Juni 2021 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Starka indikatorer, högt sparande bland hushållen, expansiv finans- och penningpolitik och lättade restriktioner när fler och fler blir vaccinerade, talar för en stark återhämtning under 2021. BNP ökar med 4,1 procent i år. Återhämtningen fort­sätter under 2022 och BNP ökar då med 3,0 pro­cent.

Sysselsättningen ökar också framöver. För helåret 2021 sjunker dock sysselsättningen vilket beror på en metodförändring i arbetsmarknadsstatistiken (AKU) från och med januari 2021 som orsakar ett tidsseriebrott.

Arbetslösheten sjunker under 2021 men mätt som årsgenomsnitt är den i stort sett oförändrad jämfört med 2020. Antalet arbetslösa antas inte påverkas i så stor utsträckning av metodförändringen i AKU men det relativa arbetslöshetstalet höjs till följd av att antalet personer i arbetskraften blir lägre.

Skatte­intäkterna minskade kraftigt förra året till följd av pan­demin och skatte­sänkningar. I år ökar de i stället starkt då ekonomin åter­hämtar sig. Intäk­terna från samtliga skatte­slag blir högre än förra året. Sk­atte­kvoten sjun­ker dock med 0,5 pro­cent­enheter. Det beror främst på att skatte­kvoten hölls uppe förra året då skatt på arbete inte sjönk lika myc­ket som BNP, men också på ytter­ligare skatte­sänk­ningar i år. Även nästa år ökar intäkterna i relativt snabb takt då återhämt­ningen fortsätter.

De tak­begränsade utgifterna på statens budget ökar ytterligare i år, från den höga ni­vån förra året. Det be­ror på anslags­ökningar inom bland annat hälso- och sjuk­vård, försvaret, EU-avgiften och arbetsmarknads­om­rådet. De krisåtgärder som ligger kvar i år är till­fälliga, vil­ket inne­bär att de takbegränsade ut­gif­terna min­skar nästa år. Stat­ens totala ut­gifter mins­kar däremot redan i år till följd av en kraftig minsk­ning av Riks­gäldens nettoutlåning. Det beror på att fl­era av de lån som ta­gits upp för Riks­bankens räk­ning för­faller och betalas till­baka. Även 2022 och 2023 för­faller några av Riks­bankens lån, vilket minskar de totala utgifterna ytterligare.

Sedan föregående prognos har förslag på utgifts­ök­ningar presenterats i vårändrings­bud­ge­ten, en sjätte extra ändrings­bud­get, i ett betänkande från finansutskottet och i press­med­delan­den.[1] Sam­man­taget räknar vi med att utgif­ter­na ökar med 34 mil­jarder kronor i år till följd av dessa.

Det struk­tur­ella spar­andet, det vill säga det finan­siella sparandet justerat för konjunktu­rella varia­tioner och engångs­effekter, beräknas visa ett under­skott mot­svarande 2,2 pro­cent av potentiell BNP i år. Det är 0,9 pro­cent­enheter större under­skott än för­ra året. Spar­andet av­viker således tyd­ligt från mål­nivån för överskotts­målet båda åren.

Även nästa år ligger det strukturella sparandet under målnivån. Maas­tricht­skulden ligger över mål­nivån för skuldankaret i år, men strax under det övre gräns­värdet. För att mot­verka de eko­nomiska effekt­erna av pan­demin är det dock motiverat med av­vikelser från mål­nivåerna. Med beaktande av den successivt ökande andelen av befolkningen som vaccinerats och den minskade osäkerheten kring pandemin bör rege­ringen i budgetpropositionen för 2022 peka ut rikt­ningen för hur sparandet ska återgå till mål­nivån.

Det råder fortfarande osäkerhet kring utveckl­ingen av smittspridningen och hur stora effekterna av pandemin blir på ekonomin i år och kommande år. Smittspridningen är fortsatt hög på sina håll och vaccina­tionstakten låg. Men tillväxten kan också bli starkare än väntat när restriktionerna nu tas bort successivt.

[1] De förslag som först aviserades i pressmeddelanden ingår även i extra ändringsbudget 8. Ändrings­bud­geten överlämnades till riksdagen den 10 juni, det vill säga efter dess att vi slutfört våra beräkningar, och innehåller även förslag som vi inte tagit i beaktande. Se revideringskapitlet för mer information.