Mars 2025 Prognos för statens budget och de offentliga finanserna

Det råder stor osäkerhet i omvärlden. Trots det bedöms svensk ekonomi återhämta sig i år och än mer nästa år, i takt med att lägre räntor och inflation får en positiv effekt på konsumtion och investeringar. Arbetsmarknaden är fortsatt svag och arbetslösheten sjunker tillbaka först nästa år.

Den offentliga sektorns finansiella sparande stärks i år, men visar ändå ett underskott på 51 miljarder konor, vilket till stor del förklaras av lågkonjunkturen. Underskottet är störst i staten. I kommunsektorn stärks sparandet betydligt i år, men sektorn visar fortsatt underskott.

Underskottet i offentlig sektor krymper även nästa år när framför allt sparandet i staten förbättras. Även om utgifterna ökar snabbare igen, främst i kommunsektorn, ökar inkomsterna mer när aktiviteten i ekonomin tar fart.

Det strukturella sparandet, det vill säga det finansiella sparandet rensat för påverkan av konjunkturen och engångseffekter, ligger nära målnivån för överskottsmålet både i år och nästa år. Underskottet beror därmed till allra största del på lågkonjunkturen som Sverige befinner sig i. Samtidigt ligger Maastrichtskulden under nivån för skuldankaret hela prognosperioden.

Jämfört med ESV:s föregående prognos har BNP-tillväxten höjts 2025. Trots upprevideringen har sysselsättningstillväxten sänkts på kort sikt och arbetslösheten är högre. Inflationen har varit överraskande stark och har höjts för 2025. Skatteintäkterna har reviderats ner i år men höjts övriga år. Jämfört med i november räknar vi med betydligt lägre utgifter i år. Sparandet i den offentliga sektorn har reviderats upp med drygt 43 miljarder kronor 2025 och det är underskottet i staten som är mindre. Även övriga prognosår har sparandet justerats upp men inte lika mycket som för 2025.