Boverket ska redovisa vilka åtgärder myndigheten har vidtagit och planerar att vidta för att minska företagens regelbörda och administrativa kostnader samt vilka åtgärder myndigheten har vidtagit för att förbättra bemötande och service gentemot företagen. Därutöver ska Boverket redovisa vilka hinder som finns för att kunna påskynda förenklingsarbetet.

Boverket ska stödja Upphandlingsmyndigheten i utförandet av det uppdrag om att stimulera en utvecklad styrning och organisering av inköpsarbetet som Upphandlingsmyndigheten fick i sitt regleringsbrev för 2023 (Fi2022/03469). Boverket ska bistå med kunskap och stöd som främjar en projektkultur för motståndskraft mot arbetslivskriminalitet, ökad jämställdhet och ökat ansvarstagande i byggprojekt. Boverket ska bistå Upphandlingsmyndigheten i arbetet med att utveckla vägledning och beställarstöd vid upphandling för att främja kravställning på produktivitetsförbättring där risken för fel, brister och skador minimeras. Uppdraget ska slutredovisas i Boverkets årsredovisning för 2025. Boverket ska även senast den 2 februari 2025 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet)

Boverket ska identifiera kommuner som genom bl.a. samhällsplanering skapar förutsättningar för elektrifiering av sjöfart, inklusive kollektivtrafik, och redovisa goda exempel på hur det kan genomföras. Boverket ska senast den 31 maj 2024 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Boverket ska sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna i enlighet med uppdragen i
länsstyrelsernas regleringsbrev om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Boverket ska senast den 30 april 2025 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Boverket ska, tillsammans med Socialstyrelsen, analysera hur olika insamlingar av data som görs av myndigheterna och av andra aktörer kan komplettera varandra för att uppnå en övergripande bild av hemlöshetens omfattning och karaktär. Med utgångspunkt i denna analys ska Boverket och Socialstyrelsen ta fram ett metodstöd till kommunerna som syftar till att stärka socialtjänstens arbete med att utveckla det sociala perspektivet i samhällsplaneringen. Boverket och Socialstyrelsen ska senast den 20 januari 2025 lämna en gemensam skriftlig delredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet) med avseende på den analys som myndigheterna ska företa. Boverket och Socialstyrelsen ska senast den 2 februari 2026 lämna en gemensam skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Socialdepartementet).

För genomförande av uppdraget får Boverket använda högst 640 000 kronor enligt de villkor som framgår av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende anslag 4:7 Bidrag till utveckling av socialt arbete m.m., anslagsposten 5 Övriga utvecklingsmedel, inom utgiftsområde 9 Hälsovård, sjukvård och social omsorg.

Boverket ska uppdatera, utveckla och sprida kunskapsstöd och vägledningar för brottsförebyggande och trygghetsskapande åtgärder inom samhällsbyggnadsprocessen, riktat till bland andra kommunala och privata aktörer på bostadsmarknaden. Arbetet ska syfta till att främja jämställdhet, öka tryggheten och förebygga mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck. Arbetet ska utföras med ett intersektionellt perspektiv.

Boverket ska när uppdraget utförs inhämta synpunkter från Brottsförebyggandet rådet, Jämställdhetsmyndigheten, länsstyrelserna, Polismyndigheten, Sveriges Kommuner och Regioner samt privata och offentliga bostadsbolag.

Boverket ska löpande redovisa arbetet med uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Boverket ska senast den 15 december 2024 lämna en skriftlig slutredovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). 

För genomförande av uppdraget får Boverket använda högst 2 000 000 kronor enligt de villkor som framgår av regleringsbrevet för budgetåret 2024 avseende anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslag 3:1 Särskilda jämställdhetsåtgärder, anslagsposten12 Jämställdhetsinsatser efter regeringsbeslut, inom utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet. 

Boverket ska förvalta och utveckla ett verktyg för sammanställning av statistik på områdesnivå, s.k. platsdata. Arbetet ska utgå från regionala statistikområden (RegSO). Verktyget ska ge stöd för områdesspecifika analyser, samt möjliggöra uppföljning och utvärdering på nationell, regional och lokal nivå. Statistiska analyser på områdesnivå ska kunna fånga faktorer som påverkar människors livsvillkor när det gäller bl.a. arbetsmarknad, utbildning, hälsa, brottslighet och otrygghet, boendesituation och segregation. Verktyget ska också ge underlag för riktade insatser för att förbättra livsvillkoren i områden där utanförskapet är stort. Arbetet ska utgå från Boverkets rapport Förslag för fortsatt arbete med verktyg med platsdata (2023:16) och beakta regeringsuppdraget den 7 december 2023 till Statistiska centralbyrån och Boverket om att genomföra en fördjupad analys om utanförskap (A2023/01649). Utvecklingsarbetet ska ske i dialog med relevanta statliga myndigheter, regioner, kommuner och andra samhällsaktörer.

