Strålsäkerhetsmyndigheten ska bistå Regeringskansliet med teknisk sakkunskap till stöd för Sveriges deltagande i arbetet med IAEA och icke-spridningsavtalet (NPT) samt i arbetet med det internationella initiativet om verifikation av kärnvapennedrustning (IPNDV) och i fyrpartssamarbetet Quad Nuclear Verification Partnership (QNVP). Strålsäkerhetsmyndigheten ska på en övergripande nivå redovisa genomförd verksamhet.

Myndigheten ska övergripande redogöra för hur myndigheten har arbetat för att förvalta och utveckla sin informations- och cybersäkerhet inbegripet den egna organisationens beredskap och möjlighet att hantera incidenter. Myndigheten ska särskilt redogöra för hur den utvärderat det egna informations- och cybersäkerhetsarbetet genom användning av verktyg som Cybersäkerhetskollen eller motsvarande, och om åtgärder vidtagits med anledning av resultatet.

Myndigheten ska särskilt redovisa hur medlen för nationell kompetensförsörjning inom strålsäkerhetsområdet har använts. Beviljade och utbetalade forskningsbidrag ska redovisas uppdelat på mottagare. Redovisningen ska beskriva hur användningen av medlen svarar mot behoven av kompetens som följer av utvecklingen av ny kärnkraft. En statusuppdatering av myndighetens arbete med satsningen på nationell kompetensförsörjning ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet)
senast den 15 juni 2025. 

Myndigheten ska redovisa sitt arbete med att genomföra rekommendationerna från den internationella granskning som genomfördes 2022, så kallad IRRS-granskning (Integrated Regulatory Review Service). Särskilt fokus ska läggas på IRRS-granskningens rekommendationer rörande identifierade utmaningar till följd av myndighetens omorganisation 2021, vars syfte var att gå från en sakområdesindelning av organisationen till en processbaserad organisation. Detta gäller i synnerhet de identifierade utvecklingsbehoven av avdelningsövergripande samverkan och internt informationsutbyte, i syfte att myndighetens egen kompetens bättre tillgängliggörs för utförande av myndighetens uppgifter, liksom att systematiskt anpassa myndighetens insatser på ett sätt som ställer insatta resurser i rimlig proportion till den bedömda strålsäkerhetsrisken.

En statusuppdatering av myndighetens arbete med att genomföra rekommendationerna från IRRS-granskningen ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) den 31 mars, 13 juni, 26 september och 12 december.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska säkerställa att myndigheten har förmåga att agera proaktivt och handlingskraftigt i hanteringen av såväl fredstida krissituationer som vid krig och krigsfara. Utöver de krav som ställs i förordningen (2022:524) om statliga myndigheters beredskap ska myndigheten i detta syfte utbilda och öva sin personal samt se till att myndigheten stärker en kultur och arbetssätt som utgår från de krav som ett krig ställer.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa senast den 1 mars 2026 till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet).

Myndigheten ska redovisa prognoser för 2025–2028 vid nedanstående prognostillfällen. Prognoserna ska kommenteras både i förhållande till föregående prognostillfälle och i förhållande till budgeten. Prognoserna lämnas i informationssystemet Hermes senast den
3 februari,
25 april,
25 juli, och
20 oktober.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 28 juli och den 23 oktober 2025 redovisa prognoser för innevarande års avgiftsbelagda verksamhet. Prognoserna ska redovisas och kommenteras i förhållande till budgeterade intäkter och kostnader för den avgiftsbelagda verksamheten i regleringsbrevet för 2025 samt i förhållande till tilldelade anslagsposter på anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten. Redovisningen av prognoserna ska delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar och tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen (2018:396). Redovisningen ska också innehålla prognoser för den avgiftsbelagda verksamheten för 2026–2028.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 5 februari och 21 oktober 2025 lämna en prognos för hur myndighetens användning av medel ur kärnavfallsfonden för 2025 fördelats enligt 4 § lagen (2006:647) om finansiering av kärntekniska restprodukter (finansieringslagen). I februari ska prognosen även innehålla en redovisning av hur medlen har använts 2024. I oktober ska underlaget även omfatta beräknat behov av ersättning under 2026 för sådana kostnader som avses i 4 § 4–7 och 9 finansieringslagen och vilka kostnader som avses samt prognoser för åren 2027–2028. Beräknade kostnader ska beskrivas och motiveras. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa en prognos för de förslag om beställningsbemyndiganden som lämnats i budgetunderlaget och för de åtaganden som ingåtts med stöd av äldre beställningsbemyndiganden. Prognosen ska lämnas senast den 25 juli via Statsredovisningssystemet i Hermes och utformas enligt närmare information från Ekonomistyrningsverket.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska föreslå nödvändiga justeringar av avgiftsnivåer eller andra justeringar i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheten ska till varje ändringsförslag redovisa en bakgrund, en motivering och en konsekvensbedömning. Myndigheten ska särskilt se över avgiftskonstruktionen för avgifter där det löpande uppstår över- eller underskott samt redovisa behov av justeringar med anledning av detta. I denna del ska myndigheten inhämta synpunkter från Ekonomistyrningsverket.

