Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur forskningsstödet har fördelats mellan olika universitet och högskolor samt olika stödformer,
• antalet beviljade ansökningar i förhållande till totala antalet ansökningar,
• storleken på beviljade bidrag i förhållande till storleken på sökta bidrag,
• genomsnittlig bidragsstorlek för projektbidrag, och
• forskares nationella och internationella mobilitet.

Ovanstående uppgifter ska redovisas totalt för Vetenskapsrådet och fördelat per ämnesområde. Återrapporteringen ska där så är möjligt redovisas i form av tidsserier för de fem senaste budgetåren. 

Vetenskapsrådet ska redogöra för arbetet med kliniska studier. Redogörelsen ska innefatta en beskrivning av hur myndigheten verkar för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige och hur medel fördelas för ändamålet. Vidare ska myndigheten redogöra för hur stödet bidrar till att utveckla samarbetet inom hälso- och sjukvårdens nationella samordning av kliniska studier samt hur myndigheten arbetar för att kunna redovisa statistik, analys och uppföljning inom området.

Vetenskapsrådet ska redovisa arbetet med den rådgivande funktionen för nyttjande av hälsodata, hur funktionen används och utvecklas samt hur samverkan sker med relevanta myndigheter och andra aktörer.

Inom utvecklingsforskning, som finansieras från utgiftsområde 7 Internationellt bistånd, ska Vetenskapsrådet redovisa i enlighet med uppdraget i regeringens strategi för Sveriges utvecklingssamarbete inom forskning för fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling 2022–2028 (UD2022/09061).

Vetenskapsrådet ska redovisa myndighetens uppföljning av de ekonomiska återrapporteringar som har inkommit från bidragsmottagarna. 

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka åtgärder som har vidtagits för att främja svenskt forskningssamarbete med USA i linje med implementeringsavtalet mellan Socialdepartementet och amerikanska Department of Health and Human Services inom cancerområdet (S2024/00594) och samarbeten med det amerikanska Department of Energy.

Vetenskapsrådet ska redovisa vilka insatser som vidtagits för att myndigheten ska bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Verket för innovationssystem, har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Vetenskapsrådet ska särskilt redovisa åtgärder som har vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation.

Vetenskapsrådet ska redovisa genomförda åtgärder för att bidra till ökad samverkan mellan forskare och omgivande samhälle i enlighet med propositionen Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60).

Vetenskapsrådet ska redovisa resultatet av sitt arbete i enlighet med den inriktning för jämställdhetsintegrering 2022–2025 som redovisades den 1 september 2021 (U2021/03582).

Vetenskapsrådet ska övergripande redogöra för hur myndigheten har förvaltat och utvecklat sitt arbete med informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter samt en beskrivning av åtgärder för att utveckla den interna styrningen och uppföljningen av arbetet. Vetenskapsrådet ska även redogöra för huruvida en analys gjorts av hot och sårbarheter för myndigheten samt om åtgärder vidtagits och hur myndigheten arbetar för att minska eventuella identifierade risker med anledning av detta.

Vetenskapsrådet ska redovisa

• hur rådet har arbetat med bevakning av försöksdjursvetenskap och utveckling av området, och
• myndighetens finansiering av driften vid den nationella forskningsanläggningen MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet, varvid kostnader för lokaler, el, värme och vatten ska redovisas särskilt.

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten har arbetat för att bidra till de målsättningar som anges i den nationella strategin för life science (KN2024/02228).

Vetenskapsrådet ska redogöra för hur myndigheten arbetar med uppföljning och utvärdering av hur väl forskningsinfrastrukturer som finansieras helt eller delvis av myndigheten svarar mot forskningens och samhällets behov.

Medlemskap i internationella organisationer

Vetenskapsrådet ska kartlägga och analysera det svenska deltagandet i internationella forskningsinfrastrukturer inkl. ERIC-konsortier. I analysen ska ingå en bedömning av nyttjandet av dessa samt mervärdet för svenska forskare. För de forskningsinfrastrukturer som myndigheten finansierar ska förslag lämnas om deltagande bör förändras eller medlemskap avslutas där så är lämpligt samt redovisa bedömda konsekvenser i varje enskilt fall. Synpunkter ska inhämtas från Vinnova. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 december 2025.

