Mars 2026 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Återhämtningen i svensk ekonomi väntas fortsätta i år och i nuläget beräknas BNP växa med 2,3 procent. Kriget i Mellanöstern har dock ökat risken för en betydligt sämre utveckling. Vi räknar med att tillväxten blir stark även nästa år. Läget på arbetsmarknaden stärks när konjunkturen tar fart och arbetslösheten sjunker tillbaka. Sänkningen av livsmedelsmomsen bidrar till att inflationen blir låg i år, trots stigande energipriser. Nästa år ligger inflationen nära inflationsmålet, men den stiger under året. Riksbanken höjer då styrräntan.

Den offentliga förvaltningens finansiella sparande visar ett underskott på 180 miljarder kronor i år. Den största försämringen sker i staten, där de omfattande utgiftsökningarna och skattesänkningarna i budgetpropositionen för 2026 bidrar till ett underskott på 172 miljarder kronor. Men även i kommunerna och regionerna försämras sparandet i år. Nästa år blir underskottet i offentlig förvaltning mindre, men det är fortsatt stort.

Det strukturella sparandet, dvs. det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, beräknas visa ett underskott på 2,0 procent av potentiell BNP i år och 2,2 procent nästa år. Både 2026 och 2027 avviker därmed det strukturella sparandet påtagligt från målnivån, även då överskottsmålet ersätts med ett balansmål 2027.

Jämfört med föregående prognos är konjunkturbilden ungefär densamma, men BNP-tillväxten har sänkts något varje år. Nivån på BNP är dock inte lägre eftersom BNP blev högre än väntat 2025. Skatteintäkterna har justerats ner kraftigt i år. Skatt på arbete har sänkts mest, främst på grund av en lägre lönesumma. Samtidigt har utgifterna i statens budget reviderats upp hela prognosperioden. Den offentliga förvaltningens finansiella sparande har därmed reviderats ner samtliga år. Det är framför allt i statlig förvaltning som vi nu räknar med större underskott.