Myndigheten ska också lämna författningsförslag. Där det är möjligt bör redovisningen delas upp i avgiftskollektiv för kärnkraftverk, övriga kärntekniska anläggningar och tillståndspliktig verksamhet enligt strålskyddslagen. Förslagen ska lämnas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 9 september 2025 med utgångspunkt i prognosen från juli.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska genomföra en kartläggning av de bestämmelser inom myndighetens ansvarsområde som aktualiseras vid prövning och uppförande av nya kärnkraftverk. Kartläggningen ska även identifiera de bestämmelser och krav som överlappar aktuella krav inom ramen för Boverkets ansvarsområde.

Uppdraget ska genomföras i dialog med Boverket. Myndigheterna ska identifiera var det kan finnas behov av att tydliggöra gränsdragningar mellan föreskrifter hos respektive myndighet.

Myndigheten ska senast den 27 juni 2025 lämna en redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet och Landsbygds- och infrastrukturdepartementet).

Myndigheten ska vidta särskilda åtgärder för att stärka Sveriges förmåga att hantera nukleära och radiologiska nödsituationer. Åtgärderna ska syfta till att utveckla och stärka det civila försvaret inom beredskapssektorn Räddningstjänst och skydd av civilbefolkningen, och därmed bidra till en högre samlad förmåga inom totalförsvaret. 

Myndigheten ska redovisa vidtagna åtgärder och resultatet av dessa. Uppdraget ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 22 februari 2026. Detta ska ingå i en separat redovisning för civilt försvar. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska bedriva utvecklingssamarbete med Ukraina, Moldavien och Armenien. Utvecklingssamarbetet ska främst avse samarbete inom kärnsäkerhet, strålskydd, icke-spridning, miljöövervakning och hantering av radioaktivt avfall. 

Utgångspunkten är att detta samarbete äger rum på teknisk nivå. Samarbetet med Ukraina ska utökas för att möta konsekvenserna av Rysslands invasion av Ukraina och ska innefatta stöd som behövs för att upprätthålla och stärka strålsäkerheten i Ukraina, till exempel i form av utrustning med mera.

Alla pågående bilaterala myndighetssamarbeten som innefattar georgiska statliga aktörer ska tills vidare pausas och inga nya avtal eller förlängningar av avtal ska ingås. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska senast den 25 februari 2025 redovisa till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) sina planer för framtida insatser på området. Redovisningen ska innefatta insatser av principiellt viktig natur. Pågående arbete och genomförda insatser ska redovisas till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet med kopia till Utrikesdepartementet) senast den 30 april 2025. Redovisningen ska utgå från Sveriges internationella åtaganden, samarbetet med de nordiska länderna och andra stater inom området samt innehålla en analys av insatsbehov inom olika områden.  