Forskningsprogram om det civila samhället  

Vetenskapsrådet ska genomföra ett flervetenskapligt grundforskningsprogram om det civila samhället i enlighet med vad som anges i propositionen En politik för det civila samhället (prop. 2009/10:55, bet. 2009/10:KrU7, rskr. 2009/10:195). Under 2025 disponerar Vetenskapsrådet 10 000 000 kronor för grundforskningsprogrammet från det under utgiftsområde 17 för budgetåret 2025 uppförda anslaget 13:5 Insatser för den ideella sektorn, anslagspost 1 Forskningsprogram om det civila samhället. Av medlen får högst 400 000 kronor användas för administrativa kostnader. Vetenskapsrådet ska senast den 31 mars 2026 till Regeringskansliet (Socialdepartementet och Utbildningsdepartementet) redovisa vilka bidrag som under 2025 har beviljats för forskningsprojekt, forskningsmiljöer och anställningar som postdok, inklusive uppgift om forskningens inriktning.

Statistiska underlag 1

Vetenskapsrådet ska redovisa och kommentera statistiska data för perioden 2004–2024 när det gäller följande indikatorer:

• Antalet vetenskapliga artiklar i Sverige och andra länder.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för de högst citerade länderna inklusive Sverige.
• Andelen publikationer bland de tio procent högst citerade för olika vetenskapsområden i Sverige.

Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 maj 2025.

Statistiska underlag 2

Vetenskapsrådet ska bistå regeringen med underlag för att följa upp de forskningspolitiska delmålen. Detta innebär bl.a. att ta fram statistiska data för svensk forsknings internationella attraktivitet och omfattningen av investeringarna inom forskning och utveckling för Sverige och andra länder samt kommentera dessa. Dessutom ska statistiska data tas fram och kommenteras för forskningens kvalitetsförstärkning, inklusive utfall inom EU:s forskningsfinansiering, och jämställdhet inom universitet och högskolor, internationalisering, samt högskolesektorns FoU-utgifter som andel av BNP i relation till andelen högciterade publikationer. På sikt ska även forskares mobilitet i relation till högciterade artiklar redovisas. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet) senast den 15 maj 2025.

Information om svenskt stöd till forskare verksamma utanför Europa

Myndigheten ska inom ramen för sitt övergripande ansvar för samordning av kommunikation om forskning samlat publicera och kommunicera information om svenskt stöd till forskare verksamma utanför Europa bl.a. på myndighetens webbplats. Vetenskapsrådet ska föra en nära dialog med relevanta aktörer. Informationen ska tillgängliggöras löpande.

Prognoser

Vetenskapsrådet ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

–  3 februari,

–  25 april,

–  25 juli, och 

–  20 oktober.

Prognos för beställningsbemyndiganden

Vetenskapsrådet ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via informationssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Riktlinjer i enlighet med NIS 2-direktivet

Vetenskapsrådet ska ta fram och fastställa riktlinjer i enlighet med Direktiv om åtgärder för en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverks- och informationssystem i hela Unionen (NIS 2-direktivet) artikel 7.2 g i syfte att ge stöd till lärosäten, forskningsinstitut och forskningsfinansiärer för att utveckla, förbättra och främja användningen av cybersäkerhetsverktyg och säker nätinfrastruktur.

Riktlinjerna ska vara vägledande och baserade på bästa praxis inom respektive område. I uppdragets genomförande ska även eventuellt befintliga vägledningar och stöd från andra berörda myndigheter beaktas och nyttjas i den utsträckning som är relevant.

Vetenskapsrådet ska senast den 15 maj 2026 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet). Redovisningen ska beskriva hur riktlinjerna tillgängliggjorts för berörda aktörer.

Vetenskapsrådet kan fördela 25 miljoner kronor under 2025 för strategisk rekrytering av framstående internationella gästforskare. Detta ska ske genom myndighetens pågående satsning för att rekrytera framstående forskare utanför Europa till svenska lärosäten.

