Till innehåll på sidan

November 2024 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Finansiellt sparande i offentlig sektor
Finansiellt sparande i offentlig sektor Miljarder kronor/Procent av BNP
  Staten Kommunsektorn Ålderspensionssystemet Offentlig sektor, fin. sparande (höger)
2018 63,44 -37,04 5,73 0,67
2019 65,77 -51,39 7,71 0,44
2020 -143,64 -7,31 -8,47 -3,17
2021 -35,48 27,92 -0,49 -0,15
2022 22,57 16,75 20,76 1,02
2023 2,82 -57,25 15,71 -0,62
2024 -88,00 -51,48 30,40 -1,70
2025 -96,32 -25,11 27,41 -1,42
2026 -45,88 -27,31 37,91 -0,51
2027 14,79 -31,16 39,46 0,31
2028 42,31 -36,79 40,10 0,60

Svensk ekonomi befinner sig i en segdragen lågkonjunktur. Nästa år blir tillväxten starkare och arbetsmarknaden vänder uppåt, men det dröjer innan arbetslösheten sjunkit tillbaka.

Lågkonjunkturen och ett kapitaltillskott till Riksbanken bidrar till att den offentliga sektorns finansiella sparande visar ett underskott på 109 miljarder kronor i år. Underskottet blir störst i staten där utgifterna ökar betydligt mer än inkomsterna, men även kommunsektorn visar underskott.

Nästa år stärks sparandet något men underskottet blir ändå stort, 94 miljarder kronor. Förstärkningen sker i kommunsektorn medan statens sparande försämras ytterligare bland annat till följd av olika förslag i budgetpropositionen för 2025.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, ligger nära målnivån för överskottsmålet i år. Nästa år försvagas det strukturella sparandet och det blir en tydlig avvikelse från överskottsmålet. Samtidigt är Maastrichtskulden låg.

Jämfört med regeringens prognos i budgetpropositionen för 2025 räknar ESV med en något lägre BNP-tillväxt 2024 och 2025. De totala skatteintäkterna är lägre i ESV:s än i regeringens prognos alla år, där de största skillnaderna finns inom skatt på kapital och skatt på arbete. ESV räknar även med lägre utgifter samtliga år, förutom 2025, jämfört med regeringen. Underskottet i den offentliga sektorns finansiella sparande är större både 2024 och 2025, men mindre 2026, i ESV:s prognos.

Jämfört med ESV:s föregående prognos har BNP-tillväxten sänkts i år men höjts något för åren därefter, då konjunkturåterhämtningen har skjutits framåt i tiden. Läget på arbetsmarknaden bedöms vara svagare i närtid, och arbetslösheten är högre både 2024 och 2025 än i tidigare prognos. Skatteintäkterna har reviderats ner medan utgifterna har reviderats upp samtliga år, båda huvudsakligen på grund av aviserade förslag i budgetpropositionen för 2025. Sparandet i den offentliga sektorn har därmed reviderats ned 2025–2027 och det är underskottet i staten som är större.

Kontakt

Helena Kaplan
Ann-Sofie Öberg