Vinnova ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Vetenskapsrådet, har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation. 

Vinnova ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla förutsättningarna för att myndighetens insatser på ett systematiskt sätt ska kunna effektutvärderas.  Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har samarbetat med andra myndigheter och aktörer i frågan.

Vinnova ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vinnova ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov.

Vinnova ska redogöra för hur myndigheten har arbetat för att bidra till de målsättningar som anges i den nationella strategin för life science (KN2024/02228).

Vinnova ska tillhandahålla stöd till offentliga aktörer inom policyutveckling i syfte att stärka deras förmåga att effektivt möta de frågeställningar och behov som uppkommer när samhällsförändringar behöver hålla ett högt tempo, exempelvis vid klimatomställning, förändrat säkerhetsläge och ny banbrytande teknik. Synergier mellan innovationsinsatser på kommunal, regional, nationell och internationell nivå ska tas tillvara i genomförandet av uppdraget. Ett exempel på när samhällsförändringar behöver hålla ett högt tempo och det är centralt med proaktiv policyutveckling, är nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2025 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Vinnova ska i Sverige vara den nationellt behöriga myndigheten enligt förordningen om halvledare, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694, för att säkerställa tillämpningen och genomförandet vad gäller förordningens kapitel 2. Vinnova ska inhämta synpunkter från andra relevanta myndigheter och aktörer, när det är lämpligt, samt löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om genomförandet. 

Vinnova ska samarbeta med andra myndigheter och främjandeaktörer för genomförande av för myndigheten relevanta delar av strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Vinnova ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 3 februari,

– 25 april,

– 25 juli och

– 20 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilagan anges Vinnovas pågående uppdrag.

Uppdrag 7–13 ges med anledning av propositionen Forskning och innovation för framtid, nyfikenhet och nytta (prop. 2024/25:60) och ska genomföras i enlighet med intentionerna i propositionen. Vinnova ska redovisa uppdragen till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) i samband med årsredovisningen om inte annat anges.

Vinnova ska under 2025 avsätta 95 miljoner kronor till att stärka svenskt deltagande i det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet Horisont Europa, varav högst 5 miljoner kronor får användas för kostnader för sekondering av nationella experter vid EU:s institutioner och minst 16,96 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Vinnova ska under 2025 avsätta 303,5 miljoner kronor till att stimulera nyetablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer. Vinnova ska främja en bredare användning av och tillgång till test- och demonstrationsmiljöer, inte minst för startups och scaleups. Myndigheten ska även främja ett ökat internationellt samutnyttjande av test- och demonstrationsmiljöer inom EU och strategiska partnerländer. Medlen ska stärka myndighetens möjlighet att tillgodose behov som har identifierats genom arbetet med strategisk teknik och excellenskluster för banbrytande teknik. Av det totala beloppet ska minst 28 miljoner kronor användas för att finansiera nyttiggörande av forskningsinfrastrukturer för näringslivet, som komplement till Vetenskapsrådets arbete på området.

Vinnova ska under 2025 fördela 65 miljoner kronor till insatser för verifiering och validering av idéer och forskningsresultat med stor potential för kommersialisering och nyttiggörande. Av dessa ska minst 35 miljoner kronor riktas till målgruppen forskare, studenter och anställda vid universitet, högskolor och forskningsinstitut som önskar verifiera sina idéer eller forskningsresultat, i syfte att mer forskning ska kunna kommersialiseras vid rätt tidpunkt.

Vinnova ska under 2025 fördela minst 546,5 miljoner till innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering. I tillägg till det som anges i beslutet om att öka insatserna inom innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering (KN2023/02784) ska även följande gälla: Programmet ska bidra till finansiering av insatser som kopplar till nationellt prioriterade teknikområden, samt skapa möjligheter för utveckling av industriellt tillämpad AI. Programmet ska även bidra till ökat svenskt deltagande i europeiska satsningar på avancerad digitalisering t.ex. inom Horisont Europa och Programmet för ett digitalt Europa. Vidare ska programmet möjliggöra ökat deltagande i programmet från små och medelstora företag inom banbrytande teknik, samt deltagande från myndigheter. Vinnova ska slutredovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2029. 

Vinnova ska under 2025 avsätta 11,6 miljoner kronor för deltagande i EU:s partnerskapsprogram och för svenska aktörers deltagande i EU-program och projekt inom metaller och mineral.