Följande uppdrag ges med anledning av propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60). Uppdragen ska genomföras i enlighet med intentionerna i propositionen och redovisas i årsredovisningen för 2025 om inget annat anges. Redovisningarna av uppdragen ska hänvisa till diarienumret för detta beslut.

Bildningslyftet 2.0

Vetenskapsrådet ska fortsatt utlysa medel för humanistisk forskning, bl.a. inom språk, i en förlängning och förstärkning av Bildningslyftet. Forskningen ska bidra till att hantera samhällsutmaningar som inte enbart kan lösas genom teknisk eller naturvetenskaplig utveckling, utan som kan kräva en tvärvetenskaplig ansats och kunskaper inom humaniora.

Det strategiska arbetet med European Spallation Source ERIC och MAX IV

Vetenskapsrådet ska bistå Regeringskansliet i frågor kopplade till Sveriges värdskap för European Spallation Source ERIC (ESS) genom att:

• tillhandahålla strategiskt och operativt stöd i internationella förhandlingar, bedriva strategiskt påverkansarbete för att långsiktigt främja ESS utveckling,
• tillhandahålla kostnadsberäkningar, analyser och underlag kopplat till värdskapet och inför ESS Council-möten,
• identifiera och verka för synergier mellan det svenska värdskapsarbetet för ESS och nationella insatser rörande ESS och MAX IV, bland annat genom att främja möjligheterna för svenska aktörer att bidra till ESS inom ramen för det svenska medlemsbidraget och genom att genomföra åtgärder för att stimulera en bred svensk användning av anläggningarna, och
• främja och möjliggöra vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS och MAX IV.

Vetenskapsrådet ska i en årlig rapport senast den 1 februari redovisa arbetet och göra en sammanfattning av utvecklingen.

Nationella forskningsprogram

Vetenskapsrådet ska i genomförandet av de pågående nationella forskningsprogrammen inom områdena segregation, migration och integration, brottslighet samt antibiotikaresistens beakta vad som anförs om dessa forskningsprogram i propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta.

Kvinnors hälsa och sjukdomar

Vetenskapsrådet ska fördela medel till forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar. Vetenskapsrådet ska samverka med Forte som ska fördela medel till samma område.

Stärkt forskning inom primärvården

Vetenskapsrådet ska fortsätta att finansiera forskning inom primärvården (prop. 2020/21:60 och 2024/25:60). Vetenskapsrådet ska finansiera forskningsprojekt och forskarskolor inom områden med stark förankring inom primärvården och ge möjlighet för primärvårdens personal att bedriva forskning inom såväl regional som kommunal hälso- och sjukvård. Satsningen ska bidra till utvecklingen av en kunskapsbaserad primärvård och det är viktigt med en aktiv dialog med såväl primärvårdens huvudmän som företrädare för vanligt förekommande professioner i primärvården, både i utformningen av satsningen och i genomförande av olika forskningsprojekt. Vetenskapsrådet ska även t.o.m. 2032 avsätta 3 miljoner kronor till forskarskolan i allmänmedicin för att säkra dess långsiktighet.

Forskningsprogram inom life science med fokus på precisionsmedicin

Vetenskapsrådet ska inrätta ett forskningsprogram inom området precisionsmedicin för forskning och implementering av precisionsmedicin. Satsningen är del i ett life science-paket där Vetenskapsrådet och Vinnova bidrar och vars syfte är att stärka samskapande och stödja den strategiska utvecklingen av ekosystemet för life science.

Grundforskning inom området metaller och mineral

Vetenskapsrådet ska inrätta ett program för grundforskning om hållbar utvinning av metaller och mineral m.m. Programmet ska inkludera hela värdekedjan från prospektering, gruvbrytning, gruvavfallshantering, gruvutrustning och mineralprocessering till metallframställning och återvinning, och även bidra till social hållbarhet.

Kärnteknisk grundforskning

Vetenskapsrådet ska i samråd med Energimyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten initiera en långsiktig satsning för att bygga upp verksamheter och miljöer för kärnteknisk grundforskning vid universitet och högskolor.