Strålsäkerhetsmyndigheten ska analysera och utvärdera olika metoder för förhands-, kompletterings- och extrautdelning av jodtabletter till allmänheten samt lämna förslag på hur den svenska metoden bör vara utformad. I uppdraget ingår att jämföra med vilka metoder som ett urval av relevanta europeiska länder med kärnkraftverk har vad gäller utdelning av jodtabletter till allmänheten. Myndigheten ska särskilt utreda vilket skydd av allmänheten som respektive metod ger samt hur effektiva metoderna är baserat på det praktiska genomförandet och en uppskattning av kostnaderna för olika alternativ. I detta ingår att ta ställning till hur genomförbar extrautdelningen är under olika omständigheter, inklusive höjd beredskap, och hur kommunikation kan ske i samband med det. Uttrycket höjd beredskap har samma betydelse som i lagen (1992:1403) om totalförsvar och höjdberedskap. Myndigheten ska även beakta att kärnkraftverk i framtiden kan finnas på andra platser än i dag.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska vid behov lämna författningsförslag med tillhörande konsekvensanalys. Myndigheten ska under uppdraget samverka med Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Socialstyrelsen och berörda länsstyrelser. Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa uppdraget till Regeringskansliet (Klimat- och näringslivsdepartementet) senast den 31 mars 2026.

Anslagsposten får användas för Strålsäkerhetsmyndighetens förvaltningsutgifter.

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet.

Strålsäkerhetsmyndigheten ska kunna använda och samverka med det gemensamma radiokommunikationssystemet Rakel. Strålsäkerhetsmyndigheten ska betala totalt 807 500 kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) som abonnemangsavgift för detta system. Beloppet ska betalas efter fakturering från MSB. 

Strålsäkerhetsmyndigheten ska redovisa hur ökningen av medel med 5 000 000 kronor har använts för att berörda myndigheter ska kunna bidra i arbetet med att utveckla regelverk m.m. för ny kärnkraft. 

Anslagsposten får användas för att täcka historiska underskott i den avgiftsfinansierade verksamheten enligt 5 och 9 §§ i förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten.
Maximalt får 5 000 000 kronor användas för att täcka det historiska underskottet.

Anslagsposten ska användas för Strålsäkerhetsmyndighetens verksamhet som omfattas av avgifter enligt 11-13 och 15 §§ förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten. 

Anslagsposten får även användas för att betala Socialstyrelsens kostnader under 2025 för inköp och lagerhållning av jodtabletter. Myndigheten ska betala efter fakturering från Socialstyrelsen.  

Medel för de lokala säkerhetsnämnderna i Forsmark, Oskarshamn och Ringhals ska utbetalas från anslagsposten. Nämndernas redovisning av medel och årliga berättelser ska ske enligt de anvisningar som Strålsäkerhetsmyndigheten lämnar. Medlen ska betalas i förskott efter rekvisition och får uppgå till högst 400 000 kronor per nämnd. Nämnderna ska lämna en slutredovisning den 1 mars 2026 och medel som inte har förbrukats under 2025 ska betalas tillbaka till myndigheten. Medel som inte har förbrukats tidigare år av nämnderna ska också betalas tillbaka till myndigheten senast den 1 mars 2026. 

Anslagsposten får användas för grundläggande och tillämpad forskning för att utveckla nationell kompetens inom myndighetens verksamhetsområde och för att stödja och utveckla myndighetens verksamhet. Anslagsposten får användas till myndighetens kostnader för resor, information och administration, inklusive personalkostnader som är direkt föranledda av myndighetens verksamhet inom det kärntekniska området.

Villkor

Beloppen för infriade åtaganden är indikativa.

Villkor

Avgifter för 2025 enligt förordningen (2008:463) om vissa avgifter till Strålsäkerhetsmyndigheten beräknas beslutas först efter årsskiftet 2024/2025. Regeringens beslut om avgifter för 2025 kan därför påverka den beräknade budgeten för 2025 i avgiftstabellen.

Med undantag från 2 kap. 1 § kapitalförsörjningsförordningen (2011:210) får anläggningstillgångar som Strålsäkerhetsmyndigheten använder i den nationella strålskyddsberedskapen och inom det civila försvaret finansieras från anslaget 3:1 Strålsäkerhetsmyndigheten.