Myndigheten ska redovisa hur den har bidragit till genomförandet av den regionala utvecklingspolitiken och den sammanhållna landsbygdspolitiken. Utgångspunkter för rapporteringen ska vara skrivelsen Nationell strategi för hållbar regional utveckling i hela landet 2021–2030 (2020/21:133) och propositionen En sammanhållen politik för Sveriges landsbygder (prop. 2017/18:179). Redovisningen ska ske enligt anvisningar från Tillväxtverket.

Övertagandet av Delegationen mot segregations tillgångar och skulder hänförliga till de uppgifter som inordnas i Boverket ska ske till bokfört värde enligt 5 kap. och 8 §§ förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunderlag.

Myndigheten ska ta fram en vägledning för tillämpningen av plan- och bygglagen (2010:900) i syfte att öka kommunernas kunskaper om hur de i sin planering kan beakta elnätets behov, t.ex. för att avgöra hur mark som redan används för ledningar och elnätsanläggningar kan skyddas mot åtgärder som påtagligt kan försvåra användandet av dem. Myndigheten ska vid framtagandet av vägledningen inhämta synpunkter från Elsäkerhetsverket, Energimarknadsinspektionen, Statens energimyndighet, Folkhälsomyndigheten, länsstyrelserna, Affärsverket svenska kraftnät och Energiföretagen Sverige. Uppdraget ska senast den 15 december 2023 redovisas till Regeringskansliet (blivande Klimat- och näringslivsdepartementet).

Myndigheten ska sammanställa och redovisa de uppgifter som myndigheten får från länsstyrelserna i enlighet med uppdragen i länsstyrelsernas regleringsbrev om byggnadsnämndernas tillsynsarbete, uppföljning av tillämpningen av plan- och bygglagstiftningen samt inriktningsmål för överklagade kommunala beslut om lov. Myndigheten ska senast den 30 april 2024 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska utvärdera hur skärpta kravnivåer i fråga om energihushållning och värmenivåer påverkar möjligheten att uppföra timmerhus och andra skyddsvärda byggnadstyper, samt, beroende på utfallet av utvärderingen, överväga om undantag bör införas för de aktuella byggnadstyperna. Uppdraget ska senast den 28 februari 2023 redovisas i en promemoria till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska utvärdera systemet med avgiftsreduktion i plan- och bygglagen som infördes efter förslag i propositionen Reduktionen av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan (prop. 2017/18:210). Utvärderingen ska belysa effekterna av systemet som sådant och om det skapat incitament för att följa de tidsfrister som gäller. Uppdraget ska senast den 30 april 2024 redovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska förvalta och utveckla verktyg som genom användning av platsdata möjliggör mätning och analys av socioekonomisk segregation för aktörer på nationell, regional och lokal nivå. Arbetet ska utgå från de mått på socioekonomisk segregation och områdens olika socioekonomiska förutsättningar som tidigare använts i Segregationsbarometern (Delmos, Platsens Betydelse – Årsrapport 2022 om den socioekonomiska boendesegregationens utveckling i Sverige).
Myndigheten ska även, efter dialog med berörda statliga myndigheter och andra aktörer, ta fram ett förslag för fortsatt arbete med ovan nämnda verktyg. Förslaget ska syfta till att ge relevanta aktörer fortsatt tillgång till verktyg med platsdata fr.o.m. den 1 januari 2024. Förslaget ska senast den 5 april 2023 redovisas i en rapport till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Myndigheten ska slutligen senast den 1 juli 2023 beskriva utvecklingen av socioekonomisk segregation i Sverige i en rapport till Regeringskansliet. Myndigheten ska ha en löpande dialog med Regeringskansliet om uppdraget.

Myndigheten ska analysera vilken påverkan de ändringar rörande ekonomiska planer och intygsgivare i 3 kap. bostadsrättslagen (1991:614) som träder i kraft den 1 januari 2024 kommer att få på omfattningen av myndighetens uppgifter enligt 9–11 §§ bostadsrättsförordningen (1991:30) och vilka konsekvenser detta bedöms få för myndighetens verksamhet. Myndigheten ska lämna förslag på hur uppgifterna kan avgiftsfinansieras, inklusive förslag på en lämplig avgiftsnivå. Myndigheten ska senast den 15 april 2023 redovisa uppdraget till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet). Myndigheten ska ha en löpande dialog med Regeringskansliet om uppdraget.

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2023–2026 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Av kommentarerna ska framgå vilka antaganden som använts i prognosen.
Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
– 6 februari
– 25 april
– 28 juli
– 23 oktober.

Myndigheten ska redovisa en prognos för de förslag till beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemynidganden. Prognosen ska senast den 28 juli 2023 lämnas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet) och utformas enligt närmare anvisningar från Regeringskansliet. 

I bilagan redovisas myndighetens pågående uppdrag.