Forskning om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck

Vetenskapsrådet ska genomföra en satsning t.o.m. 2032 på forskning om mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och förtryck, samt prostitution och människohandel för sexuella ändamål och sexuellt utnyttjande i form av att barn skildras i bilder eller filmer som sprids. Forskningen ska genomföras i samverkan mellan forskare och omgivande samhälle och ha en tydlig koppling till policy och praktik för att skapa goda förutsättningar för nyttiggörande av resultaten. Fokus bör vara på att främja uppbyggnaden av excellent forskning och starka forskningsmiljöer.

Forskning om demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser

Vetenskapsrådet ska utlysa och fördela medel till forskning som kan stärka svensk expertis och ge fördjupad kunskap som kan understödja demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser i såväl Östeuropa som globalt. Det finns behov av att stärka bl.a. grundläggande och tillämpad demokratiforskning liksom ökad kunskap om relaterade områden, exempelvis institutionsbyggande, utbildning, jobbskapande, handel, grön och digital omställning, innovationer och hållbara lösningar.

En nationell polarforskarskola

Vetenskapsrådet ska ge bidrag till en polarforskarskola och därigenom stärka forskningskompetensen inom polarforskning för att öka antalet forskare inom området och stärka Sveriges internationella genomslag. Polarforskarskolan ska utformas i dialog med Polarforskningssekretariatet för att främja och samordna svensk polarforskning och utveckling.

Polar Connect

Vetenskapsrådet ska stödja utvecklingen av Polar Connect. I uppdraget ingår att finansiera aktiviteter som främjar initiativet, inklusive fartygs- och projektrelaterade utgifter samt andra myndigheters utgifter. Vetenskapsrådet ska löpande redovisa till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Finansdepartementet) vilka åtgärder som vidtagits.

European High Performance Computing (EuroHPC)

Vetenskapsrådet ska inom sitt uppdrag att initiera och stödja strategiska satsningar inom forskning och forskningsinfrastruktur och det svenska medlemskapet i EuroHPC ansvara för nationell samordning och finansiering av storskaliga beräkningsresurser för forskning.

Nationell akademisk infrastruktur för superdatorer i Sverige (NAISS)

Vetenskapsrådet ska inom sina befintliga uppgifter initiera och stödja högpresterande beräkningar, lagring och analys av stora datamängder för användande inom exempelvis AI, språkmodeller, klimatmodellering och utveckling av mediciner och teknik för grön omställning.

Ett gemensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem

Vetenskapsrådet ska i samarbete med Vinnova och i nära dialog med de primära forskningsfinansiärerna, utreda och föreslå ett gemensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem avseende finansiering av forskning och innovation för samtliga finansiärer. Målet är att ansökningsprocessen för den sökande ska vara enkel, transparent och säker. Ansöknings- och ärendehanteringssystemet ska utformas så att det möjliggör för andra myndigheter att ansluta, kan anpassas för nya former av stöd och processer samt tillhandahåller data som möjliggör uppföljning och utvärderingar. Systemet ska ha möjlighet att hantera skyddsvärd information och information som omfattas av sekretess.

Vetenskapsrådet ska tillsammans med Vinnova redovisa en gemensam analys och genomförandeplan, med en uppskattning av eventuella tillkommande kostnader, till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet och Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 1 februari 2026.

Stärkta incitament för deltagande i EU:s ramprogram

Vetenskapsrådet ska stärka svenskt deltagande i EU:s ramprogram för forskning och innovation med fokus på pelare 1 för excellent forskning i Europeiska forskningsrådet (ERC) och Marie Skłodowska-Curie (MSCA), exempelvis genom stöd i ansökningsprocessen, delfinansiering av merkostnader för svenska forskares projektdeltagande och stärkt meritbedömning av dem som tar ledande roller inom EU-projekt eller konsortier.

Ämnesråd för naturvetenskap och teknikvetenskap

Vetenskapsrådet får i uppdrag att förbereda inrättandet av ett ämnesråd för naturvetenskap och ett ämnesråd för teknikvetenskap samt lämna förslag på nödvändiga författningsändringar. Uppdraget ska redovisas senast 15 juni 2025 till Regeringskansliet (Utbildningsdepartementet).

