av medlen ska prioriteras så att vetenskapsolympiader och andra internationella vetenskapstävlingar tilldelas medel i första hand och nationella vetenskapstävlingar och kvalificeringstävlingar i andra hand. Medlen ska fördelas med en rimlighet i förhållandet mellan aktiviteterna och kostnaderna i ansökan.

Medel under anslagsposten får användas för stipendier till islänningar för yrkesutbildning i Sverige.

Högst 100 000 kronor ska användas för utgifter i samband med Europeisk språkutmärkelse (European Language Label).

Statens skolverk ska betala ut 500 000 kronor till vardera Stockholms universitet och Lunds universitet för verksamheterna med nationellt resurscentrum i kemi respektive fysik.

Statens skolverk ska betala ut 1 700 000 kronor till Göteborgs universitet för verksamheten Nationellt centrum för matematikutbildning i syfte att stimulera den ämnesdidaktiska forskningen inom matematik och sprida dess resultat.

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 2 000 000 kronor till Stiftelsen Allmänna Barnhuset för att vidareutveckla och sprida Skolfam och Förfam. Det inkluderar bl.a. att fortsätta den nationella samordningen och utvecklingen av Skolfam, sprida Skolfam ytterligare regionalt och kommunalt, initiera nationell samordning av Förfam och utveckla en manual för Förfam. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 30 mars 2027.

Statens skolverk ska efter ansökan betala ut högst 88 000 000 kronor till sådana enskilda mindre huvudmän som avses i förslaget till ny lydelse av 29 kap. 15 § skollagen (2010:800) i regeringens proposition Offentlighetsprincipen med lättnadsregler för enskilda mindre huvudmän i skolväsendet (prop. 2025/26:191). Medlen syftar till att underlätta mindre huvudmäns förberedelser för att hantera de uppgifter som offentlighetsprincipen för med sig. Medlen ska fördelas bland de huvudmän som uppfyller kriterierna enligt förslaget ovan med samma belopp till varje huvudman. Detta villkor gäller med förbehåll för riksdagens beslut med anledning av propositionen.

Resterande medel på anslagsposten får användas först efter beslut av regeringen.

Statens skolverk ska betala ut 15 000 000 kronor av medlen under anslagsposten till WorldSkills Sweden för arbetet med att höja yrkesutbildningens kvalitet och attraktionskraft.

Statens skolverk ska efter rekvisition betala ut 3 500 000 kronor till NTA Skolutveckling ekonomisk förening för arbetet med skolutvecklingsprogrammet Naturvetenskap och teknik för alla. Skolverket ska redovisa användningen av medlen. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 30 mars 2027.

Statens skolverk ska betala ut 700 000 kronor till ämneslärarorganisationer. 

Övriga medel ska användas för

• bidrag till elevorganisationer i form av verksamhetsstöd,
• bidrag till föräldraorganisationer,
• Sveriges anslutning till Europeiskt centrum för moderna språk i Graz,
• förberedelsearbete när det gäller uppfinnartävlingen Årets unga innovatör för elever i årskurserna 6–9, och
• stöd till Dyslexiförbundet för verksamheten vid Skrivknuten i Stockholm.

Medel under anslagsposten ska användas för ett elevbaserat tilläggsbidrag till Göteborgs, Kristianstads, Stockholms och Umeå kommuner för utbildning i gymnasieskolan för svårt rörelsehindrade elever. Antalet elevplatser och tilläggsbidraget för respektive kommun 2026 anges nedan. Medlen ska utbetalas till respektive kommun under februari och november 2026 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

Medlen ska vidare användas för ersättning till Örebro kommun enligt

• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om gymnasial utbildning i Örebro för döva och hörselskadade samt dövblinda ungdomar från hela landet, där elevantalet uppgår till 258 elever och totalt verksamhetsstöd till 107 500 000 kronor för 2026,
• 8 § nämnda avtal, där medel för särskilda stödinsatser för vårterminen 2026 ska uppgå till 1 454 855 kronor,
• 9 § nämnda avtal, och
• 6 § avtalet mellan staten och Örebro kommun om utbildning vid den riksrekryterande anpassade gymnasieskolan för elever med dövhet och hörselskada. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalen.