Boverket ska ge stöd till användare av verktyget och arbeta för att främja användandet bland olika samhällsaktörer.
Boverket ska senast den 1 juli 2024 lämna en skriftlig rapport med beskrivning av utvecklingen i områden där utanförskapet är stort och hur det påverkar människors livsvillkor i Sverige till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Boverket ska föreslå de förändringar i sin instruktion som bedöms lämpliga för att myndigheten ska få en varaktig uppgift om verktyg för statistik och analys på områdesnivå. Boverket ska också redovisa hur löpande samverkan med relevanta aktörer kan genomföras. Boverket ska beträffande dessa två delar av uppdraget, senast den 30 september 2024, lämna en skriftlig redovisning till Regeringskansliet (Arbetsmarknadsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

För genomförande av uppdraget får Boverket under 2024 använda högst 7 000 000 kronor. Kostnaderna ska belasta det under utgiftsområde 13 Integration och jämställdhet uppförda anslaget 4:1 Åtgärder mot utanförskap, anslagsposten 6 Åtgärder mot utanförskap - del till Boverket. Regeringen beräknar att 12 000 000 kronor årligen kommer att avsättas för uppdraget från och med 2025 under förutsättning att riksdagen anvisat medel för det aktuella ändamålet.

Myndigheten ska analysera vilka hinder som kan finnas för ökad användning av hållbara och innovativa konstruktionslösningar inom
bostadsbyggandet, t.ex. industriellt träbyggande. Boverket ska vid behov föreslå och vidta lämpliga åtgärder, såsom utvecklad vägledning om exempelvis detaljplanering. Analysen bör beakta Boverkets förslag om en utökad klimatdeklaration (Gränsvärde för byggnaders klimatpåverkan och en utökad klimatdeklaration, Boverkets rapport 2023:20) samt relevant EU-lagstiftning. Boverket ska senast den 15 december 2024 lämna en skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet samt Klimat- och näringslivsdepartementet).

För genomförande av uppdraget får Boverket använda högst 2 000 000 kronor enligt de villkor som framgår av regleringsbrev för budgetåret 2024 avseende Naturvårdsverket, anslag 1:2 Miljöövervakning mm., anslagsposten 4 Klimatpolitiska handlingsplanen inom utgiftsområde 20 Allmän miljö- och naturvård.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2024–2027 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen.
Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
– 5 februari,
– 23 april,
– 26 juli, och
– 21 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 26 juli 2024 i informationssystemet Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

I bilagan redovisas myndighetens pågående uppdrag.

Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag i ekonomiska svårigheter, samt för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Högst 1 000 000 kronor får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden.

Anslagsposten får användas för bidrag till kommuner enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier.

Anslagsposten får användas för stöd enligt förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper.

Anslagsposten får användas för förvaltningskostnader, dock inte för sådana kostnader som är hänförliga till de helt avgiftsfinansierade kreditgarantierna.

Av anslagsposten får 2 000 000 kronor användas för administration av stöd i enlighet med förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och förordningen (2021:208) om omsättningsstöd till handelsbolag.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får användas för stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden, där myndighetens beslut om stöd har fattats före den  1 januari 2019. Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd i enlighet med förordningen (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna baserat på nedlagd tid och övriga kostnader för respektive stöd.

Anslagsposten får användas för vidarefördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som de bedriver enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden och förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den      12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Anslagsposten får användas för stöd i enlighet med förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus där ansökningar om stöd har beviljats från och med den 24 januari 2022 till och med den 31 december 2022. Utgifterna ska redovisas mot anslagspost 4 upp till den tilldelade nivån och därefter mot anslagspost 5. Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i detta regleringsbrev framgår av regeringens uppdrag till Boverket den          30 september 2021 (Fi2021/03192) och den 9 februari 2023 (LI2023/01723). Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden.

Anslagsposten får användas för stöd i enlighet med förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus där beslut om stöd är fattat före den 31 december 2022. Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna baserat på nedlagd tid och övriga kostnader för respektive stöd.

Anslagsposten får användas för att finansiera en stödfunktion för samtliga länsstyrelser i frågor rörande investeringsstödet.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den      12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Anslagsposten får användas för statligt stöd enligt förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande där ansökningar om stöd har beviljats från och med den 24 januari 2022 till och med den 31 december 2022. Medlen på anslagsposten får inte användas för bostäder som omfattas av förordningen (2022:1056) om undantag från vissa bestämmelser om uthyrning i investeringsstödsförordningarna. Rapporteringskrav för medlens användning utöver vad som anges i detta regleringsbrev framgår av regeringen uppdrag till Boverket den 30 september 2021 (Fi2021/03192) och den 9 februari 2023 (LI2023/01723). Utgifterna ska redovisas mot anslagspost 2 upp till den tilldelade nivån och därefter mot anslagspost 3. Högst 7 500 000 kronor av anslagsposterna 2 och 3 får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden.

Anslagsposten får användas för statligt stöd enligt förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande där beslut om stöd är fattat före den 31 december 2022. Högst 7 500 000 kronor av anslagsposterna 2 och 3 får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna i förhållande till medelsförbrukningen på respektive anslagspost.

Anslagsposten får användas för vidarefördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som länsstyrelserna bedriver enligt förordningen om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Villkor

Beloppen under rubriken infriade åtaganden i tabellerna ovan är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive period.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) har i regeringsbeslut den 7 april 1994 (Fi1994/001034) bemyndigats att under vissa närmare angivna villkor förvärva och inneha fastigheter för vilka statlig kreditgaranti utfärdats. I och med inordnandet av BKN i Boverket den 1 oktober 2012 har detta bemyndigande övergått till den senare myndigheten. I förordningen (2011:211) om utlåning och garantier finns bestämmelser om att myndigheten ska ha en garantireserv och att reserven får belastas med kostnader för indrivning och ianspråktagande av säkerheter avseende infriade garantier som hör till reserven. Kostnader och intäkter i samband med eventuella fastighetsförvärv ska särredovisas till Regeringskansliet (Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Boverket ska inte tillämpa 25 a § avgiftsförordningen (1992:191) inom verksamheten med kreditgarantier.