Medlen under anslagsposten ska användas för att stödja och utveckla förutsättningarna för kliniska studier i Sverige. För myndighetens arbete får högst 12 000 000 kronor användas. Resterande medel ska användas till den nationella samordningen av kliniska studier samt fördelas till hälso- och sjukvårdsregionerna för deras arbete med stöd för kliniska studier.    

1. Från anslagsposten bör minst
– 343 000 000 kronor finansiera forskning inom humaniora och samhällsvetenskap,
– 884 000 000 kronor finansiera forskning inom medicin och hälsa,
– 1 066 000 000 kronor finansiera forskning inom naturvetenskap och
teknikvetenskap, och
– 159 000 000 kronor finansiera forskning inom utbildningsvetenskap.

Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

2. Anslagsposten ska, förutom olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete, finansiera utvärderingar, beredningsarbete, konferenser samt vissa resor och seminarier som är kopplade till forskningsstödet.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Anslagsposten får användas för stipendier till forskarstuderande vid Europeiska universitetsinstitutet (EUI) som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering. 

5. Anslagsposten ska finansiera utgifter för följande gästprofessurer:
– en anställning benämnd Olof Palmes gästprofessur som ska inriktas mot områden av betydelse för fredssträvanden i vid bemärkelse,
– en anställning benämnd Kerstin Hesselgrens gästprofessur som ska innehas av en framstående kvinnlig forskare, och
– en anställning benämnd Tage Erlanders gästprofessur som får utses inom naturvetenskap och teknikvetenskap.

6. Medel som har beviljats av Vetenskapsrådet för anskaffning och förnyelse av dyrbar vetenskaplig utrustning får utbetalas med hälften före utgången av varje halvår. Vidare ska Vetenskapsrådet betala ut bidrag i en takt motsvarande avskrivningstiden och betala räntekostnaden för lånefinansierad utrustning.

7. Anslagsposten ska finansiera Sveriges deltagande i Nordiska samarbetsnämnden (NOS).

8. Anslagsposten ska finansiera del av driften vid de nationella forskningsanläggningarna MAX IV-laboratoriet vid Lunds universitet och Onsala rymdobservatorium vid Chalmers Tekniska Högskola Aktiebolag.  

9. Av de medel som har tillförts Vetenskapsrådet för finansiering av ESS i enlighet med vad som presenterades i forsknings- och innovationspropositionerna 2008, 2012 och 2020 (prop. 2008/09:50, prop. 2012/13:30 och prop. 2020/21:60) och budgetpropositionerna för 2015, 2017, 2022 och 2023 (prop. 2014/15:1, prop. 2016/17:1, prop. 2021/22:1 och prop. 2022/23:1), ska 1 176 000 000 kronor användas 2025 för bidrag till ESS. Utbetalning av det totala beloppet ska ske senast den 31 januari 2025. Därutöver får högst 4 000 000 kronor användas för finansiering av Vetenskapsrådets stödfunktion för Sveriges värdskap för ESS.

10. Anslagsposten ska finansiera utgifter för Sveriges deltagande i och bidrag för
– den europeiska röntgenfrielektronlasern (XFEL),
– den europeiska tungjonsacceleratorn (FAIR), och
– den europeiska organisationen för astronomisk forskning rörande den södra stjärnhimlen (ESO).

11. Anslagsposten ska finansiera forskning som drivs i samarbete med Italien, med Tyskland om materialforskning och strukturbiologi, med Frankrike inom klimat-, kärn- och neutronområdet och utveckling av synkrotronljusanläggningar samt med Schweiz om frielektronlaser och neutronforskning.

12. Anslagsposten får finansiera utgifter för att bilda det aktiebolag som avses överta verksamheten i EISCAT Scientific Association (EISCAT). 

13. Från anslagsposten ska högst 35 000 000 kronor användas för att finansiera utgifter avseende strategiska dataresurser för registerbaserad forskning.