Till Örebro kommun ska även 10 000 000 kronor betalas för tillfälligt utökat statsbidrag till den riksrekryterande anpassade gymnasieskolan för elever med dövhet och hörselskada.

Från anslagsposten ska även betalas ersättning till Region Sörmland enligt avtal mellan staten och Region Sörmland om utbildning för barn och ungdomar med intellektuell funktionsnedsättning från hela landet. Utbetalning ska ske enligt vad som framgår av avtalet.

Högst 1 595 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2001:160) om statsbidrag till kommuner som tillämpar maxtaxa inom förskolan och fritidshemmet. Utöver dessa medel ska högst 1 000 000 000 kronor användas under det andra kalenderhalvåret för utgifter i enlighet med förordningen.

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2012:994) om statsbidrag för omsorg under tid då förskola eller fritidshem inte erbjuds. 

Anslagsposten ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:848) om statsbidrag för kvalitetshöjande åtgärder inom förskolan.

Statens skolverk ska efter rekvisition göra nedanstående utbetalningar av särskilt verksamhetsstöd för utbildningar med särskild inriktning under månaderna februari och september 2026, med hälften av bidraget vid varje tillfälle:

• 404 000 kronor till Mjölby kommun för utbildning i guldsmedsteknik, och
• 3 200 000 kronor till Nybro kommun för utbildning i glasblåsning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:7) om dansarutbildning samt enligt avtal mellan staten och Göteborgs och Stockholms kommuner om anordnande av förberedande dansarutbildning och yrkesdansarutbildning med följande belopp:

• 5 376 000 kronor till Göteborgs kommun för förberedande dansarutbildning,
• 5 376 000 kronor till Stockholms kommun för förberedande dansarutbildning, och
• 12 681 000 kronor till Stockholms kommun för yrkesdansarutbildning. Utbetalningarna ska ske i februari 2026.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen om dansarutbildning samt enligt avtal mellan staten och Stockholms kommun för internatboende för elever på dansarutbildning med högst 3 425 000 kronor. Utbetalningarna ska ske i februari 2026 efter rekvisition.

Anslagsposten ska användas till kostnader för Sveriges anslutning till examensorganisationen International Baccalaureate Office (IBO) i Genève enligt förordningen (1993:795) om statsbidrag till avgifter till International Baccalaureate Office.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag enligt 16 § förordningen (SKOLFS 2002:7) om internationell gymnasial utbildning i Stockholm och Göteborg samt vid Sigtunaskolan Humanistiska Läroverket i Sigtuna för bidragsåret 2026.

Anslagsposten ska användas till kostnader för statsbidrag till kommuner, regioner eller enskilda huvudmän för elever från nordiska länder enligt 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen (2010:2039) och 7 kap. 6–8 §§ förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning. För elever i gymnasieskolan ersätts huvudmännen med det belopp per elev, program och i förekommande fall inriktning som myndigheten har föreskrivit med stöd av 13 kap. 9 § gymnasieförordningen (riksprislistan). För särskilda varianter gäller dock det belopp som har beslutats för utbildningen enligt 5 kap. 11 § gymnasieförordningen och för riksrekryterande utbildningar, utom riksrekryterande idrottsutbildningar, det belopp som har beslutats enligt 5 kap. 18 § samma förordning. För utbildning som leder fram till International Baccalaureate gäller det belopp som myndigheten har föreskrivit för naturvetenskapsprogrammet i riksprislistan. Ersättning får dock lämnas med högst det belopp som tas ut vid interkommunal ersättning. För bidrag till kommun och region ska de belopp som har föreskrivits i riksprislistan reduceras med den ersättning för ingående mervärdesskatt som ingår i beloppen. För yrkesdansarutbildning enligt förordningen om dansarutbildning ska det belopp som avses i 12 kap. 8–10 §§ gymnasieförordningen motsvara anordnarens självkostnad. För elever i kommunal vuxenutbildning ersätts kommunen eller regionen med 53 400 kronor per 800 verksamhetspoäng.

