Vinnova ska redogöra för hur myndigheten, tillsammans med Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd, Forskningsrådet för miljö, areella näringar och samhällsbyggande, Statens energimyndighet och Vetenskapsrådet, har bidragit till det gemensamma arbetet att ta fram specifikationer för att dela data via elektroniska format (API). Myndigheten ska särskilt redovisa åtgärder som vidtagits i syfte att skapa en aktuell, jämförbar och samlad bild av olika finansiärers data om finansiering av forskning och innovation. 

Vinnova ska redovisa vilka insatser som har vidtagits för att bidra till de mål som anges i den nationella strategin för svenskt deltagande i Horisont Europa 2021–2027 (U2021/03975).

Vinnova ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att möta framtida behov.

Vinnova ska tillhandahålla stöd till offentliga aktörer för att stärka deras förmåga att arbeta proaktivt med policyutveckling bland annat för grön omställning och digitalisering. Myndigheten ska även främja koordinerade och utvecklade myndighetsprocesser. Synergier mellan innovationsinsatser på kommunal, regional, nationell och internationell nivå ska tas tillvara i genomförandet av uppdraget. Utgångspunkten är att effektivt möta de frågeställningar och behov som uppkommer vid brådskande samhällsförändringar exempelvis vid klimatomställning, förändrat säkerhetsläge och ny, banbrytande teknik. Stödet ska därtill fokusera på utvecklade arbetssätt och metoder för en samverkande och innovativ offentlig förvaltning. 

Inom ramen för uppdraget ska Vinnova bland annat fokusera på nyindustrialiseringen och samhällsomvandlingen i Norrbottens och Västerbottens län. En viktig del i detta arbete är att bidra med sin expertkompetens i genomförandet av Tillväxtverkets uppdrag att samordna arbetet på nationell nivå (KN2023/03505). Dialog ska föras med aktörer inom näringsliv och offentlig sektor, bland annat berörda regioner och länsstyrelser. Denna del av uppdraget ska redovisas senast den 15 december 2024 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Vinnova ska i Sverige vara den nationellt behöriga myndigheten enligt förordningen om halvledare, Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/1781 av den 13 september 2023 om en ram med åtgärder för att stärka Europas halvledarekosystem och om ändring av förordning (EU) 2021/694, för att säkerställa tillämpningen och genomförandet vad gäller förordningens kapitel 2. Vinnova ska inhämta synpunkter från andra relevanta myndigheter och aktörer, när det är lämpligt, samt löpande informera Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) om genomförandet.

Myndigheten ska efter dialog med Ekonomistyrningsverket lämna förslag på en ändamålsenlig ekonomisk modell för styrning, uppföljning och hur medel ska fördelas till berörda aktörer för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för europeiskt forsknings- och innovationssamarbete samt deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete. Vinnova ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 29 februari 2024.

Vinnova ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den

– 5 februari,

– 23 april,

– 26 juli och

– 21 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilaga anges Vinnovas pågående uppdrag.

Anslagsposten disponeras av Vinnova för myndighetens förvaltningsutgifter. 

Anslagsposten får användas för utgifter för behovsmotiverad forsknings- och utvecklingsverksamhet, utveckling av innovationssystem och programanknutna utgifter såsom utvärderingar, beredningsarbete, revision, informationsinsatser, verksamhetsrelaterade it-system, konferenser, resor och seminarier.

Vinnova ska använda minst:

• 662 miljoner kronor för strategiska innovationsområden,
• 82 miljoner kronor för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet och 8,15 miljoner kronor för att koordinera och finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete,
• 246 miljoner kronor för att underlätta etablering, användning, tillgängliggörande och utveckling av test- och demonstrationsmiljöer, t.ex. vid industriforskningsinstituten under RISE Research Institutes of Sweden AB eller andra kvalificerade huvudmän,
• 60 miljoner kronor för insatser kopplade till lärosätenas arbete med strategier för samverkan och nyttiggörande av kunskap och kompetens,
• 30 miljoner kronor för en utökad satsning på verifiering av forskningsresultat och projekt,
• 28 miljoner kronor för forskningsinfrastruktur för näringslivet, 
• 18 miljoner kronor för att främja sektorsövergripande arbete inom samverkansprogrammens tematiska områden,
• 14 miljoner kronor för insatser inom området kompetensförsörjning och livslångt lärande,
• 65 miljoner kronor för insatser inom området digitalisering,
• 20 miljoner kronor för tvärsektoriell forskning och innovation inom life science,
• 30 miljoner kronor för utveckling av molekylär diagnostik och behandling,
• 40 miljoner kronor för nationellt program för proteinforskning och läkemedelsproduktion,
• 35 miljoner kronor för forskning och innovation om hållbart byggande. 
• 50 miljoner kronor för ett forsknings- och innovationsprogram inom sjätte generationens trådlösa system (6G),
• 500 miljoner kronor för innovations- och forskningsprogrammet Avancerad digitalisering.

Av anslaget får högst 23 miljoner kronor användas till sänkta trösklar för nyttiggörande och kommersialisering enligt regeringens beslut den 8 april 2021 i ärende N2021/01194.

Av anslaget får högst 80 miljoner kronor användas till Nationella flygtekniska forskningsprogrammet (NFFP). 

Av anslaget ska medel användas för statsbidrag till RISE Research Institutes of Sweden AB för riksmätplatser och dithörande verksamhet.

Stipendier för doktorander som är avsedda att vara ett alternativ till lön eller annan studiefinansiering får inte finansieras via anslaget.

Förordningen (2015:208) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation gäller för anslagsposten i de fall EU:s regler om statsstöd är tillämpliga, varav högst 1 300 miljoner kronor per år får ges ut i enlighet med kommissionens förordning (EU) 651/2014.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. 

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 5 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 2 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet. Högst 9,85 miljoner kronor av anslagsposten får användas för att finansiera deltagande i internationellt forsknings- och innovationssamarbete.

Anslagsposten får användas för svenskt deltagande i partnerskapsprogram inom ramen för det europeiska forsknings- och innovationssamarbetet.

Villkor

Uppgifter i tabellen om infriade åtaganden är endast indikativa.