14. Från anslagsposten ska minst 12 000 000 kronor användas för uppdraget om forskning om Förintelsen och antisemitism. 

15. Från anslagsposten ska minst 60 000 000 kronor användas för ett forsknings- och innovationsprogram inom sjätte generationens trådlösa system (6G). 

16. Från anslagsposten ska 15 000 000 kronor användas för forskning om och utveckling av alternativa metoder till djurförsök. Utlysningen av medlen ska ske efter samråd med Jordbruksverket. Högst 2 000 000 kronor får användas för att bidra till svenska laboratoriers deltagande i valideringsprojekt av alternativa metoder till djurförsök som organiseras av EU:s referenslaboratorium och som omfattas av uppdragsbeskrivningen för valideringslaboratorier (EU-NETVAL).

17. Medel från anslagsposten ska användas för följande satsningar i enlighet med vad som presenterades i regeringens propositioner Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (prop. 2016/17:50), Forskning, frihet, framtid – kunskap och innovation för Sverige (prop. 2020/21:60) och Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60), varav minst 
– 190 000 000 kronor för excellenscentrum,
– 125 000 000 kronor för excellenskluster för banbrytande teknik,
– 10 000 000 kronor för ökat deltagande i ERC och MSCA,
– 480 000 000 kronor för forskningsinfrastrukturer,
– 40 000 000 kronor för ökat nyttjande av forskningsinfrastrukturer,
– 35 000 000 kronor för vetenskaplig och samhällelig nytta av ESS och MAX IV,
– 105 000 000 kronor för finansiering av MAX IV,
– 35 000 000 kronor för den nationella superdatorinfrastrukturen NAISS,
– 23 000 000 kronor för Polar Connect,
– 7 000 000 kronor för deltagande i EuroHPC och svenskt värdskap för superdatorn Arrhenius,
– 40 000 000 kronor för datadriven forskning,
– 55 000 000 kronor för biobanker och register, varav minst 5 000 000 kronor till Biobank Sverige,
– 75 000 000 kronor för forskning som bidrar till utveckling av precisionsmedicin,
– 70 000 000 kronor för uppbyggnad och utveckling av forskningskompetens inom primärvården, varav minst 3 000 000 kronor avsätts till forskarskolan i allmänmedicin,
– 10 000 000 kronor för hälsodata,
– 30 000 000 kronor för psykiatriforskning, 
– 10 000 000 kronor för forskning om kvinnors hälsa och sjukdomar,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom virus och pandemier,
– 100 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram om antibiotikaresistens, varav minst 25 000 000 kronor avsätts till den plattform för antibiotikautveckling som finns vid Uppsala universitet,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom migration och integration,
– 30 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom segregation,
– 70 000 000 kronor för ett nationellt forskningsprogram inom brottslighet,
– 10 000 000 kronor för grundforskning inom området metaller och mineral,
– 20 000 000 kronor för kärnteknisk grundforskning,
– 35 000 000 kronor för forskning om informations- och cybersäkerhet,
– 40 000 000 kronor för digitaliseringens samhälleliga konsekvenser,
– 55 000 000 kronor för forskning om säkra samhällen,
– 20 000 000 kronor för forskning om demokrati, samhällelig motståndskraft och reformprocesser,
– 10 000 000 kronor för forskning om mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck,
– 35 000 000 kronor för ett bildningslyft inom humaniora,
– 15 000 000 kronor för konstnärlig forskning,
– 140 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på lärarutbildningarna,
– 65 000 000 kronor för forskarskolor riktade mot lärare på hälso- och sjukvårdsutbildningarna,
– 30 000 000 kronor för forskarskolor inom humaniora och samhällsvetenskap, och
– 10 000 000 kronor för en nationell polarforskarskola.

18. Från anslagsposten kan 25 000 000 kronor användas för strategisk rekrytering av internationella gästforskare.

1. Medlen får användas av kommittén för klinisk behandlingsforskning för att finansiera forskning inom klinisk behandlingsforskning.