När det gäller ersättning enligt förordningen (SKOLFS 1991:47) om ersättning vid personskada till elev i viss utbildning i gymnasieskolan eller anpassade gymnasieskolan utbetalas medlen av Statens skolverk till Kammarkollegiet efter faktura.

För statsbidrag enligt förordningen (2015:736) om statsbidrag till kostnader för utbildning i Sverige för utlandssvenska elever ska beloppet som avses i 7 § nämnda förordning för bidragsåret 2026 utgöra 42 400 kronor per termin och elev. Anslagsposten ska även användas till kostnader för statsbidrag enligt 8 § nämnda förordning.

Statsbidrag ska lämnas enligt förordningen (2011:538) om utbildning och statsbidrag för vissa barn och ungdomar som inte är folkbokförda i Sverige.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2013:361) om statsbidrag för utbildning för barn som vistas i landet utan tillstånd.

Bidrag betalas ut enligt förordningen (1994:519) om statsbidrag till utbildning av utlandssvenska barn och ungdomar.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid Lycée International i Saint Germain-en-Laye i Frankrike enligt regeringsbeslut den 8 juni 1995 (U1995/02060). Beloppet som avses under punkten 2 i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2026 utgöra 19 020 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid United Nations International School of Hanoi i Vietnam enligt regeringsbeslut den 4 december 2003 (U2003/01402). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2026 utgöra 19 020 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid Dubai International Academy i Förenade Arabemiraten enligt regeringsbeslut den 17 november 2011 (U2011/03012). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2026 utgöra 19 020 kronor per elev.

Bidrag lämnas för undervisning i svenska och om Sverige vid den svenska sektionen vid QSI International School of Papa i Ungern enligt regeringsbeslut den 28 juni 2012 (U2012/01746). Beloppet som avses i regeringsbeslutet ska för bidragsåret 2026 utgöra 19 020 kronor per elev.

Bidrag lämnas enligt förordningen (SKOLFS 1998:30) om statsbidrag till svensk undervisning vid International School of Geneva och American School of Warszaw. Beloppet som avses i 7 § förordningen ska för bidragsåret 2026 utgöra 19 020 kronor per elev.

Enligt överenskommelsen den 27 juni 1996 mellan Norge och Sverige om samarbete på utlandsundervisningens område ska en ekonomisk avräkning mellan länderna ske efter varje läsårs slut. Denna ersättning ska tillföras respektive betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Statsbidraget för svenska elever i finländska utlandsskolor enligt överenskommelsen den 19 februari 2014 mellan Sverige och Finland om samarbete på utlandsundervisningens område ska betalas ut från denna anslagspost av Statens skolverk.

Medel ska efter rekvisition betalas till Riksföreningen Sverigekontakt för att stödja svenskundervisning på Island. 

Ersättning till distansinstitut

Bidrag ska betalas ut till distansinstitut för undervisning enligt avtal mellan Statens skolverk och berörda parter.

Europaskolorna

Medel under anslagsposten ska användas för lönekostnader m.m. till personal som är anställd av Statens skolverk vid Europaskolorna.

Utvecklingsinsatser

Av medlen under anslagsposten får högst 1 000 000 kronor användas för Statens skolverks utvecklingsinsatser för svensk undervisning i utlandet.

Myndigheten ska redovisa de insatser som har genomförts.

