Brottsligheten ska minska och människors trygghet ska öka. Genom att fullgöra sina uppgifter ska Kriminalvården bidra till en sådan utveckling.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten har arbetat för att upprätthålla en god säkerhet särskilt mot bakgrund av utmaningarna med ett ökande antal klienter med koppling till organiserad brottslighet.

Kriminalvården ska också redovisa hur myndigheten har arbetat med säkerhetsfrågor när det gäller att skapa en säker och god arbetsmiljö för personalen.

Kriminalvården ska övergripande redogöra för hur myndigheten arbetat för att förvalta och utveckla sin informationssäkerhet och för hur den planerar för att kunna möta framtida behov. Myndigheten ska särskilt redovisa huruvida åtgärder vidtagits för att öka förmågan att identifiera och rapportera it-incidenter, samt för att skyndsamt kunna vidta nödvändiga åtgärder.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten arbetar systematiskt med isoleringsbrytande åtgärder för att kunna möta lagstadgade krav och omhänderta internationell och nationell kritik på området.

Kriminalvården ska redovisa en sammanfattning av forskningsläget avseende farmakologisk och annan medicinsk behandling för klienter som är dömda för sexualbrott. Kriminalvården ska vidare redovisa vilka insatser som kan erbjudas dessa klienter under verkställigheten samt vilket utvecklingsarbete som bedrivs inom myndigheten när det gäller målgruppen. I redovisningen ska särskilt fokus riktas mot klienter som är dömda för sexualbrott mot barn.

Kriminalvården ska redovisa hur myndigheten arbetar för att säkerställa att personer som förordnas som biträdande övervakare är lämpliga för uppgiften.

Kriminalvården ska redovisa åtgärder som vidtagits inom myndigheten i syfte att ytterligare öka antalet överföranden av straffverkställighet. Kriminalvården ska också redovisa vilka hinder myndigheten möter i arbetet på området.

Kriminalvården ska redovisa hur det fortsatta införandet och permanentandet av ett snabbförfarande i brottmål (snabbare lagföring) fortskrider.

Kriminalvården ska redovisa myndighetens verksamhet inom internationell civil krishantering i enlighet med regleringsbrev för 2023 avseende anslag 1:1 utgiftsområde 7.

Kriminalvården ska redovisa finansiella prognoser för 2023-2026 vid nedanstående prognostillfällen.

6 februari

25 april

28 juli

23 oktober

Prognoserna ska kommenteras i förhållande till föregående prognostillfälle samt till tillgängliga och beräknade medel enligt budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen, vilka osäkerhetsfaktorer som finns och vad som orsakat eventuella förändringar.

Mot bakgrund av den ökade beläggningen ska myndigheten, vid varje prognostillfälle, redovisa personal-, lokal- och driftskostnader som myndigheten bedömer kan härledas till den ökade beläggningen.

Om prognosen visar på underskott ska myndigheten redovisa vilka åtgärder som har vidtagits eller planeras att vidtas för att verksamheten ska kunna bedrivas inom ramen för tilldelade medel samt vilka konsekvenserna blir för verksamheten till följd av dessa åtgärder.

De finansiella prognoserna ska lämnas i informationssystemet Hermes. Prognoskommentarer lämnas även i särskild bilaga till Regeringskansliet (Justitiedepartementet). Prognoserna ska även avse utgiftsområde 7 anslag 1:1 samt utgiftsområde 8 anslag 1:7.

Kriminalvården ska redovisa vidtagna och planerade åtgärder för att utöka platskapaciteten på kort sikt. Kriminalvården ska också redovisa avvikelser och tillkommande planer i förhållande till myndighetens långsiktiga utbyggnadsplan. Redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med budgetunderlaget .

Kriminalvården får i uppdrag att översiktligt beräkna vilken kapacitet som behövs i anstalt, häkte och frivård för att de i Tidöavtalet föreslagna reformerna som påverkar Kriminalvårdens verksamhet ska kunna genomföras. Denna redovisning ska komplettera den ovan nämnda kapacitetsrapporten. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 18 april 2023. För varje reform ska i redovisningen framgå vilken kapacitet som bedöms nödvändig, kostnaden för den, när i tid behovet uppstår samt vilka antaganden som myndigheten bygger sin bedömning på.

Kriminalvården får i uppdrag att redovisa en genomförandeplan som syftar till att säkra myndighetens kompetensförsörjning 2023–2032. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) i samband med budgetunderlaget .

Av redovisningen ska framgå myndighetens bedömda behov av personal i de volymmässigt största samt de för verksamheten mest kritiska yrkeskategorierna fördelat per år mellan 2023 och 2032. För varje redovisning ska framgå hur långt Kriminalvården har kommit för respektive yrkeskategori.