2. Anslagsposten får användas för olika former av stöd för forskning och internationellt forskningssamarbete samt för finansiering av utvärderingar, beredningsarbeten, en rådgivande grupp, konferenser och vissa resor och seminarier som är kopplade till kommittén för klinisk behandlingsforskning. Forskningsmedel för nationell verksamhet får utbetalas med högst en tolftedel av anslagsposten före utgången av varje månad.

3. Bidrag för forskningsprojekt vid universitet och högskolor ska omfatta medel för de direkta och de indirekta kostnaderna i samma proportioner som beräknats för projektet i dess helhet.

4. Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan form av studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Anslaget får användas för avgifter till internationella forskningsorganisationer, t.ex.

– den europeiska kärnforskningsorganisationen (CERN),
– den europeiska konferensen för molekylärbiologi (EMBC),
– det europeiska laboratoriet för molekylärbiologi (EMBL),
– den europeiska synkrotronljuskällan (ESRF),
– den internationella organisationen för cancerforskning under WHO (IARC), och
– Europeiska universitetsinstitutet (EUI) i Florens.

Anslagsposten får användas för Vetenskapsrådets förvaltningsutgifter.

Anslaget får användas för utgifter för Swedish University Computer Network (Sunet), ett datanätverk för överföring av digital information mellan universitet och högskolor och vissa andra organisationer. Anslaget får även användas för utgifter för grundanslutning till Sunet för de konstnärliga högskolorna, statliga kulturarvsinstitutioner och Kungl. biblioteket samt för de specifika kostnader Sunet har för anslutning till internationella forskningsnät.

Anslaget får användas för finansiering av utveckling av gemensamma lösningar inom digital kommunikation och it-tjänster.

Anslagsposten får användas för förvaltningsutgifter för Överklagandenämnden för etikprövning.

Anslagsposten får användas för utgifter för Gentekniknämndens verksamhet.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken "Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden" i tabellen är endast indikativa.

Bemyndigande om medlemskap i ERIC-konsortier

Vetenskapsrådet får under 2025 besluta om medlemskap i nedan angivna konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur, s.k. ERIC-konsortier, enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, i enlighet med bemyndigande i budgetpropositionen för 2024 (prop. 2024/25:1)

• Low Frequency Array (LOFAR ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, och
• European Solar Telescope (EST-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 6 000 000 kronor.

Vetenskapsrådet får besluta om finansiering av de årliga medlemsavgifterna till nedan angivna ERIC-konsortier enligt följande.

• Aerosols, Clouds and Trace Gases Research Infrastructure (ACTRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Digital Research Infrastructure for the Arts and Humanities (DARIAH ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 600 000 kronor,
• European Marine Biological Resource Center (EMBRC-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• European Plate Observing System (EPOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor, 
• Council of European Social Science Data Archives (CESSDA-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• Common Language Resources and Technology Infrastructure (CLARIN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 000 000 kronor,
• Survey of Health, Ageing and Retirement in Europe (SHARE-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Biobanking and Biomolecular Resources Infrastructure (BBMRI-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 500 000 kronor,
• European Social Survey (ESS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Joint Institute for VLBI in Europe (JIV-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 700 000 kronor,
• European Advanced Translational Research Infrastructure in Medicine (EATRIS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 800 000 kronor,
• European Research Infrastructure for Biomedical Imaging (Euro-Bioimaging-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor,
• Infrastructure (EU-OPENSCREEN-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 2 000 000 kronor, och
• Integrated Carbon Observation System (ICOS-ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 10 000 000 kronor som innefattar medlemsavgift och värdavgift för dataportalen Carbon Portal och Low Frequency Array (LOFAR ERIC) med en årlig medlemsavgift på högst 1 500 000 kronor.

Ovan angivna ERIC-konsortier är sådana internationella organisationer som Vetenskapsrådet i enlighet med förordningen (2009:975) med instruktion för Vetenskapsrådet ska företräda Sverige i. För samtliga ovan angivna Eric-konsortier får Vetenskapsrådet besluta om utträde ur konsortiet.  

Bemyndigande om det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC)

Vetenskapsrådet får under 2025 besluta om medlemsavgift till det gemensamma företaget för ett europeiskt högpresterande datorsystem (Euro-HPC) på högst 25 000 000 kronor.