Vinnova ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Vetenskapsrådet, har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation. 

Vinnova ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att utveckla förutsättningarna för att myndighetens insatser på ett systematiskt sätt ska kunna effektutvärderas.  Av redovisningen ska framgå hur myndigheten har samarbetat med andra myndigheter och aktörer i frågan.

Vinnova ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vinnova ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov.

Vinnova ska redogöra för hur myndigheten har arbetat för att bidra till de målsättningar som anges i den nationella strategin för life science (KN2024/02228).

Vinnova ska tillhandahålla stöd till offentliga aktörer inom policyutveckling i syfte att stärka deras förmåga att effektivt möta de frågeställningar och behov som uppkommer när samhällsförändringar behöver hålla ett högt tempo, exempelvis vid klimatomställning, förändrat säkerhetsläge och ny banbrytande teknik. Synergier mellan innovationsinsatser på kommunal, regional, nationell och internationell nivå ska tas tillvara i genomförandet av uppdraget. Ett exempel på när samhällsförändringar behöver hålla ett högt tempo och det är centralt med proaktiv policyutveckling, är nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. Uppdraget ska redovisas senast den 16 december 2025 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Vinnova ska i Sverige vara den nationellt behöriga myndigheten enligt förordningen om halvledare, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694, för att säkerställa tillämpningen och genomförandet vad gäller förordningens kapitel 2. Vinnova ska inhämta synpunkter från andra relevanta myndigheter och aktörer, när det är lämpligt, samt löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om genomförandet. 

Vinnova ska samarbeta med andra myndigheter och främjandeaktörer för genomförande av för myndigheten relevanta delar av strategin för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft.

Vinnova ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 3 februari,

– 25 april,

– 25 juli och

– 20 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli 2025 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilagan anges Vinnovas pågående uppdrag.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för myndighetens förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter såsom utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Anslagsposten ska finansiera satsningar på 315,6 miljoner kronor i enlighet med vad som föreslogs i budgetpropositionen för 2025 (prop. 2024/25:1) avseende den forsknings- och innovationspolitiska propositionen. Dessa medel får användas först efter särskilt beslut av regeringen. 

Vinnova ska använda minst:

• 662 miljoner kronor för strategiska innovationsområden,
• 83 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet varav högst 5 miljoner kronor får användas för kostnader för sekondering av nationella experter vid EU:s institutioner och 16,96 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete,
• 246 miljoner kronor för att underlätta etablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, t.ex. vid industriforskningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB eller andra kvalificerade huvudmän,
• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens,
• 30 miljoner kronor för en utökad satsning på verifiering av forskningsresultat och projekt,
• 28 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur för näringslivet,
• 100 miljoner kronor för stöd till inkubation. 

Av anslaget får högst 55 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdrag att stärka flygteknisk forskning utveckling och innovation, Nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP) (KN2023/03207). 

Av anslaget ska minst 500 miljoner kronor användas för genomförande av uppdraget att öka insatserna inom innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering (KN2023/02784). 

Av anslaget ska minst 100 miljoner kronor användas för genomförandet av uppdraget att stärka forskning och innovation för sjätte generationens trådlösa system 6G (KN2024/00613). 

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

I det fall förordningen (2015:208) om stöd till forskning och utveckling samt innovation är tillämplig, får stödåtgärder som omfattas av EU:s regler om statsstöd ges ut med högst 1 300 miljoner kronor per år i enlighet med kommissionens förordning (EU) 651/2014.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 2,9 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 5,14 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Villkor

Fördelningen av beloppen under rubriken ”Utgifter mot anslag till följd av ekonomiska åtaganden” i tabellen är indikativa.