Av redovisningen ska också framgå hur många utbildningsplatser och vilken kapacitet kopplat till det som behövs per år för att klara av att grundutbilda den personal som anställs samtidigt som säkerhet och klientverksamhet upprätthålls.

Kriminalvården ska, kopplat till varje års bedömda behov, redovisa de konkreta åtgärder som myndigheten vidtagit respektive planerar i syfte att möta dessa behov.

Kriminalvården ska tillsammans med Polismyndigheten, Åklagarmyndigheten, Domstolsverket och Brottsförebyggande rådet fortsätta arbetet med att bedöma framtida verksamhetsvolymer i brottmålsprocessen. Arbetet ska bedrivas med utgångspunkt i det uppdrag som gavs till myndigheterna i oktober 2019 (Ju2019/01057). Myndigheterna ska gemensamt redovisa sina resultat till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 mars 2024.

Kriminalvården får i uppdrag att utreda varför dygnskostnaden i anstalt och häkte är högre i Sverige än i andra jämförbara länder. Vidare ska Kriminalvården redogöra för skillnaderna i dygnskostnad mellan olika anstalter och häkten samt göra en bedömning av vad skillnaderna beror på. Myndigheten ska därutöver redogöra för vilka åtgärder som lämpligast skulle kunna vidtas för att kunna sänka dygnskostnaden per intagen. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) senast den 1 december 2023. Inom ramen för arbetet ska löpande avstämningar ske med Regeringskansliet.

Kriminalvården ska fortsätta att två gånger per år till Regeringskansliet (Justitiedepartementet) inkomma med uppgifter om antal utländska medborgare med pågående fängelseverkställigheter, fördelat per land. Kriminalvården ska härutöver samtidigt redovisa följande uppgifter för den senaste sexmånadersperioden;

• antal utländska medborgare som påbörjat fängelseverkställighet, fördelat per land och i strafftidsintervall,
• antal initierade ärenden och antal beslut om överförande per land, samt
• antal faktiskt genomförda överföranden per land och i intervall om återstående strafftid.

Redovisningar ska lämnas senast den 15 augusti 2023 (för perioden 1 januari-30 juni 2023) och den 15 februari 2024 (för perioden 1 juli-31 december 2023). Av regleringsbrevet för budgetåret 2022 följer att en redovisning även ska lämnas den 15 februari 2023 (för perioden 1 juli-31 december 2022).

Kriminalvården ska löpande hålla Regeringskansliet (Justitiedepartementet) informerat när myndigheten identifierar återkommande svårigheter i samband med ärendehanteringen i förhållande till specifika länder.

Arbetsförmedlingen och Kriminalvården ska senast den 23 oktober 2023 lämna en gemensam lägesbeskrivning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet) avseende det samarbete som myndigheterna har slutit en överenskommelse om i syfte att få fler arbetssökande att söka anställning hos och bli anställda av Kriminalvården. En slutlig redovisning ska lämnas till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Justitiedepartementet) senast den 29 mars 2024.

1. Anslaget får användas för verksamheten inom Kriminalvården, för bidrag till Svenska Kriminalvårdens Idrottsförbund, för ersättning åt ledamöter med flera i övervakningsnämnderna samt för övervakare, biträdande övervakare och förtroendemän.

2. Från anslaget får högst 25 000 000 kronor användas för bidrag till organisationer som avses i 1 § förordningen (2002:954) om statsbidrag till vissa organisationer inom kriminalvårdens område. 

3. Kriminalvården ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Kriminalvården ska betala 40 587 050 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

För arbetsdriften ska direkta kostnader till 50 procent täckas av avgiftsintäkterna. För den praktiska arbetsträningen ska avgifterna delfinansiera verksamheten.

Måltider

För måltider som myndigheten tillhandahåller mot avgift ska avgifterna beräknas till full kostnadstäckning. 

Arbetsdrift och praktisk arbetsträning

Kriminalvården får ta ut avgifter för varor och tjänster från arbetsdriften och den praktiska arbetsträningen. Inkomsterna från arbetsdriften och den praktiska arbetsträningen får disponeras av Kriminalvården. Den del som finansieras av anslag belastar anslag 1:6 Kriminalvården.

Måltider

Kriminalvården får mot avgift tillhandahålla måltider. Inkomsterna disponeras av myndigheten. 

Villkor

Avgifter för dömda som verkställer fängelsestraff i form av intensivövervakning med elektronisk kontroll ska inbetalas till Kriminalvården på ett icke räntebärande konto för att därefter kvartalsvis föras över till Brottsofferfonden.