Statens skolverk ska använda högst 20 000 000 kronor för utgifter för fortbildning i enlighet med förordningen (2011:183) om befattningsutbildning och fortbildning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion i skola, förskola och fritidshem. Fortbildningsinsatserna som erbjuds ska spegla rektorers behov av kontinuerlig fortbildning och utveckling av sin yrkesskicklighet under hela yrkeskarriären samt täcka ett behov av specifika fortbildningar för rektorer inom olika delar av skolväsendet. Medlen ska även användas för utgifter för fortbildningsinsatser som inte anges i ovan nämnda förordning för rektorer och annan personal med motsvarande ledningsfunktion.

Högst 2 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om stärkta kunskaper i samiska.

Högst 220 000 000 kronor ska användas för utgifter för kompetensutveckling för rektorer, lärare och förskollärare med anledning av Skolverkets ansvar för det nationella professionsprogrammet för rektorer, lärare och förskollärare. 

Högst 25 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2021:237) om statsbidrag för främjande av forskning och utvecklingsarbete i skolväsendet.

Högst 792 500 000 kronor ska användas för utgifter för uppdragsutbildning och för statsbidrag i enlighet med förordningen (2023:144) om statsbidrag för fortbildning av lärare och förskollärare.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för utgifter med anledning av uppdraget om fortbildning för att stärka barns och elevers språk-, läs-, skriv- och matematikutveckling.

Statens skolverk ska använda högst 3 000 000 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:100) om statsbidrag för höjda löner till lärare och förskollärare.

Högst 1 852 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2019:1288) om statsbidrag till skolhuvudmän som inrättar karriärsteg för lärare. Av dessa medel ska högst 410 000 000 kronor användas för bidrag till huvudmän med skolenheter som har särskilt svåra förutsättningar.

Högst 23 000 000 kronor ska användas för medel till utbildningsbidrag enligt förordningen (2016:706) om utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå. Statens skolverk ska efter rekvisition från Stockholms universitet betala ut medel till de anordnande lärosätena. Rekvisition av medel för de studenter som deltar i utbildningen under våren 2026 ska lämnas senast den 3 april 2026. Skolverkets beslut ska omfatta hela året. Utbetalning av medel ska göras senast i april 2026 respektive september 2026. Outnyttjade medel ska återbetalas till Skolverket senast den 2 februari 2027.

Statens skolverk ska använda anslagsposten för utgifter i enlighet med förordningen (2018:49) om statsbidrag för stärkt kunskapsutveckling.

Statens skolverk ska använda högst 3 347 422 000 kronor för utgifter i enlighet med förordningen (2016:937) om statsbidrag för regional yrkesinriktad vuxenutbildning.

Högst 125 000 000 kronor ska användas för utgifter i enlighet med förordningen (2023:603) om statsbidrag för yrkesinriktad vuxenutbildning vid företagsetableringar, företagsexpansioner, företagsnedläggningar och företagsneddragningar.

Högst 50 000 000 kronor ska användas för bidrag för lärcentrum i enlighet med förordningen (2017:1303) om statsbidrag för lärcentrum.

Högst 40 000 000 kronor ska användas för att möjliggöra språkträning för anställda inom välfärden.

Statens skolverk ska, utan rekvisition, göra följande utbetalningar för utbildningar med särskild inriktning.

600 000 kronor ska betalas ut till Svenska Hemslöjdsföreningarnas Riksförbund för dess riksomfattande kursverksamhet. Bidraget betalas ut under mars och oktober 2026 med hälften av bidraget vid varje tillfälle.

10 000 000 kronor ska betalas ut till Samernas Utbildningscentrum i Jokkmokk som bidrag för utbildningsverksamheten. Bidraget ska betalas ut under januari 2026.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken "Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden" i tabellen är indikativa.

Målet för den avgiftsbelagda verksamheten för att meddela och komplettera legitimationer för lärare och förskollärare samt för ansökan om meriteringsnivå för en legitimerad lärare eller legitimerad förskollärare är att avgifterna ska bidra till att täcka kostnaderna.