Kriminalvårdens huvudsakliga uppgifter framgår av förordningen (2023:797) med instruktion för Kriminalvården.

Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Kriminalvården bidra till en sådan utveckling.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att upprätthålla en god säkerhet. En särskild redovisning ska göras avseende arbetet med att förebygga infiltration, korruption och annan otillåten påverkan inom verksamheten.

Kriminalvården ska särskilt redogöra för hur myndigheten utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, samt huruvida åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.

Kriminalvården ska redovisa vilket arbete som bedrivits för en fördjupad samverkan med Polismyndigheten och Migrationsverket, på både operativ och strategisk nivå, med syfte att skapa bättre förutsättningar för att öka återvändandet samt minska andelen personer som avviker.

Kriminalvården ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och ett arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer. Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 22 februari 2026 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Detta ska ingå i en samlad redovisning för civilt försvar.

Kriminalvården ska redovisa finansiella prognoser för 2025-2028 vid nedanstående prognostillfällen.

3 februari

25 april

25 juli

20 oktober

Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar.

De finansiella prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer lämnas även i särskild bilaga till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Prognoserna ska även avse utgiftsområde 7 anslag 1:1 samt utgiftsområde 8 anslag 1:7.

Kriminalvården får i uppdrag att göra en jämförande studie av återfallsfrekvensen i brott efter avtjänat fängelsestraff i Sverige och ett urval av andra OECD-länder. I urvalet av länder ska vikt läggas på att täcka in en mångfald av olika kriminalvårdssystem, dvs. sådana som har ett högt inslag av återfallsförebyggande åtgärder, sådana som har ett lågt inslag av sådana åtgärder samt kriminalvårdssystem som har höga kostnader per intagen och sådana som har låga kostnader per intagen. Studien ska analysera eventuella samband mellan de olika faktorerna.

Kriminalvården ska redogöra för skillnaderna i det återfallsförebyggande arbetet i de utvalda länderna samt redovisa eventuella slutsatser. Myndigheten ska slutligen redogöra för vilka åtgärder som kan vidtas för att kostnadseffektivt utveckla det återfallsförebyggande arbetet i svensk kriminalvård. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2025.

Kriminalvården ska, i samband med budgetunderlaget 2026, lämna in en ny platskapacitetsrapport för perioden 2025-2034. Kapacitetsrapporten ska inkludera det beräknade kapacitetsbehovet m.a.a. förslagen i Tidöavtalet och utgå från att samtliga straffskärpningsförslag i regeringens reformagenda träder i kraft under mandatperioden. Kriminalvården ska redovisa en plan för hur myndigheten avser möta det utökade kapacitetsbehovet.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten löpande arbetar med att anpassa platskapaciteten på ett snabbt, effektivt, ändamålsenligt och flexibelt sätt.

Kriminalvården ska vidare i prognos 2 och 4 redovisa hur många nya platser som har tagits i bruk. Om antalet platser som tagits i bruk är färre än vad som är planerat enligt gällande platskapacitetsrapport ska orsakerna till detta anges.

Kriminalvården ska, inom ramen för tidigare beslutat regeringsuppdrag (Ju2024/01693), redovisa förslag på åtgärder som skulle kunna bidra till en snabbare och mer kostnadseffektiv expansion av platskapaciteten och vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar. I det sammanhanget kan bland annat ingå att se över personaldrivande verksamhet samt överväga andra åtgärder som kan omhändertas i kommande lagstiftningsarbete rörande översynen av häktes- respektive fängelselagen som för närvarande förbereds inom Justitiedepartementet. I uppdraget ingår också att löpande införa lämpliga åtgärder som Kriminalvården själva råder över i syfte att minska dygnskostnaderna och säkerställa att Kriminalvårdens kapacitet svarar mot prognosticerade behov i enlighet med regeringens aviserade reformer. Vidtagna åtgärder ska återrapporteras i samband med att regeringsuppdraget (Ju2024/01693) redovisas.

Kriminalvården ska tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Uppdraget utökas på så sätt att även Ekobrottsmyndigheten ska ingå i arbetet. Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 2 mars 2026.

Kriminalvården ska två gånger per år till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) inkomma med uppgifter om antal utländska medborgare med pågående fängelseverkställigheter, fördelat per land. Kriminalvården ska härutöver samtidigt redovisa följande uppgifter för den senaste sexmånadersperioden;

• antal utländska medborgare som påbörjat fängelseverkställighet, fördelat per land och i strafftidsintervall,
• antal initierade ärenden och antal beslut om överförande per land, samt
• antal faktiskt genomförda överföranden per land och i intervall om återstående strafftid.

Redovisningar ska lämnas senast den 15 augusti 2025 (för perioden 1 januari-30 juni 2025) och den 16 februari 2026 (för perioden 1 juli-31 december 2025). Av regleringsbrevet för budgetåret 2024 följer att en redovisning även ska lämnas den 15 februari 2025 (för perioden 1 juli-31 december 2024).

Kriminalvården ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat om hinder som myndigheten möter i arbetet på området samt när återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder identifieras.

Kriminalvården ska bistå Migrationsverket i arbetet med att informera om möjligheten till stöd för frivillig återvandring. I detta arbete ingår att tillsammans med Migrationsverket delta i utvecklingen och genomförandet av informationsinsatserna, inklusive att utarbeta rutiner för hur arbetet ska bedrivas inom myndigheten. Kriminalvården ska rapportera till Migrationsverket vilka informationsinsatser som har genomförts samt kostnader och resultat av dessa.

Kriminalvården ska vidta åtgärder för att stärka kontinuiteten i den verksamhet som är nödvändig under höjd beredskap och krig, bland annat avseende försörjningsberedskap och ledningsfunktioner. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. Kriminalvården ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en separat redovisning för civilt försvar.

Kriminalvården ska förbereda för införandet av ett nytt kommunikationssystem, Rakel generation 2, som ska ersätta befintliga Rakel. Kriminalvården ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att påbörja arbetet med nödvändiga systemanpassningar. Arbetet ska ske i dialog med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och vid behov andra berörda aktörer. Kriminalvården ska senast den 15 september 2025 till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) redovisa hur arbetet med förberedelserna fortskrider.

Kriminalvården ska under 2025 fortsätta att förbereda för anslutning till den infrastruktur för säker digital kommunikation som Myndigheten för digital förvaltning tillhandahåller. Kriminalvården ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) samt Myndigheten för digital förvaltning informerade om arbetet.

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården, för bidrag till Svenska Kriminalvårdens Idrottsförbund, för ersättning åt ledamöter med flera i övervakningsnämnderna samt för övervakare, biträdande övervakare och förtroendemän.

2. Från anslaget får högst 35 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 

3. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala 61 402 278 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

För arbetsdriften ska direkta kostnader till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För den praktiska arbetsträningen ska avgifterna delfinansiera verksamheten.

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

Den del av kostnaderna som finansieras av anslag belastar anslag 1:6 Kriminalvården.

Villkor

Avgifter för dömda som verkställer fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ska inbetalas till Kriminalvården på ett icke räntebärande konto för att därefter kvartalsvis föras över till Brottsofferfonden.

Kriminalvården ska löpande under budgetåret redovisa preskriberade kvarlämnade medel på inkomsttitel 2811 Övriga inkomster.