Vinnova ska, i samarbete med Vetenskapsrådet och i nära dialog med de primära forskningsfinansiärerna, utreda och föreslå ett gemensamt ansöknings- och ärendehanteringssystem avseende finansiering av forskning och innovation för samtliga finansiärer. Målet är att ansökningsprocessen för den sökande ska vara enkel, transparent och säker. Ansöknings- och ärendehanteringssystemet ska utformas så att det möjliggör för andra myndigheter att ansluta, kan anpassas för nya former av stöd och processer samt tillhandahåller data som möjliggör uppföljning och utvärderingar. Systemet ska ha möjlighet att hantera skyddsvärd information och information som omfattas av sekretess.

Vinnova ska tillsammans med Vetenskapsrådet redovisa en gemensam analys och genomförandeplan, med en uppskattning av eventuella tillkommande kostnader, till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Utbildningsdepartementet) senast den 1 februari 2026.

Vinnova ska, i samverkan med Statens energimyndighet och Trafikverket, utveckla Fordonsstrategisk forskning och innovation (FFI) så att programmet fortsatt bidrar till konkurrenskraft, kompetensförsörjning och systemomställningen i fordonsindustrin och samhället. Programmet ska möjliggöra att underleverantörer och andra aktörer i hela systemet och värdekedjorna samarbetar över bransch- och sektorsgränser för att bidra och ta del av FFI. Programmet ska ha inriktning på både spets och bredd inom olika områden för att hantera komplexa utmaningar i en snabbt föränderlig omvärld. Även systemlösningar, uppskalning, implementering, hållbarhet och minskade utsläpp i hela värdekedjan är viktiga komponenter i programmet. FFI ska fortsätta som ett avtalsreglerat program för samverkan med oförändrad ambitionsnivå (prop.2008/09:05 och N2012/01049). Vinnova ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) årligen senast den 31 mars.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för myndighetens förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter såsom utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Anslagsposten ska finansiera satsningar på 315,6 miljoner kronor i enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) avseende den forsknings- och innovationspolitiska propositionen och i enlighet med uppdrag 7-11 ovan. Av de 315,6 miljoner kronor som avsätts får 35 miljoner kronor användas först efter särskilt beslut av regeringen. 

Vinnova ska använda minst:

• 662 miljoner kronor för strategiska innovationsområden,
• 95 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet varav högst 5 miljoner kronor får användas för kostnader för sekondering av nationella experter vid EU:s institutioner och minst 16,96 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete,
• 303,5 miljoner kronor för att underlätta etablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, varav minst 28 miljoner kronor ska användas till nyttiggörande av forskningsinfrastruktur för näringslivet,
• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan, hantering av immateriella tillgångar, samtnyttiggörande av kunskap och kompetens,
• 65 miljoner kronor till verifiering och validering av forskningsresultat och idéer med stor innovationspotential, där minst 35 miljoner kronor ska riktas till forskare, studenter och anställda vid universitet, högskolor och forskningsinstitut,
• 100 miljoner kronor för stöd till inkubation, 
• 546,5 miljoner kronor för innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering,
• 11,6 miljoner kronor för deltagande i EU:s partnerskapsprogram och för svenska aktörers deltagande i EU-program och projekt inom metaller och mineral.

Av anslaget får högst 83 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdrag att stärka flygteknisk forskning utveckling och innovation, Nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) (KN2023/03207). 

Av anslaget ska minst 100 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att stärka forskning och innovation för sjätte generationens trådlösa system 6G (KN2024/00613). 

Av anslaget ska minst 40 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att öka innovationskraft och innovationsförmåga längs hela batterivärdekedjan (KN2025/00885).

Av anslaget ska minst 62 miljoner kronor användas för uppdraget att genomföra insatser för samverkansbaserad forskning och innovation inom excellenskluster för banbrytande och strategisk teknik (KN2025/01161).

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

I det fall förordningen (2015:208) om stöd till forskning och utveckling samt innovation är tillämplig, får stödåtgärder som omfattas av EU:s regler om statsstöd ges ut med högst 1 300 miljoner kronor per år i enlighet med kommissionens förordning (EU) 651/2014.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 2,9 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 5,14 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken ”Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden” i tabellen är indikativa.