Anslaget får användas för statsbidrag till kommuner med en svag bostadsmarknad, för undsättning eller omstrukturering av kommunala bostadsföretag i ekonomiska svårigheter, samt för stöd till företag som tillhandahåller tjänster av allmänt ekonomiskt intresse enligt förordningen (2018:111) om statsbidrag till kommuner med svag bostadsmarknad. Högst 1 000 000 kronor får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden.

Anslagsposten får användas för bidrag till kommuner enligt förordningen (2007:623) om statligt bidrag för kommunala hyresgarantier.

Anslagsposten får användas för stöd enligt förordningen (2019:676) om stöd till byggemenskaper.

Anslagsposten får användas för förvaltningskostnader, dock inte för sådana kostnader som är hänförliga till de helt avgiftsfinansierade kreditgarantierna.

Av anslagsposten får 10 000 000 kronor användas för att utveckla arbetet inom byggsektorn med omställning till en cirkulär ekonomi.

Av anslagsposten får 2 000 000 kronor användas för administration av stöd i enlighet med förordningen (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare och förordningen (2021:208) om omsättningsstöd till handelsbolag.

Medlen får användas först efter beslut av regeringen eller Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Anslagsposten får användas för stöd till renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden enligt förordningen (2016:837) om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden, där myndighetens beslut om stöd har fattats före den 1 januari 2019. Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd i enlighet med förordningen (2021:664) om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna baserat på nedlagd tid och övriga kostnader för respektive stöd.

Anslagsposten får användas för vidarefördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som de bedriver enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden och förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens. Anslagsposten får användas för stöd i enlighet med förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus där ansökningar om stöd beviljats från och med den 24 januari 2022 till och med den 31 december 2022. Utgifterna ska redovisas mot anslagspost 4 upp till den tilldelade nivån och därefter mot anslagspost 5. Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden.

Anslagsposten får användas för stöd i enlighet med förordningen om stöd till energieffektivisering i flerbostadshus där beslut om stöd är fattat före den 31 december 2022. Högst 4 500 000 kronor av anslagsposterna 1, 4 och 5 får användas för Boverkets kostnader för att administrera detta stöd och stöd enligt förordningen om stöd för renovering och energieffektivisering i vissa bostadsområden. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna baserat på nedlagd tid och övriga kostnader för respektive stöd.

Anslagsposten får användas för att finansiera en stödfunktion för samtliga länsstyrelser i frågor rörande investeringsstödet.

Medlen på anslagsposten ska användas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/241 av den 12 februari 2021 om inrättande av faciliteten för återhämtning och resiliens (RRF). Anslagsposten får användas för statligt stöd enligt förordningen (2016:881) om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande där ansökningar om stöd beviljats från och med den 24 januari 2022 till och med den 31 december 2022. Medlen på anslagsposten får inte användas för bostäder som omfattas av förordningen (2022:1056) om undantag från vissa bestämmelser om uthyrning i investeringsstödsförordningarna. Utgifterna ska redovisas mot anslagspost 2 upp till den tilldelade nivån och därefter mot anslagspost 3. Högst 7 500 000 kronor av anslagsposterna 2 och 3 får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden.

Anslagsposten får användas för statligt stöd enligt förordningen (2016:880) om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande där beslut om stöd är fattat före den 31 december 2022. Högst 7 500 000 kronor av anslagsposterna 2 och 3 får användas för Boverkets kostnader för att administrera stöden. Kostnaderna ska fördelas mellan anslagsposterna i förhållande till medelsförbrukningen på respektive anslagspost.

Anslagsposten får användas för vidarefördelning till länsstyrelserna för finansiering av verksamhet som länsstyrelserna bedriver enligt förordningen om statligt stöd för att anordna och tillhandahålla hyresbostäder och bostäder för studerande och förordningen om statligt investeringsstöd för hyresbostäder och bostäder för studerande.

Villkor

Beloppen under rubriken infriade åtaganden i tabellerna ovan är indikativa och anger hur fördelningen av utgifterna har beräknats för respektive period.

Statens bostadskreditnämnd (BKN) har i regeringsbeslut den 7 april 1994 (Fi1994/001034) bemyndigats att under vissa närmare angivna villkor förvärva och inneha fastigheter för vilka statlig kreditgaranti utfärdats. I och med inordnandet av BKN i Boverket den 1 oktober 2012 har detta bemyndigande övergått till den senare myndigheten. I förordningen (2011:211) om utlåning och garantier finns bestämmelser om att myndigheten ska ha en garantireserv och att reserven får belastas med kostnader för indrivning och ianspråktagande av säkerheter avseende infriade garantier som hör till reserven. Kostnader och intäkter i samband med eventuella fastighetsförvärv ska särredovisas till Regeringskansliet (blivande Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Boverket ska inte tillämpa 25 a § avgiftsförordningen (1992:191) inom verksamheten med kreditgarantier.